Aluminium i mat och vacciner (artikel av Micke Håkansson)

http://gluten-celiaki.blogspot.se/2015/03/aluminium-i-var-mat-den-tysta-mordaren.html

Aluminium i vår mat – Den tysta mördaren – Alzheimers/Demens

Alzheimers/demens är starkt på frammarch i västvärlden sedan några årtionden tillbaks. Att gluten är en viktig faktor i uppkomna tarmskador och med påföljande försämrat näringsupptag som en faktor är ju känt. Just fenomenet alzheimers/demens och glutenexponering men även brister av viktiga fettsyror och aluminiumpåverkan tar jag ingående upp i mina böcker som lästs av väldigt många, och vill du läsa mer i mina böcker finner du dom här: Bokrelease 2017
Det som nu allt mer framkommer är att man i livmedelsproduktionens olika led behandlar spannmål och öl, bröd, mat, glass och annat med aluminiumsalter, såsom aluminiumhydroxid, aluminiumsulfat vilket givetvis stannar i maten vi äter och orsakar neurologiska påföljder i vår kropp. I Europa är det dagliga intaget av aluminium från livsmedel runt 3-10 milligram.

Den farliga biten här är mat som processas och att ingående och använda kemikalier i processer inte behöver deklareras. Aluminiumhaltiga livsmedelstillsatser har använts i livsmedelsbearbetning i över 100 år som ”raising agents” -jäsmedel, bakpulver, stabilisatorer, fyllnadsmedel, bulkmedel, förtjockningsmedel och sötningsmedel. Klumpmedel och färgämnen är tillåtna att användas i mat i många länder.

Experiment på råttor och möss har visat att metallen kan skada nervsystemet och fortplantningsförmågan hos djur, skada testiklar och orsaka en radikal minskning av spermier.

(här kan du läsa tidigare inlägg om alzhemers och gluten: http://gluten-celiaki.blogspot.se/2013/06/demens-och-alzheimers-och-kopplingen.html )

Aluminium den tysta mördaren

För 24 år sedan inträffade en av Storbritanniens mest ökända föroreningskatastrofer inträffat. Av misstag råkade 20 ton aluminiumsulfat läckta ut i vattenförsörjningen som betjänar den närbelägna staden Camelford.

Flera år av bittra tvister följde, med människor som druckit vattnet som klagat på hälsobesvär. Det fanns statliga utredningar, som visade fram anklagelser om en mörkläggning – och under år 2004, dog en 58-årig kvinna av sviterna. Denna 58-åriga kvinna bosatt i Camelford dog i sviterna av en sällsynt och aggressiv form av Alzheimers, och vid undersökningar av hennes hjärna återfanns ovanligt höga halter av aluminium.

Åtskilliga hälsoproblem rapporterades av invånarna i staden, så som urineringsbesvär, hudbesvär, magkramper, ledvärk och diarré. Andra klagomål uppgav trötthet, minnesförlust och förtidigt åldrande.

Många processade livsmedel som behöver bakpulver eller tillsatser, såsom kakor och kex, kan innehålla aluminium. Godis kan innehålla aluminiumförstärkta karamellfärger. Det kan även återfinnas i te, kakao och maltdrycker samt i vissa viner och läsk och i de flesta förädlade livsmedel. Aluminium återfinns även i läkemedel som t.ex vid halsbränna neutraliserar magsyran, och dessa kallas för antacida.

Det återfinns i kosmetika, solskyddsmedel och antiperspiranter samt används som ett buffertmedel i  många mediciner.
Man vet att aluminium kan vara giftigt, men det finns ingen lagstiftning som reglerar gränsvärden, förutom i dricksvatten.

När intaget av aluminium överstiger kroppens förmåga att hantera och utsöndra överskottet deponeras det i olika vävnader, som nerver, hjärna, ben, lever, hjärta, mjälte och muskler. Denna tysta besökare kryper in i kroppen och lagras in i vår hjärna.

Det som smörjs på huden absorberas av kroppen och hamnar i blodbanorna. Många tänker inte på vart innehållet i lotionflaskan tagit vägen när den är tom – man köper bara en ny – utan att tänka på att det mesta av flaskans innehåll sugits upp av kroppen!

Forskning visar att ansamling av aluminium i kroppen är en riskfaktor, inte bara för Alzheimers sjukdom, utan att det även kopplas till andra neurologiska tillstånd såsom Parkinsons och multipel skleros (MS), tidigare amerikanska studier har även påvisat kognitiva brister hos små barn som exponerats för större doser aluminium.

Idag är den huvudförening som används inom medicinen aluminium. Aluminium används också i 80 procent av vacciner som adjuvans (för att öka vaccinets effektivitet) När aluminium absorberas passerar det genom blodomloppet till njurarna, där det snabbt blir separerat.

Vacciner som innehåller aluminium

Aluminiumföreningar (aluminiumhydroxid eller aluminiumfosfat) ingår som ett adjuvans i de flesta bakteriella vacciner för att höja vaccinets förmåga att stimulera kroppens antikroppsbildning.

Följande vacciner innehåller aluminiumhydroxid eller aluminiumfosfat:

Vaccin mot difteri

Vaccin mot tetanus

diTeBooster
(boostervaccin mot difteri och stelkramp)

DTPa
Infanrix (DTPa3)

Boostrix

Triaxis

DTPa-IPV
Tetravac (DTPa2)

Infanrix Polio

Boostrix Polio

DTPa-IPV-Hib
Pentavac (DTPa2)

Infanrix-Polio+Hib (DTPa3)

DTPa-IPV-Hib-Hep B
Infanrix hexa

Hep B
Engerix-B

HBVAX-PRO

Hib
Act-HIB

Cervarix

Gardasil

Prevenar

Prevenar 13

Patienter med njursvikt utsöndrar inte aluminium och aluminium kan ackumuleras och orsaka en toxisk effekt. Det är viktigt att det används aluminiumfritt vatten på personer med njursvikt när de genomgår dialys.

