Artikel: Stig Bengmark, Om att bli en giftjägare

Det är alltid intressant att läsa vad Stig Bengmark har att säga om diverse saker – här pratar han t ex tatueringar, som jag har tjatat om många gånger..
och så är det förstås viktigt att köpa ekologiskt odlad mat, försöker att använda det så mycket det bara går! 

http://foodpharmacy.se/2015/03/om-att-bli-en-giftjagare/

Publicerat den: 30 mars, 2015

Bli en giftjägare – det lönar sig.

Det känns mycket otryggt att veta att vi alla är utsatta för åtskilliga hundra, troligen tusentals, kemiska substanser och att hälsokonsekvenserna av de flesta av dessa substanser är långtifrån utredda och ordentligt kända. Redan för 15 år sedan, år 2000, konstaterade EU i en rapport att man har mycket liten kunskap om 90% av de kemikalier som vi utsätts för – och det gäller även om man begränsade sig till bara de kemikalier som användes i större mängder (mer än 1000 ton per år). Det är knappast blivit bättre idag – snarare tvärtom.

Gäller inte bara pesticider – utan också vardagsgifter

En färsk rapport från WHO gör gällande att de negativa effekterna på vår hälsa faktiskt är betydligt värre än vad vi i vår vildaste fantasi har kunnat föreställa oss. Vi börjar långsamt inse att det inte bara är kemiska bekämpningsmedel som vi måste se upp med, utan en lång rad andra ämnen – substanser som vi kanske trott var ganska oskyldiga och som vi nu måste inse är mer negativa för hälsan än vad vi hittills velat acceptera. Det gäller t.ex. silikoner i implantat och färger i tatueringar – substanser som lagts på/i huden eller inne i kroppen. Om än långsamt, mycket långsamt, så läcker dessa och påverkar bl.a. vårt immunsystem. Var säker, dess effekter finns där även om det inte märks, åtminstone inte till en början. Bl.a. finner man i den medicinska litteraturen misstankar om att silikon från implantat läcker och bl.a. kan bidraga till uppkomst av den ”mystiska” sjukdomen fibromyalgi men också till s.k autoimmuna sjukdomar som sklerodermi (se Bengmark S. Läkartidningen 2012;9:485).

Gränsvärden betyder lite – gifterna jobbar tillsammans och förstärker varandra

Problemet är att vi sätter alldeles för stor tilltro till s.k. gränsvärden – att hålla sig under gällande gränsvärde ger falsk trygghet. Olika gifter lägger nämligen ihop sina effekter och förstärker varandra, vilket skapar ett högt inflammatoriskt tryck i kroppen. Danska forskare – de som dragit fram risken med Bisphenol A i ljuset – illustrerar detta med ett teoretiskt exempel 1+1+1=7.

Se upp med hudkrämer

Just nu riktas uppmärksamheten mot s.k. parabener och ftalater som bl.a. finns i hudkrämer, tvål, smink, doftljus, tvättmedel, tandkrämer och plastleksaker. Det är först på senare år som forskarna börjat visa dessa substanser ett allt större intresse. De spelar på lågmälda instrument i ”inflammationsorkestern”, men dess effekter är betydande. Jag har läst att en kvinna som dagligen sminkar sig diskret, utsätter sin kropp för ca 250 kemikalier och av dessa kan drygt 160 substanser identifieras redan samma dag i kroppen – i själva verket cirkulerar många av dem i blodet inom bara några sekunder eller minuter – så genomsläpplig är nämligen huden och t.ex. munslemhinnan.

Förutom att dessa substanser påverkar immunsystemet så har de visat sig ha särskilt störande effekter på inresekretoriska/endokrina organ – främst sköldkörtel, ovarier och testiklar. De anses bidra till ökat antal sjukdomar i just dessa organ och speciellt till minskat antal spermier och risk för infertilitet.

Pesticider – ett oöverstigligt problem

Pesticider (bekämpningsmedel) är trots allt de omvärldsgifter som uppmärksammats mest. I EU finns flera hundra godkända pesticider och det utan att vi, som WHO påpekar, vet tillräckligt mycket om deras hälsoeffekter, hur länge de stannar i mark och vatten och hur länge de stannar i människans kropp. Vi utsätts för dessa substanser flera gånger varje dag och framför allt i samband med våra måltider. Det är omöjligt att skydda sig mot dem – de finns i så gott som all mat och informationen är alldeles för dålig. EU borde för länge sedan infört en informationsplikt om innehållet i frukt och grönsaker, fröer, ärter och bönor och vin.

Är ekologisk mat en verklighet eller ytterligare en dimridå?

Jag tror tyvärr att många människor är lite naiva när de tror att ekologisk mat inte bara är odlad utan konstgödsel och utan också utan pesticider. Är det verkligen så? Jag tvivlar. När man gräver djupare i litteraturen finner man bl a att det i ekologisk odling används s.k. organiska pesticider (t.ex. en rotenone-pyrethrin-blandning), och när några forskare vid ett av världens främsta universitet – Berkeley Universitet i Califonien – nyligen jämförde ekologiska druvor (som besprutas i medeltal 7-8 ggr/skörd med den organiska rotenone-pyrethrin-blandningen) med druvor som använts till traditionell vinproduktion (och i medeltal bara besprutats med det syntetiska medlet (Imidan) 2 ggr/skörd), så fann forskarna det mycket osannolikt att den organiska blandningen med rotenone och pyrethrin är bättre för miljön (och hälsan) än Imidan, och detta speciellt om man också tar in i bilden att denna blandning har välkända negativa effekter på framför allt fisk, men också annat liv i sjö och hav (http://www.ocf.berkeley.edu/~lhom/organics.doc).

