Video från Coop, om hur ekologisk mat påverkar våra kroppar

Den här videon förbjöds Coop att visa, och under videon är en artikel som förklarar varför… så dela den här videon så mycket ni kan!

https://www.resume.se/nyheter/artiklar/2017/07/03/bakslag-for-coop–forbjuds-visa-ekofilmer/

Publicerat den 3 juli 2017

Bakslag för Coop – förbjuds visa ekofilmer

Coop har gjort succé med sin kampanj “Ekoeffekten”. Nu döms matvarukedjan i patent- och marknadsdomstolen.
– Vi har inte försökt skrämma, mörka eller förvränga, säger Tobias Rydergren, presschef på Coop.

“Ekoeffekten” gjorde ett stort avtryck i Reklamsverige när den lanserades för två år sedan. Ja, faktiskt i hela världen. Den vann bland annat det finaste priset man kan få, ett Grand Prix, i fjolårets omgång av Cannes Lions. Tävlingen som också kallas reklam-VM.

Men nu kommer alltså ett bakslag. Svenskt Växtskydd reagerade mot kampanjen, som de tyckte var missvisande och oetisk. De vänder sig framför allt emot att kampanjen “ger sken av att det alltid skulle vara bättre att välja importerad ekologisk mat framför svenskproducerad”.

Det håller patent- och marknadsdomstolen med om. Coop döms nu till att betala ett vite om en miljon kronor om de använder filmerna “Ekoeffekten”, “The Organic Effect” och “Amelia testar ekoeffekten”. De får inte heller använda formuleringarna “Ekoeffekten” och “The Organic Effect” eller liknande formuleringar.

Patent- och marknadsdomstolen belägger också ett antal formuleringar som förekommer i kampanjen, med vite. Dessa är bland annat:

  • “Undersökningen visar att om man väljer ekologisk mat kan man minska halten av bekämpningsmedel i kroppen”
  • “Ekologisk mat odlas utan kemiska bekämpningsmedel”.
  • “Vi äter insektsmedel”
  • “Halten av bekämpningsmedel i Amelias urin minskade i snitt med 72 % efter de två veckorna med en rakt igenom ekologisk meny”.

Anledningen till det är att formuleringarna “kan ge intryck av att ekologiskt odlade livsmedel är bättre och medför färre risker ur hälsosynpunkt än konventionellt odlade livsmedel”.

Tobias Rydergren är presschef på Coop. Han är besviken över domen.

– Vi tycker att vi på ett transparent sätt, både i filmen och på hemsidan, redovisade till undersökningen som “Ekoeffekten” byggde på. Vi har inte försökt skrämma, mörka eller förvränga. Domstolen menar att underlaget är för litet. Den synpunkten välkomnar vi. Det skulle vara positivt för alla om fler undersökningar gjordes på hur ekologisk mat påverkas människan, säger han.

“Ekoeffekten” går ut på att familjen Palmberg får testa att äta ekologisk mat under två veckor. Sedan undersöks gifthalterna i familjemedlemmarnas kroppar, och jämförs med före de började äta ekologiskt. I filmen visar det sig att antalet gifter sjunkit markant.

Ni får inte visa filmerna mer. Hur påverkar domen er?
– Filmen är ett par år gammal och ingen som vi aktivt visar längre. Nu ska vi gå igenom domen ordentligt och bestämma oss om vi vill överklaga. Om vi bestämmer oss för att inte överklaga får vi rensa filmerna från alla kanaler.

Hur påverkar domen er framtida kommunikation?
– Inte alls. De påståenden som görs i filmen är kopplade till filmen.

Finns det anledning till självkritik?
– Sett i backspegeln så finns det flera större studier som undersökt hur männsikor påverkas av kosten. Dessa borde vi haft med som underlag.

Varför hade ni inte det?
– Det är en bra fråga. Det skulle vi haft.

Forsman & Bodenfors är reklambyrån bakom kampanjen.

Advertisements

Artikel om matsystem/människors livsstil – fil dr Johannes Kahl

http://www.ytterjarnaforum.se/mat-odling/allt-mer-fokus-pa-hela-matsystem-och-manniskors-livsstil/

29 maj, 2016

Allt mer fokus på hela matsystem och människors livsstil

På många håll, inte minst inom FN och EU, lyfter man idag fram kopplingen mellan hållbarhet och hälsa kring maten – och här betonas hela matsystem mer än tidigare. Det räcker inte att bara titta på och reducera det här till enskilda delar. Att man idag talar om hållbara matsystem, hälsa och livsstil på ett mer holistiskt sätt är en ny intressant utveckling, menar forskaren och experten Johannes Kahl.

Han var huvudtalare vid en konferens om just matkvalitet, hälsa och miljö som projektet MatLust och Beras International arrangerade nyligen i Ytterjärna. Johannes Kahl är fil dr i analytisk kemi vid Köpenhamns universitet och internationell expert på livsmedelsvetenskap med inriktning på ekologisk mat. Han är grundare av Organic Food System Program, som det Järna/Södertäljebaserade Beraskonceptet är en del av. Inte minst är han engagerad i forskarnätverket Food Quality & Health (FQH).

Dubbel belastning på miljö och hälsa

Ett högaktuellt tema som FQH arbetar med idag är hållbara dieter. Maten är kopplad både till hälso- och miljöproblem och där finns en dubbel belastning. Dagens matproduktion bidrar bland annat till klimatpåverkan och minskad biologisk mångfald, samtidigt som nutidens matkonsumtion gör 1,4 miljarder människor överviktiga. Och omvänt – det som är hälsosamt i matsammanhang är i regel också bra för miljön.

En underskattad negativ påverkan kommer enligt Johannes Kahl från processad mat. Enligt en studie av ett 15-tal höginkomstländer finns ett klart samband mellan fetma hos befolkningen och andel högprocessad mat i dieten. USA låg i topp med mer än 60 procent högprocessad mat och över 30 procent fetma bland vuxna. Våra grannländer Finland och Norge låg någonstans i mitten (Sverige var inte med i studien) och Italien hade lägst andel högprocessad mat och minst fetma i befolkningen.

– Problemet med högprocessad mat är att det blir för mycket fett, socker och salt, samt att detta innehåll ofta inte är naturligt bundet till råvaran utan är tillsatser som fungerar på ett annat sätt, säger Johannes Kahl.

Reducera inte det ekologiska

När det gäller näringsforskning menar han att forskarna ofta egentligen inte vet vad exempelvis en morot är, bara vad näringsämnen är. Ofta jämför man näringsvärden mellan ekologiska och konventionella produkter, men det är ett alltför begränsat sätt att se på saken.

Han citerar en forskare från New York University, Marion Nestle, som sagt ungefär så här: Problemet med näringsvetenskap som studerar näringsämnen var för sig är att den tar näringen ut ur sammanhanget mat, och maten ut ur sammanhanget diet, och dieten ut ur sammanhanget livsstil.

– Låt oss inte reducera det ekologiska till en fråga om näringsämnen. Det handlar mer om livsstil, säger Johannes Kahl.

En studie av 40 års internationell forskning (se källa nedan) visar att ekologiskt jordbruk presterar bättre än konventionellt när det gäller de flesta aspekter av hållbarhet, som klimatpåverkan, jordkvalitet, ekosystemtjänster, biologisk mångfald, giftspridning med mera. Men ekologiskt är inte bättre när det gäller skördens storlek (dock ger ekologiskt ofta större skörd än konventionellt vid svårare odlingsförhållanden / reds anm). Samtidigt är ekologiskt jordbruk enligt den här studien lönsammare än konventionellt. Många konsumenter är beredda att betala mer för det ekologiska.

Hela ekologiska matsystem

När det gäller näringskvalitet som hälsoaspekt är ekologisk odling bara lite bättre än konventionellt, enligt den här forskningen. Men ser den bilden annorlunda ut om vi tar med hela matsystemen, inklusive produktionsprocesser, konsumtion och livsstil?

– Ja precis, det är ett av mina budskap här. Om vi bara definierar ekologiskt som jordbruk och utelämnar matproduktion och konsumtion, vad blir då konsekvensen?

Vi fortsätter då med våra konsumtionsmönster, med exempelvis kycklingvingar, chips och cola av ekologiska råvaror. Förbättrar det hälsan? Nej inte alls. Ekologiskt är ett system och en livsstil och vi borde ha ekologiska konsumtionsmönster, säger Johannes Kahl.