Att vi lever i en ”aluminiumtidsålder” med exponering för aluminium är vi nog överens om, aluminium i matlagningskärl, mat förpackad i aluminiumförpackningar, läskburkar av aluminium (glasförpackning är att föredra), aluminiumfolie till matförvaring/tillagning med mera. Många bäckar små i vardagen som kan bidra till neurologiska sjukdomar och en kanske många gånger en tidig död. Att laga mat i gjutjärnspanna är vida överlägset ur hälsosynpunkt samt att det är en källa för järn.

Mat som är kokt i aluminiumkärl eller förvaras i aluminiumfolie är en av de största källorna till aluminiumförgiftning. Vid tillagning av pastasås i aluminiumkärl frigörs ca 25 mg aluminium på 2 timmar.

Alla grönsaker som tillagas i aluminiumkärl/folie producerar ett hydroxidgift som neutraliserar magsafter, orsakar magbesvär som magsår och kolit enligt Dr A. McGuigan Washington som bedrivit omfattande forskning på området.  Försäljningen av kokkärl i aluminium är nu förbjuden i Tyskland, Frankrike, Belgien, Storbritannien Schweiz, Ungern och Brasilien.

Aluminium i form av salter finns naturligt i livsmedel eftersom växterna tar upp från marken och vattnet. Obearbetade livsmedel kan innehålla mellan 0,1 mg och 20 mg aluminium per kg. Te, vissa örter och bladgrönsaker speciellt kan ha naturligt höga nivåer.

Den kan överföras till livsmedel från köksredskap och förpackningsmaterial såsom folie och kartonger. En studie visade att cirka 20 procent av aluminium i kosten kom från användningen av köksredskap i aluminium och aluminiumfolie. Vidare bör tomater, rabarber, kål och många bärsorter inte tillagas i aluminiumkärl.

Bröd och bakverk innehåller relativt höga halter av aluminiumsalter, men även vissa sorters smältost, och tandkrämer. Det finns även som förorening i modersmjölksersättning. Sojabaserade har visat sig innehålla 10 gånger mer aluminium än mjölkbaserade formler.

En undersökning från Hong Kong 2006 visar den ungefärliga intaget av aluminium från kosten i mg/person och vecka:

Frankrike 11

Australien 16.8 (man), 13.3 (kvinna)

Nederländerna 21.7

Schweiz 30.8

Japan 31.5

Hong Kong 36

Storbritannien 37.8

Finland 46.9

USA 56 – 63 (man), 49 (kvinna)
Tyskland 77 (man), 56 (kvinna)

Sverige 91 (kvinna)

Kina (landsbygd) 238

I Europa är följande tillsatser som innehåller aluminium för tillfället godkända att användas i livsmedel:

Färgämnen

E 173 Aluminium

Får endast användas för färgning av ytan till sötsaker avsedda som garnering på bakverk och kakor. Denna färg får inte säljas till konsumenter som sådan.

Även andra godkända färgämnen kan innehålla aluminium, när aluminiumlacker som framställts av dessa har använts. Aluminiumlacker framställs genom att färgämnen får reagera med aluminiumoxid i vattenlösning.

Övriga

E 520 Aluminiumsulfat. Aluminiumsulfat används för att fälla ut protein, exempelvis under ölbryggningsprocessen. Det stärker också strukturen hos grönsaker under bearbetning. Biverkningar: Aluminium hämmar upptaget av B-vitaminer.

E 521 Aluminiumnatriumsulfat. Framställd från naturliga aluminiumsulfat. Det stärker strukturen av grönsaker under bearbetning. Det används som surhetsreglerande och blekmedel i mjöl. Hittade i mjöl, ost, konfekt.

E 522 Aluminiumkaliumsulfat. Det används som syrakälla i bakpulver för bageriprodukter, bakade vid hög temperatur. Det stabiliserar också färger. Används i industribakpulver.

E 523 Aluminiumammoniumsulfat. Det används som syrakälla i bakpulver för bageriprodukter, bakade vid hög temperatur. Det stabiliserar också färger. Används i industribakpulver.

Konsistensmedel, surhetsreglerande medel, bevarar produktens färg.

E 541 Natriumaluminiumfosfat, surt. Syntetiskt framställda från aluminium, fosforsyra och natriumhydroxid. Surhetsreglerande, emulgeringsmedel används i bakverk, ostprodukter, konfektyr, köttfärs, fryst fisk, stuvningar. En risk för barn, äldre och personer som lider av njur- och hjärtbesvär. Aluminium försämrar kalcium och fosfor upptag av kroppen. Möjlig koppling till benskörhet, Parkinsons och Alzheimers sjukdom.

Jäsningsmedel

E 554 Natriumaluminiumsilikat. Producerad av flera naturliga mineraler. Mineralsalt, klumpförebyggande medel. Används i salt, torkade mjölkersättningar, äggmix.

E 555 Kaliumaluminiumsilikat. Producerad av flera naturliga mineraler. Används som klumpförebyggande medel. Hittade i torra produkter, men knappast använd.

E 556 Kalciumaluminiumsilikat. Producerad av flera naturliga mineraler. Används som klumpförebyggande medel. Används i torra produkter (mjölk), men knappast använd.

E 558 Bentonit. En naturlig typ av lera från vulkaniskt ursprung. Blekmedel, filtermedium, emulgeringsmedel och antisammanbakningsmedel. Används i farmaceutiska medel för extern användning, ätbara fetter och oljor, socker, vin. Känd för att blockera porerna.

E 559 Aluminiumsilikat (kaolin). En fin oftast vit lera som bildats genom vittring av aluminiumhaltiga mineraler (t.ex. fältspat). Inga kända biverkningar, utom att i stora mängder kan orsaka tarmobstruktion och tumörer. Mineralsalt, används klumpförebyggande medel i läkemedel och viss torrmjölk. Används i kosmetika, blockerar hudporer.

Klumpförebyggande medel

E 1452 Aluminiumoktenylsuccinatstärkelse. Tillverkas genom förbehandling av stärkelse med oktenylbärnstenssyraanhydrid och behandlas sedan med aluminiumsulfat. Filmdrageringsmedel för kapslar och tabletter. Används i kosttillskott.