Ett glädjande besked i mörkret

Men, låt oss glädja oss åt att det faktiskt finns ett antal frukter och grönsaker som har visat sig innehålla så lite pesticider att de inte ens behöver köpas ekologiska. Dessa är: avokado, majs, ananas, kålhuvud, luktärtor, lök, sparris, mango, papaya, kiwi, äggplanta, grapefrukt, cantaloupemelon, blomkål och sötpotatis. Min hustru och jag har en liten fusklapp i våra plånböcker över dessa men även över ”the dirty twelwe” – de frukter och grönsaker som man bör undvika att köpa om de inte finns ekologiska.

The dirty twelve – ta dom på allvar

Ett dussin frukter och grönsaker (egentligen fler) innehåller nämligen så mycket pesticider att de enbart bör konsummeras som ekologiska alternativ (om nu ”ekologiskt” har något säkert mervärde – själv behöver jag fortfarande övertygas).

Till the ”dirty twelve” hör tyvärr fler av våra stora favoriter och många är också kända för sitt stora innehåll av viktiga nyttigheter som äpple (päron nämns också men ryms inte inom 12-gruppen), jordgubbar, vindruvor (vin), selleri, persikor och nektariner, spenat, röd och grön paprika, gurka, körsbärstomater, sockerärter och potatis. Köp bara dessa om de finns ekologiska! Alternativet att helt utesluta ”the dirty twelwe” och i stället söka sig andra och säkrare frukter och grönsaker, finns förstås. Kanske vore en blockad av ”pesticid-käk” en bra åtgärd?

Näringsexperternas bidrag

Näringsexperter har försökt framställa en lista på frukt och grönt som kan ersätta ”the dirty twelwe”. I verkligheten bör listan göras längre för mörkertalet är stort, men så här långt ser i alla fall listan ut så här (jag misstänker att den kommer att revideras efterhand i takt med att vi tillförs mer information):

Bland våra absoluta favoriter finns selleri, paprika, spenat och grönkål – de vill vi absolut inte vara utan så dessa gör vi ett undantag för och handlar ekologiskt. Både spenat och grönkål bevarar sitt näringsinnehåll vid frysning väldigt bra, och av bekvämlighetsskäl vill vi ha tillgång till frysta ekologiskt odlade grönsaker. Men industrin tycks inte vara med på noterna – hur ofta finner vi ekologiska grönsaker i våra frysdiskar?

Vi gläder oss åt att broccoli är godkänd också ur pesticidsynpunkt – för oss får det bli mer broccoli framöver i stället för t.ex. grönkål – och vi gläder oss åt att den gröna listan lyfter fram persilja (skall ätas som sallad, inte bra strös som dekoration på maten), timjan och mangold (som min pappa kallade för fattigmanssparris). Till glädjeämnena hör också att cantaloupemelonen nämns så många gånger – det är den enda melonsort som vi regelbundet äter eftersom den, till skillnad från andra melonsorter och speciellt vattenmelon, innehåller väsentligen mindre fruktsocker (ligger i nivå med hallon och är mycket lägre än t.ex. äpplen och päron).

Svenska grönsaksdiskar tycks dock inte riktigt hänga med. Dels är de inte alltid så fräscha (logistiken är för långsam) om du jämför med t.ex. Storbritannien och USA, och dels är sortimentet inte alls lika omfattande som det man ser i andra länder. Kanske är det delvis vårt fel som konsumenter? Vi kanske bara äter vanemässigt och slarvar med att pröva de nya grönsaker om de dyker upp – grönsaker som man i Asien, Afrika och Sydamerika haft glädje av i årtusende? Kanske tid att vi skärper oss? Äntligen har färsk gurkmeja gjort sitt inträde i matbutikerna – nu väntar sorghum och många fler i kulisserna.

Vad finns att vinna?

Ett antal sjukdomar har särskilt förknippats med pesticider och andra kemikalier och genom att systematisk undvika exposition av dessa kan man, i kombination med en i övrigt hälsosam livsstil, förhoppningsvis undvika sjukdomar som bl.a.:

* Cancer (speciellt bröstcancer, endometrios, prostatacancer, testikelcancer och sköldkörtelcancer)
* Diabetes
* Fetma
* För tidig pubertet (mens och tidig bröstutveckling hos unga flickor)
* Infertilitet (både kvinnlig och manlig – för låg halt spermier)
* Låg födelsevikt, havererade graviditeter och missbildningar
* Neurologiska sjukdomar (Alzheimer och Parkinson´s sjukdom – gifterna rotenone paraquat har i djurförsök visat sig förstöra viktiga s.k. dopaminerga hjärnceller – viktiga för att hålla Parkinson´s sjukdom borta)
* Sköldkörtelproblem (struma och cancer)

Så, försök att bli en giftjägare – det lönar sig!

 

Advertisements

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s

%d bloggers like this: