Världsmarknadspriset för socker och vitt mjöl ligger på 2-3 kronor per kilo, medan sötade barnflingor, som till stora delar består av just detta, säljs för över 90 kronor per kilo.

Men medan industrin gör stora vinster är sockerintaget förenat med gigantiska kostnader för samhället. Det hävdar Ann Fernholm som är doktor i molekylärbiologi och har skrivit flera böcker om socker, i vilka hon bland annat har beskrivit hur utbredningen av diabetes skulle minska om svenskarna lade om sin kost.

Företagen har en otrolig avans på sockrade livsmedel, menar Ann Fernholm.

“Förut trodde man att socker var onödiga men ofarliga kalorier, men modern forskning talar för att det är direkt skadligt”, säger hon.

Hundratusentals svenskar är idag drabbade av diabetes och just den delen av sjukvården står för en stor del av de totala kostnaderna för vårdapparaten.

Men det stannar inte där, utan det finns också tecken på att flera folksjukdomar kan ha en direkt koppling till en ökad sockerkonsumtion i samhället. Rent praktiskt fungerar det så att när vi överkonsumerar socker så måste levern omvandla kalorier från socker till fett och en fettbildning dras igång i levern. Om detta får pågå år ut och år in verkar levern kunna bli förfettad.

”Enligt vissa undersökningar har vart tionde barn i USA fettlever. Det är något som tidigare främst drabbade alkoholister. Leverförfettning är starkt kopplat till hjärt- och kärlsjukdomar och typ 2-diabetes. 7 av 10 personer som får hjärtinfarkt har problem med sin blodsockerreglering”, säger Ann Fernholm.

Nu vill hon att Sverige inför en skatt på socker.

“Jag tycker att man ska beskatta främst läsk och godis på samma sätt som man beskattar rökning – i syfte att minska konsumtionen”, säger hon.

Hur mycket socker får vi i oss då?
“Det finns tyvärr ingen bra statistik på det. Jordbruksverkets statistik visar mest det vita sockret, sackaros, men det finns andra sockerarter – till exempel glukos-fruktossirap – där vi inte har bra statistik”, säger Ann Fernholm.

“Dessutom sötar industrin numera med koncentrerad fruktjuice. Tittar du på bebismat till exempel kan du se att fruktpurén är sötad med koncentrerad fruktjuice. Sötar man på det sättet kan man skriva ‘inget tillsatt socker’ på förpackningen…”, säger hon.

Det finns samtidigt en motverkande trend där exempelvis Coca-Cola har tvingats genomföra massuppsägningar efter att hälsomedvetna kunder i allt högre utsträckning väljer andra alternativ.

Finns det en sockerlobby tror du?
“Ett av industrins vanligaste argument i debatten är att vi inte skulle ha ökat vår sockerförbrukning sedan 1950-talet. Det baseras på Jordbruksverkets statistik, men de har inte med nyare former av socker i sin statistik. Om man plussar på de nyare sockerarterna – som glukos-fruktossirap – så toppade vi sockerförbrukningen runt år 2000”, säger Ann Fernholm.

Synen på socker i Sverige har förändrats från frälsare till bov, men talet om en diabetesepidemi har hängt med länge.

“I Sverige tiofaldigade vi sockerkonsumtionen från 1850-talet till 1940-talet och redan i början av 1900-talet talade man om en diabetesepidemi”, säger hon.

Hur ser det ut idag?
“Vi har fördubblat antalet typ 2-diabetesfall de senaste 20 åren.”

Bland annat läskjättarna försöker ju rida på hälsotrenden genom att lansera light-läsker, zero-läsker, Stevia-läsker och helt nya produktlinjer. Vad är din åsikt kring det?
“En del av de dryckerna innehåller fortfarande mycket socker och inte många vitaminer. Och sen är det ju ingen som utrett vad Stevia gör med kroppen på 30-40 års sikt. Bara för att Stevia kommer från naturen är det inte säkert att det är nyttigt vid höga doser.”

Men varför har man så mycket socker i produkterna?
“Ju mer socker man får i en produkt desto mer kommer hjärnan vilja ha den produkten.
Viss glass har till och med saltats för att dölja den enormt söta smaken. Med mer socker blir belöningskicken starkare.”

“Socker har ju en speciell effekt på hjärnan. Du har aldrig sett ett barn ligga på butiksgolvet och tjata om smör eller salt. Ju mer socker du kan ha i, desto mer säljer en frukostflinga till barn helt klart. Och sen är det ju otroligt billigt att ha i.”

Ann Fernholm enkla råd för att veta hur mycket socker man får i sig är att laga sin egen mat från grunden. När man handlar i affären ska man vända på paketet och titta på innehållsförteckningen där alla sockerarter står listade.

Vad gör du förutom att skriva böcker om socker?
“Jag har grundat en fond för kostforskning, Kostfonden. Det finns inget kommersiellt intresse att forska fram effektivare kostbehandlingar. Läkemedelsbolag får ju betalt per piller de kan ge en patient.  Deras drivkraft är ju egentligen inte att göra folk friska, utan att patienten helst ska ta ett piller resten av livet. Men alla andra tjänar ju på att folk blir friska.”

“De ekonomiska drivkrafterna i det medicinska innovationssystemet leder fel. Tänk dig ett system där bolagen fick betalt per frisk eller symptomfri patient istället för per sålt piller av en speciell patentbelagd kemisk substans. Då hade vi haft en helt annan form av vård.”

Här finns mer att läsa om Ann Fernholm:
http://ettsotareblod.se/ann-fernholm/