Alun/thaisten är en aluminiumförening. (potassium alum på engelska)

Aluminiumsalter 

Aluminiumsalter har använts länge i antiperspiranter/roll-on för att de hejdar både lukt (genom att vara bakteriedödande) och fukt (genom att stoppa utsvettningen). Exakt hur det senare går till vet man inte. Möjligen täpper aluminiumföreningarna helt enkelt till svettkörtlarna så att svetten inte kommer ut. Beskrivningen “metallen verkar genom att bilda komplex mellan mucopolysackarider i svettkörteln och minskar därigenom på mekanisk väg svettningen” låter som ett annat sätt att säga just det.

Enligt norska forskare kan dagligt rollande i armhålorna leda till att man får i sig 50 gånger den rekommenderade dagsdosen av aluminium. Tidigare har det rapporterats om att ett högt intag av aluminium kan leda till en förhöjd risk för bröstcancer.

För en del metallföreningar, bl. a. aluminiumklorid och aluminiumzirkonium, så krävs varningstext på förpackningen: “Använd inte på irriterad eller skadad/sprucken hud“.

Ägg, vitlök, koriander, bönor och aminosyrakomplex bidrar till att frigöra kroppen från aluminium. En kost låg på kalcium och hög på fosfor ökar aluminiumabsorptionen markant.

Man bör således vara noga med att hålla en balanserad kost för att undvika överdriven exponering för aluminium från ett litet urval av livsmedel och studera innehållsförteckningar över tillsatser väldigt noggrant samt att se över sina mediciner!
*Mer i detta ämne kommer att publiceras i mån av tid….så bokmärk gärna denna sida!

*Vill du läsa om hur kosten och främmande ämnen ligger till grund för mängder av sjukdomar, allergier och överkänsligheter, så kan du göra det i den mest omfattande bok författaren Michael Håkansson släppte den 15 januari 2017. I augusti 2017 släpptes också Stora Kosthandboken.

Du hittar dem här: Hälsoproblem & sjukdomar orsakade av vad vi äter
Referenser:

Click to access 21260.pdf


http://emedicine.medscape.com/article/165315-treatment
http://www.mbm.net.au/health/500-585.htm
http://home.earthlink.net/~joannefstruve/_wsn/page2.html
http://www.folkhalsomyndigheten.se/amnesomraden/smittskydd-och-sjukdomar/vaccinationer/fragor-och-svar/vacciner-och-sakerhet/
http://www.naturalhealth365.com/gardasil-vaccine-dangers-1341.html
http://vaccinechoicecanada.com/science-supporting-vaccine-risk/link-between-neurological-and-immune-disorders/
http://link.springer.com/referenceworkentry/10.1007%2F978-1-4614-4788-7_89
http://www.cancerresearchuk.org/cancer-info/healthyliving/cancercontroversies/deodorants/deodorants-and-cancer
http://www.telegraph.co.uk/news/health/9119528/Is-aluminium-really-a-silent-killer.html
http://www.zentrum-der-gesundheit.de/aluminium-in-lebensmitteln-ia.html
http://www.washingtonpost.com/national/health-science/does-aluminum-in-pans-and-antiperspirants-lead-to-alzheimers-disease/2013/05/03/e2726998-ae75-11e2-98ef-d1072ed3cc27_story.html
http://www.expressen.se/halsoliv/hall-dig-torr/
https://www.sein.de/aluminium-das-allgegenwaertige-gift/
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/25593370
http://www.healthysolutionsnow.com/dangerous-cookwares
http://www.apotea.se/bamse-solspray-spf-30-200-ml
http://www.apotea.se/sok/?q=solskydd
http://www.fass.se/LIF/product?userType=2&nplId=19940128000095
http://www.nivea.se/products/Body-care/in-shower-body-moisturizers/in-shower-body-lotion

http://www.evira.fi/portal/se/livsmedel/information+om+livsmedel+/sammansattning/medel+som+forbattrar+livsmedel/tillsatser/information+om+enskilda+tillsatser/tillsatser+som+innehaller+aluminium

Aluminum in food pdf: http://www.google.se/url?sa=t&rct=j&q=&esrc=s&source=web&cd=1&ved=0CCAQFjAA&url=http%3A%2F%2Fwww.cfs.gov.hk%2Fenglish%2Fprogramme%2Fprogramme_rafs%2Ffiles%2FRA35_Aluminium_in_Food_e.pdf&ei=r3b9VJeDKqL9ywPQzIDgDw&usg=AFQjCNFpxWWrniDFGNytzFRO7akNp18vxg&sig2=bHXYeV42dGJFQcCVBQ5ADA&bvm=bv.87611401,d.bGQ&cad=rja

http://www.inchem.org/documents/jecfa/jecmono/v024je07.htm
http://www.fass.se/LIF/product?userType=2&nplId=19800613000040
http://www.apoteket.se/privatpersoner/radochprodukter/common/produktinformation.aspx?varuid=54035
http://www.apoteket.se/privatpersoner/radochprodukter/common/produktinformation.aspx?varuid=50797
http://www.helpfreetheearth.com/news496_aluminum.html
http://www.everydayexposures.com/toxins/toxic-metals/aluminum
http://www.n2e4u.com/index.php?option=com_content&view=article&id=48&Itemid=65
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC2782734/
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/11373585/
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/23601064 http://www.welt.de/gesundheit/article114269537/Wie-Aluminium-Nervenzellen-in-den-Tod-treibt.html
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed?term=sappino%20aluminium%20chloride%20mammary
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/16522524

Zatta P, Lucchini R, van Rensburg SJ, Taylor A. The role of metals in neurodegenerative processes: aluminum, manganese, and zinc. Brain Research Bulletin. 2003;62(1):15–28.

Spofforth J, Edin lRC, Eng MRC. Case of aluminium poisoning. The Lancet. 1921;197(5103):p. 1301.

Chusid JG, Pacella BL, Kopeloff LM, Kopeloff N. Chronic epilepsy in the monkey following multiple intracerebral injection of alumina cream. Proceedings of the Society for Experimental Biology and Medicine. 1951;78:53–54.

Lukiw WJ, Kruck TPA, Crapper McLachlan DR. Alterations in human linker histone-DNA binding in the presence of aluminum salts in vitro and in Alzheimer’s disease. NeuroToxicology. 1987;8(2):291–301.

García T, Esparza JL, Giralt M, Romeu M, Domingo JL, Gómez M. Protective role of melatonin on oxidative stress status and RNA expression in cerebral cortex and cerebellum of aβpp transgenic mice after chronic exposure to aluminum. Biological Trace Element Research. 2010;135(1–3):220–232.

Abd-Elghaffar SK, El-Sokkary GH, Sharkawy AA. Aluminum-induced neurotoxicity and oxidative damage in rabbits: protective effect of melatonin. Neuroendocrinology Letters. 2005;26(5):609–616.

Shaw CA, Petrik MS. Aluminum hydroxide injections lead to motor deficits and motor neuron degeneration. Journal of Inorganic Biochemistry. 2009;103(11):1555–1562.

Ribes D, Colomina MT, Vicens P, Domingo JL. Impaired spatial learning and unaltered neurogenesis in a transgenic model of alzheimer’s disease after oral aluminum exposure. Current Alzheimer Research. 2010;7(5):401–408.

Zatta P, Zambenedetti P, Reusche E, et al. A fatal case of aluminium encephalopathy in a patient with severe chronic renal failure not on dialysis. Nephrology Dialysis Transplantation. 2004;19(11):2929–2931.

Wisniewski HM, Wen GY. Aluminium and Alzheimer’s disease. Ciba Foundation Symposium. 1992;169:142–154.

Bush AI, Tanzi RE. Therapeutics for Alzheimer’s disease based on the metal hypothesis. Neurotherapeutics. 2008;5(3):421–432.

Toxitet av aluminium pdf: http://www.google.se/url?sa=t&rct=j&q=&esrc=s&source=web&cd=1&cad=rja&uact=8&ved=0CCUQFjAA&url=http%3A%2F%2Fwww.atsdr.cdc.gov%2Ftoxprofiles%2Ftp22.pdf&ei=onf9VMaFLKncywOQ4YLgAw&usg=AFQjCNE2GYz7Ob65_qQzu9H7ZOz0aBZLHg&sig2=nY2OC0LdNgiICXidnLDDdA&bvm=bv.87611401,d.bGQ

Empirical data confirm autism symtoms related to aluminum, pdf:  http://www.google.se/url?sa=t&rct=j&q=&esrc=s&source=web&cd=18&cad=rja&uact=8&ved=0CF4QFjAHOAo&url=http%3A%2F%2Fpeople.csail.mit.edu%2Fseneff%2FEntropy%2Fentropy-14-02227.pdf&ei=uHn9VPHsD8r5ywO2voKQBQ&usg=AFQjCNFV8qJYtJUhcAMC2k95TrPaYNeW-w&sig2=-q9ouIgEWOnWIfUr9f0w0w&bvm=bv.87611401,d.bGQ

En artikel om glutenintolerans, från Hälsa som livsstil (Johan och Rebecca)

Här kommer en till delning av en artikel om gluten/vete, förmodligen inte den sista artikeln ni får se från mig heller, tyvärr… det finns mycket att säga om ämnet. Den här artikeln publicerades först 11 april 2014, med en uppdatering 1 september 2016, och artikeln är från Johan och Rebecca som driver hemsidan Hälsa som livsstil. (Jag har tyvärr ingen info om vad dom heter i efternamn…)

https://www.halsasomlivsstil.com/hur-gluten-attackerar-din-hjarna/

HUR GLUTEN ATTACKERAR DIN HJÄRNA – DEL 3 

Här hittar du alla inlägg vi skrivit om gluten. Dela gärna inlägget med dina vänner så informationen når så många som möjligt!

Detta inlägg är en fortsättning på sammandraget från glutenföreläsningen med glutenexperten Dr Tom O’Bryan. Om du inte redan läst om vad gluten är för något kan du göra det här.

Hur gluten påverkar hjärnan

Personer med celiaki, glutenintolerans, reagerar på en specifik typ av gliadin, alpha-gliadin som är en proteinfraktion i gluten, och en speciell typ av transglutaminas (tTG2) som är ett enzym som finns i tarmen.

Det forskare nu har upptäckt är att personer som äter gluten även kan reagera på andra typer av gliadin och transglutaminas än de som är specifika för celiaki. Vad det betyder är att du kan vara glutenintolerant utan att du får symptomen för celiaki.

Transglutaminas-3 (tTG3) är ett enzym som finns i huden. Personer som är känsliga mot gluten kan få en reaktion mot tTG3 vilket kan visa sig som diverse hudproblem till exempel akne och exem. Det är väldigt många som lider av olika typer av hudproblem och de som beror på en reaktion mot tTG3 kan bli bättre genom att undvika gluten. Ett enkelt test du kan göra för att se om det är gluten som orsakar eventuella hudproblem hos dig är att avstå från livsmedel innehållande gluten under ett par veckor och se om det blir någon förändring.

Känslighet mot Transglutaminas-6 (tTG6) betyder att kroppen attakerar den egna hjärnvävnaden. Ett positivt test mot tTG6 visar att gluten kan korsa blod-hjärnbarriären och orsaka inflammation och minskat blodflöde till hjärnan. Personer som uppvisar symptom av ångest, depression, huvudvärk, försämrad inlärningsförmåga med mera kan lida av minskat blodflöde till hjärnan på grund av känslighet mot gluten. En glutenfri diet har visat sig förbättra blodflödet till hjärnan och har även visat förbättringar hos personer som lider av en neurologisk sjukdom till exempel autism och ADHD.  I Dr O’Bryans föreläsning berättade han att alla patienter som uppvisade minskat blodflöde till hjärnan fick bättre flöde när de började med en glutenfri kost.

De ordinarie testerna som görs av sjukvården testar enbart för celiaki och upptäcker inte om personen reagerar på andra typer av gliadin eller transglutaminas så som tTG3 och tTG6. Det betyder att testerna för celiaki kan vara negativa men att gluten fortfarande är ett problem. Glutenkänslighet visar sig inte i tarmen som det gör för personer med celiaki vilket är varför testet för glutenintolerans inte är ett tillräckligt bra test för att upptäcka känslighet mot gluten.

Det finns andra test som ger en bättre bild än de för celiaki, dock är de ännu inte tillgängliga inom den svenska sjukvården men det är många som jobbar på att ta hit dem. Att vara känslig mot gluten utan att vara diagnostiserad med celiaki kallas för ”non celiac gluten sensitivity” eller glutenkänslighet utan celiaki.

Några vanliga symptom på glutenkänslighet

Känslighet mot gluten är inte nödvändigtvis ett problem med magen som det är i fallet celiaki. Glutenkänslighet kan orsaka problem i hjärnan, lever, njure, leder eller andra ställen som är din svaga länk. I fall då orsaken till en neurologisk sjukdom (ADHD/Autism/Ms/Demens) är okänd uppvisar 57% av patienterna antikroppar mot gluten. Detta betyder att 57% av personer med någon form av neurologisk sjukdom är känsliga mot gluten trots att de inte lider av celiaki. Gluten är alltså inte nödvändigtvis en mag- eller tarmsjukdom utan kan även vara en sjukdom i hjärnan.

Gluten sensitivity is not a disease of the gut, it’s a disease of the brain – Dr. Tom O’Bryan

Några vanliga symptom inkluderar:
– Hudutslag och exem
– Huvudvärk och migrän
– Depression
– Ledvärk
– Hjärndimma
– IBS
– Svullen mage

I många fall har en glutenfri kost visat sig effektiv för att motverka ovanstående symptom. I Sverige är det idag svårt att få tag på bra blodprov som kan påvisa om du lider av glutenkänslighet utan celiaki eftersom de test som görs inom sjukvården just nu enbart testar för celiaki. Ett effektivt alternativ är en elimineringsdiet där du helt enkelt utesluter gluten ur kosten och är vaksam på eventuella förbättringar i ditt välmående.

Gluten finns i mer än du tror

Om du vill undvika gluten är det viktigt att bli bra på att läsa ingredienslistor, gluten kan gömma sig där du minst anar det till exempel i korv, leverpastej, senap men även i vissa hår och hudvårdsprodukter. Det enklaste sättet som vi tycker är att äta riktig mat, undvika hel- och halvfabrikat och använda naturligt glutenfria produkter istället för att gå till den glutenfria hyllan i affären eftersom de glutenfria produkterna i affären oftast innehåller en mängd andra tillsatser.

Havre är ett sädeslag som inte innehåller den problematiska formen av gluten, dock kan det fortfarande innehålla gluten när du köper det i affären. Anledningen är eftersom havre transporteras i samma vagnar som vete och behandlas i samma fabriker som andra sädeslag innehållande gluten. Om du inte kan leva utan din havregrynsgröt är det då bäst att leta efter den certifierade glutenfria havregrynen.

Sammanfattning

Den problematiska formen av gluten finns i vete, råg och korn. Gluten finns även i havre, ris, majs med mera men består av en annan sammansättning och orsakar inte samma problem som det gluten i vete, råg och korn.

Trots att du inte lider av celiaki (glutenintolerans) kan du ha problem med glutenkänslighet. Det går att vara känslig mot andra typer av proteinfraktioner och enzym än de som kontrolleras vid celiaki.

Gluten har visat sig påverka alla människor vare sig man lider av glutenkänslighet eller ej genom att skapa hål i tarmväggen vilket i sin tur kan leda till matkänsligheter och autoimmuna sjukdomar där kroppen attakerar sin egen vävnad.

Glutenkänslighet är inte en mag- och tarmsjukdom utan kan visa sig var än din svaga länk är till exempel i leder, lever, njurar eller hjärnan. Gluten kan orsaka minskat blodflöde till hjärnan vilket kan visa sig som depression, ångest, försämrad inlärning, huvudvärk med mera. En glutenfri diet har visat sig förbättra blodflödet i hjärnan hos personer med en neurologisk sjukdom. Glutenkänslighet kan orsaka reaktioner i huden vilket kan visa sig dom diverse hudproblem till exempel exem och akne.

Gluten används på fler ställen än man kan tro. Gluten kan gömma sig i allt från korv, leverpastej och senap till hud- och hårvårdsprodukter. Tänk också på att  så kallade glutenfria gryn likt havre kan transporteras och processas i samma fabrik som vete, råg och korn vilket gör att risken för kontaminering är stor. Leta då efter certifierat glutenfria havregryn.

I början kan det vara svårt att anamma en glutenfri livsstil men det går att anpassa sig och efter ett tag är det inte längre ett problem. Det handlar om att ändra sitt sätt att tänka och byta ut produkterna i skafferiet. När man väl gjort det finns det nästan ingenting du inte kan baka eller tillaga glutenfritt. Titta gärna in bland våra recept så kan du hitta en massa glutenfri inspiration.

Jag hoppas att vi med denna serie inlägg om gluten har fått fram poängen att gluten påverkar oss alla. Även om du inte har problem med tarmar eller hjärnan i dagsläget kvarstår faktum att ingen människa kan bryta ner gluten, förr eller senare kan det komma att visa sig vad just din svaga länk är.

Prova att utesluta gluten under en tid och se hur det känns. Kanske kan det hjälpa dig på sätt du minst anar.

Rekommenderad läsning:

Hotet mot din hjärna – Dr. David Perlmutter
Brödberoende – Dr. William Davis
The Gluten Summit

Dela gärna inläggen i den här serien med dina vänner så informationen når så många som möjligt!
Vi hörs snart igen!
Johan & Rebecca
PS. Gilla Hälsa som livsstil på Facebook och glöm inte bort att anmäla dig till vårt nyhetsbrev.

Artikel – Vitamin D är nyckeln till kroppens försvar

http://illvet.se/manniskan/halsa/vitamin-d-ar-nyckeln-till-kroppens-forsvar

En rad upptäckter visar nu att D-vitamin är avgörande för hälsan. Cancer, diabetes, MS, depression och barnlöshet kan uppkomma som en följd av brist på D-vitamin. Nyligen har forskare upptäckt att ­immunförsvaret inte kan aktiveras utan D-vitamin. Därmed har vitaminet tre centrala funktioner: reglering av immunförsvaret, reglering av cellväxten och reglering av hormonbalanser.

Solen kan skapa det, och fet fisk har det i sig, men vi får i oss alldeles, alldeles för lite. D-vitamin är en bristvara för de flesta människor på norra halvklotet. Över hälften av den brittiska och amerikanska befolkningen har för låga nivåer av D-vitamin, och mer än tio procent lider av uttalad D-vitaminbrist. I Sverige har en majoritet av befolkningen för låg nivå av D-vitamin, i varje fall under vinterhalvåret. Det är inte bra, för forskarna har efterhand funnit tungt vägande bevis för ett samband mellan D-vitaminbrist och risk för många sjukdomar och sjukdomstillstånd.

De senaste åren har en lång rad studier fått forskarna att spärra upp ögonen. D-vitamin har visat sig ge ett väsentligt skydd mot allt från cancer till infertilitet och psykisk sjukdom. Nyligen fick forskare vid Köpenhamns universitet helt avgörande insikter i hur vitaminet kan skydda oss mot sjukdom. Forskarna, med professor Carsten Geisler i spetsen, påvisade i en uppmärksammad undersökning att D-vitamin är essentiellt för immunförsvarets fronttrupp, T-cellerna.

Gen måste slås på med vitamin

Under lugna förhållanden simmar cellerna runt i blodet i ett passivt tillstånd av dvala, men så snart en inaktiv T-cell upptäcker en främmande kropp, fäller den ut en signalantenn för att bli aktiverad. Forskarna fann att en av de första antenner som T-cellen öppnar är en D-vitaminreceptor som binder D-vitaminet för att därmed slå på en viss gen, som väcker T-cellerna. Finns inte D-vitaminet i blodet, kommer T-cellen aldrig i gång.

”Det var en nyhet för oss att den gen som väcker T-cellerna ur deras dvala slås på, enbart när D-vitaminet är närvarande i vissa mängder”, berättar Geisler.

D-vitaminet fungerar alltså som ett slags batteri för T-cellerna och är en förutsättning för att de skall kunna mobilisera ett angrepp. Denna nya insikt fogar ännu en pusselbit till bilden av hur D-vitaminet verkar i vår kropp. Vitaminet bidrar också till att dämpa immunförsvaret, så att det inte löper amok, vilket kan leda till autoimmuna sjukdomar. De senaste åren har visat att vitaminet också kan hjälpa till att skydda mot både typ 1- och typ 2-diabetes, cancer, MS och psykiska sjukdomar som schizofreni och depression.

Det verkar inte finnas någon ände på D-vitaminets positiva egenskaper, men om det nu närmast är en mirakelmolekyl, som är involverad i så många allsidiga och livsviktiga funktioner, varför går då minst hälften av oss runt med för lite D-vitamin i blodet? Forskarna menar att den märkbara ökningen i D-vitaminbrist under de senaste åren delvis kan hänga ihop med de många varningarna för solstrålningen. För mycket sol kan orsaka hudcancer, men samtidigt tyder alltså mycket paradoxalt nog på att vi får för lite sol.

Solen är den bästa källan till D-vitamin

D-vitaminbrist är dock ett problem framför allt på vintern, för solljus är den suveränt största källan till D-vitamin. På sommaren räcker 20 minuters vistelse i solen varje dag för att ladda D-vitamindepåerna helt, och det motsvarar en dos på 250 mikrogram. För att uppnå samma mängd från andra källor än solen skulle man varje dag behöva få i sig ett kilo lax, 50 glas mjölk eller 50 multivitamintabletter – det är 50 gånger mer än den dagliga dos på fem mikrogram som många myndigheter rekommenderar att man äter.

Kan man då få för mycket D-vitamin? Några undersökningar har visat att det för en frisk person krävs dagliga intag på över 1000 mikrogram, innan det vållar kräkningar, huvudvärk eller hjärtproblem, men det behövs fler undersökningar som kan kartlägga möjliga biverkningar vid längre tids intag, och därför är myndigheterna försiktiga med sina rekommendationer. De många bevisen för D-vitaminets gynnsamma effekter har dock fått flera forskare att kräva en högre rekommenderad dos av vitaminet som kosttillskott. Carsten Geisler menar att man bör vara uppmärksam på befolkningens generella brist på D-vitamin.

”Vi vet ännu inte vad den optimala koncentrationen av D-vitamin i blodet är – alltså vilken mängd som behövs för att skydda oss maximalt mot infektioner och sjukdomar, men även friska per­soner kan ha nytta av ett förebyggande D-vitamintillskott”, säger han.

D-vitaminbrist ökar risken för autoimmuna sjukdomar som MS och reumatoid artrit.

Immunförsvaret är både vår vän och vår fiende. Verkar det för svagt eller för långsamt, blir vi sjuka av infektioner. Verkar det däremot för kraftigt och oprecist, kan det skada vår kropp, och vi kan utveckla allergi och autoimmuna sjukdomar. Man vet att D-vitamin har flera funktioner, som både stimulerar och hämmar immuncellernas aktivitet.

Bland annat stimulerar D-vitamin makrofager att bilda viktiga enzymer som dödar bakterier och aktiverar immunförsvarets T- och B-celler, när främmande kroppar skall övermannas. Vitaminet slår också på och av gener, som bestämmer om immunceller utvecklar angreppsfunktioner, om de utsöndrar vissa inflammations­molekyler och om de aktiverar andra celler.

Vitaminet ser alltså till att immunreaktioner effektivt kan oskadliggöra främmande kroppar, men omvänt förhindrar det också att immunförsvaret blint angriper kroppen. Man har hittat samband mellan D-vitaminbrist och större risk för sjukdomar som uppstår, när immunförsvaret angriper antingen nervceller (MS), insulinproducerande celler (typ 1-diabetes), led- och broskceller (reumatoid artrit), hudceller (barneksem och psoriasis) eller tarmceller (tarminflammationer).

D-vitamin har alltså en vital roll som regulator av immunförsvaret, och hos personer med låga nivåer av D-vitamin ses en större förekomst av både autoimmuna sjukdomar och av virusinfektioner, till exempel förkylningar och influensa, som immunförsvaret skall bekämpa.

Alla de viktiga cancersjukdomarna kan hänga ihop med D-vitaminbrist.

D-vitamin visar sig ha stort inflytande på cellväxt och cellförändringar, vilket gör det till ett värdefullt vapen mot cancer. Det har väckt forskarnas intresse, så att det under de senaste årtiondena har kommit en våg av övertygande undersökningar av sambandet mellan låg D-vitaminnivå och ökad risk för hela 17 olika cancersjukdomar, däribland bröst-, tarm-, njur-, prostata- och lungcancer. Samtidigt visar flera undersökningar att ett dagligt tillskott av D-vitamin på 25 mikrogram kan minska risken för lung-, bröst-, bukspottkörtel- och tjocktarmscancer med 40–75 procent.

D-vitamin stimulerar minst tre gener

Cancer beror på okontrollerad celldelning i kroppen, och D-vitaminet gör dagligen sitt bästa för att döda en massa av våra egna celler. Vitaminet stimulerar minst tre gener, som på olika tidpunkter kan stoppa celler i deras utveckling och se till att de begår programmerat självmord – antingen om de har blivit stressade, för gamla, infekterade av virus eller utsatta för DNA-skador. Hämning av cellväxt är dessutom en livsnödvändighet överallt i kroppen – både för att organen skall utvecklas korrekt i fostret, för att immunceller skall stoppa sin aggressivitet, för att ben och muskler skall bilda rätt strukturer och för att matsmältning och ämnesomsättning skall fungera optimalt. Ett underskott av D-vitamin kan störa dessa essentiella funktioner.

Vitaminet styr också cellväxt i huden. Psoriasis och barneksem är kroniska sjukdomar, som uppstår när hudceller utvecklas felaktigt. Det kan skapa lokal inflammation, men D-vitamin kan dämpa denna och återskapa cellstrukturen. Vitaminet används därför också i behandlingen av psoriasis.

Hormonbalansen påverkar allt i kroppen och är beroende av D-vitamin. Kanske avgör vitaminet till och med om vi kan få barn.

D-vitaminet säkrar balansen mellan våra hormonnivåer. För lite D-vitamin höjer nivån av vissa hormoner och sänker nivån av andra, och båda delar kan leda till sjukdom. Nya studier pekar dock på att vitaminet också har betydelse för om vi överhuvudtaget kan få barn.

Under 2008 visade två oberoende forskarlag från USA och Australien ett övertygande samband mellan brist på D-vitamin och kvinnors fruktsamhet respektive mäns spermakvalitet. I den ena studien hade över 90 procent av kvinnorna med ägglossningsproblem en låg D-vitaminnivå, och i den andra studien led 33 procent av männen med fertilitetsproblem av en uttalad D-vitaminbrist.

Man vet dock inte exakt vilka mekanismer som ligger bakom, men vissa faktorer tyder på att vitaminet är involverat i mognaden och utvecklingen av könscellerna. Många forskare fruktar nu att den utbredda bristen på D-vitamin kan vara en orsak till den stigande barnlösheten. Därför kan användning av D-vitamintillskott som behandling och förebyggande av barnlöshet vara ett bra och mindre riskfyllt alternativ till de gängse fertilitetsstimulerande metoderna.

D-vitamin påverkar hjärnans funktioner

Det är allmänt känt att D-vitamin är nödvändigt för upptaget av kalcium och därmed för att man inte skall drabbas av benskörhet eller engelska sjukan (rakit) med felaktig benutveckling som följd, men det har också visats att D-vitaminet inverkar på hjärnans funktioner. Vitaminet stimulerar växten av nervceller och bildningen av neurotransmittorer, vilket kan förklara sambandet mellan D-vitaminbrist och risken för utveckling av schizofreni. Vitaminet tros även ha en antidepressiv effekt genom att hämma inflammatoriska reaktioner och reglera kalciumbalansen i nervsystemet.

Nyligen visade två europeiska studier dessutom ett tydligt samband mellan D-vitaminbrist och försämrad inlärningsförmåga, som kan vara ett tidigt tecken på demens, till exempel Alzheimer. Ju lägre försökspersonernas D-vitaminnivå var, desto sämre resultat fick de i ett mentalt test. Personerna med den högsta D-vitaminnivån fick dubbelt så bra resultat som de med den lägsta nivån.

Dr Stig Bengmark – om gluten

http://foodpharmacy.se/2014/12/allagorkloktiattuteslutagluten/

PROFESSORNS SPALTSTIG BENGMARK

Publicerat den: 08 december, 2014

Alla gör klokt i att utesluta gluten.

Nya vecka och ny krönika av professor Stig Bengmark. I dag fördjupar han sig i gluten och förklarar bland annat varför gluten är så dåligt för vår tarmflora och att dess enda värde är att den får degen att resa sig snabbt. En högst läsvärd text som poängterar att alla bör undvika gluten, även vi som inte är glutenintolleranta.

Gluten är starkt inflammationsframkallande

Västerländska matvanor har genom åren faktiskt blivit ganska förvridna. En lämplig mängd protein att inta per dag är 40-70 gram – men, de flesta svenskar intar uppåt 4-5 gånger så mycket. Proteiner är inte att leka med, och för stort intag av fel sorts protein kan och har ofta starkt negativa effekter för vår hälsa. Till dessa hör kasein, som är det dominerande proteinet i mjölk, och gluten, som finns i sädesslagen råg, korn och vete.

För ett par veckor sedan skrev jag om bröd och hälsa och påpekade då bland annat att bröd i själva verket är ganska torftig mat – oftast bara ”tomma kalorier” – och att vissa brödsorter till och med har högre GI än rent socker. Detta gäller även för glutenfritt bröd som i många fall är ren skräpmat, tillverkat av potatis- och majsmjöl.

Bröd innehåller i regel på tok för litet växtfiber och dessutom alldeles för mycket gluten – mängden gluten i bröd har nästan tjugodubblats sedan man började baka bröd. Det är ingen bagatell, bröd är starkt inflammationsframkallande och synnerligen negativt för hälsan – inte bara för glutenintoleranta, utan för oss alla. Gluten driver inte bara upp inflammationen i kroppen – det motverkar också förnyelsen av den nyttiga tarmfloran. I kroppen har gluten samma effekter som det starka bakteriegiftet endotoxin – 100 µg/ml gluten ger samma inflammationsframkallande effekt som 10 ng/ml endotoxin (LPS) – en av kroppens mest dominerande faktorer bakom kronisk inflammation och sjukdom.

Redan för 70 år sedan visade man i klassiska experiment att tarmens nyttiga bakterier inte ville växa då de utsattes för kasein och gluten.

Under mänsklighetens första 99.9% existens på jorden levde den glutenfritt. Efter att gluten införts i den dagliga kosten anses ett antal sjukdomar ha gjort sin debut, de värst glutenöverkänsliga ha dött undan och mänskligheten ha tappat ca 15 cm i medellängd. Dr. Braly & Ron Hoggan skriver i sin bok ”Dangerous Grains”: ”Our agricultural  ancestors became smaller, their bones became weaker and more diseased, and the size of their brain diminished. Human brain size, based on head circumference , has diminished approximately 11 % since the advent of agricultural societies. Modern European hunter-gatherer stood 5-6 inches taller than farmers of a few generations later”.

Dess enda värde är att få degen att resa sig snabbt

Gluten är ur näringssynpunkt helt värdelöst, kroppen kan inte bryta ner det och tillgodogör sig inte alls det som energi – dess enda värde ligger i att det får degen att resa sig snabbt. Gluten är ett klister och dess enda funktion är att täta brödblåsorna på insidan – i gamla tider användes gluten till att just klistra tapeter med.

Vetenskapliga studier rapporterar i tilltagande omfattning sambandet mellan intag av gluten och sjukdomar som ADHD, artrit, allergi, autoimmuna sjukdomar som ALS, multipelskleros och sklerodermi, autism, reumatisk sjukdom, demens, depression, diabetes, fetma, giftstruma, IBS (irriterad tarmsjukdom), IBD (inflammatorisk tarmsjukdom, ulcerös kolit och Crohn´s sjukdom), psoriasis, skeletturkalkning, schizofreni och olika hudfläckar som vitiligo. Intag av gluten förknippas alltmer med håglöshet, trötthet och låg energi, och glutenfri livsstil tilltagande energi och ökad entusiasm.

Många idrottsmän utesluter gluten

Detta har många toppidrottsmän tagit fasta på och de rapporterar märkbara skillnader i prestationer. Från olympiaden i London rapporteras att övervägande antalet deltagare var glutenfria. Till glutenfria toppidrottsmän hör bland annat de båda topprankade tennisspelarna Novak Djokovic och Andy Murray, som båda avstår från ett helt paket av ohälsosam mat inklusive processade kolhydrater, laktos och gluten, och rapporterar en stor positiv effekt av dessa insatser. När Paula Radcliffe, som fortfarande som 40-åring tillhör världseliten av maratonlöpare, tillfrågades om sin hemlighet svarade hon: ”Jag äter inte mejerivaror och vete, och tar för övrigt inte heller anti-inflammatoriska läkemedel”.

Allt fler sällar sig till kretsen av glutenfria idrottsmän och numera finner man dem i alla idrotter. Fördelar som ofta framhålls av elitidrottarna är att glutenfritt:

* Medför att blodsockret hålls på en stabilare nivå
* Leder till minskad inflammationen i kroppen
* Sänker nivån på led- och muskelsmärtan
* Ökar energin och uthålligheten
* Förbättrar matsmältning och energiutvinning ur kosten
* Minskar ”buller och körningar” i magen liksom gasbildning
* Stärker immunsystemet
* Minskar infektioner i antal, speciellt förkylningar, dagarna efter tävlingen
* Minskar träningsvärk och påskyndar kroppens, speciellt musklernas, återhämtning

Samtidigt som idrottsmännen väljer att äta glutenfritt, lämnar de också den gamla tidens uppladdning baserad på stora mängder processade kolhydrater – nu är det alltmer färska frukter och grönsaker som gäller.

Om gluten ger trötthet medan glutenfritt ger mer energi och är bra för idrottsmän, så borde det ju vara bra även för skolbarn. Det som utgör kosten för många barn i Sverige – gluten, socker och mejeriprodukter – bidrar i själva verket till trötta barn vilket skapar dåliga förutsättningar för lärande i skolan.

Tiden är kommen att söka nya hälsosammare sädesslag

Glutenfritt tillämpas allt oftare också i medicinen, inte sällan som ”en sista utväg”. Det rapporteras om ungdomar med epilepsi som ingen medicin bitit på och som vid övergång till glutenfritt blivit helt symtomfria, och om äldre människor med demens av annan orsak än Alzheimer som ”klarnat upp” i sitt psyke efter att ha gått över till glutenfritt.

En studie från 2003 har speciellt imponerat på mig. 12 av 14 patienter med diabetes typ 1 uppvisade vid övergång till glutenfri kost en signifikant förbättrad insulinkänslighet, som helt försvann då de efter 6 månader återgick till sin vanliga kost. Liknande erfarenheter rapporteras från omfattande studier vid IBS (irritable bowel syndrome) och ADHD.

Mycket talar för att vi kan komma ytterligare en bit mot bättre hälsa genom att också avstå från majs, som inte bara är ytterst kaloririk och fetmaframkallande (en biopåse majs innehåller enligt en färsk engelsk studie över 1000 kalorier), samt ett glutenliknande ämne som heter zein och som tidigare inte uppmärksammats. Vid studier på djur visade sig zein ha större negativ effekt än både kasein och gluten – bland annat minskade upptaget av den essentiella aminosyran tryptofan upp till 8 gånger till hjärnan (vilket är katastrofalt eftersom tillgång av tryptofan är nödvändigt för bildande av signalsubstanser om serotonin och melatonin).

Tiden är kommen att söka nya och hälsosammare sädesslag och att helst inte äta dem som bröd utan hellre som flingor eller gröt, eftersom brödbakning kräver höga temperaturer. I kulisserna väntar alldeles utmärkta sädesslag som vi tidigare sällan använt i Europa: amaranth, hirs, quinoa, teff och framför allt sorghum (durra, jowari, milo) – sädesslag som är mindre förstörda av växtförädling, har betydligt lägre kaloriinnehåll och ett mycket högt innehåll av nyttiga vitaminer och mineraler. Speciellt gäller detta sorghum, som också i jämförelse med frukter och grönsaker är rikt på antioxidanter (se tabell nedan). Det är nu tid att du unnar dig lite av dessa i din dagliga kost.

Fig_no_14_Antioxidant_activity_sorghum_grains-01

Referenser och bilder finns tillgängliga här och här.

July 2020
M T W T F S S
 12345
6789101112
13141516171819
20212223242526
2728293031