Han anser att det vi behöver göra nu är att inkludera även matproduktionen och konsumtionen i ekologiska matsystem, inte bara jordbruket. Det behövs en mer holistisk syn på detta, annars missar man viktiga faktorer.

Vi bör heller inte enbart fokusera på vissa miljöproblem eller parametrar separat, exempelvis enbart matens klimatpåverkan, eftersom man då kan komma fram till konstiga rekommendationer. Det vore exempelvis dumt att ta bort kor bara för att minska metanutsläpp, menar Johannes Kahl. På samma sätt bör vi inte heller reducera oss när det gäller vår hälsa och bara titta på en enda parameter, exempelvis blodtryck eller någon viss halt i blodet. Om vi kommer förbi sådant så kan vi göra rekommendationer till konsumenter som de kan agera på.

Det är också viktigt att arbeta internationellt med de här frågorna. Vi kan inte bara lösa våra egna problem i exempelvis Skandinavien, anser Johannes Kahl.

Behövs både frihet och regleringar

FN-organen WHO och FAO länkar var och en idag ihop hållbarhet och hälsa i sina nya koncept för hälsosam diet respektive hållbar diet. Här finns ett systemtänkande. Även i EUs policy för forskning på matområdet finns mer inriktning på matsystem. Vi ser här en förändring, berättar Johannes Kahl.

Nyckelfrågor för att åstadkomma hållbara matsystem är, enligt Kahl, hur vi ska ta oss från uppsatta mål till kriterier, vidare till parametrar, och sedan till rekommendationer och slutligen handling. Ett problem i implementeringen är gapet mellan våra värderingar och våra handlingar. Här behöver man inkludera både hälsa och hållbarhet i konsumentrekommendationer, samt även göra regleringar i produktionen.

En svårighet i politiken är att man måste basera sina beslut på något. Man kan se det här i tre nödvändiga steg, menar Johannes Kahl. Först måste man ha tillräckligt med data, sedan ska dessa data tolkas (här kan man komma fram till motstridiga tolkningar) och sedan krävs att medborgarna accepterar det beslut som kommer fram ut detta.

Det finns ett dilemma i avvägningen mellan regleringar och att ge folk frihet att utforma sina matsystem, menar Johannes Kahl. Ett råd han vill ge till politiker är att lita mer på folk än vad man kanske tror att man kan.

– Det behövs absolut regleringar i matsystemen, men också tillit. Man kan i mycket högre grad även stödja människors initiativ att organisera sina egna matsystem, och inte reglera det för mycket.

 

 

presskontakt
Text: Red / Staffan Nilsson

Åkrarna gödslas med p-piller

Ytterligare ett skäl till att välja ekologiskt… artikeln från Aftonbladet 19 nov 2013

http://www.aftonbladet.se/nyheter/article17864805.ab

Åkrarna gödslas med p-piller

Svenska bönder får betalt för att sprida gift

Gifterna avskiljs i svenska reningsverk.

Sen sprids de på åkrarna där vår mat odlas.

Aftonbladet kan avslöja att svenska bönder får minst 36 000 kronor för att täcka sina jordar med tung­metaller, miljögifter, sjukhusavfall och läkemedelsrester.

Genom de svenska avloppsrören forsar inte bara kiss och bajs utan också tungmetaller, ­läkemedelsrester, kemikalier, miljögifter, sjukhusavfall, bakterier och virus.

När vattnet är renat har ­reningsverken varje år 200 000 ton slam kvar.

Svenskt Vatten, en branschorganisation för reningsverken, tycker att det är vettigt att sprida detta slam på åkrar där vår mat odlas.

Men många lantbrukare är tveksamma. Eftersom slam är klassat just som avfall finns det inga begränsningar alls för att vad som kan finnas i det.

Bra betalt

Den bonde som tar emot slammet som gödsel för åkermarken får rejäl ersättning. Entreprenörerna, som reningsverken anlitar, betalar.

– Enligt en ilsken slamentreprenör, som mejlade mig när Landskrona förbjöd slamspridning, handlar det om 1 000 kronor per hektar, säger Ewa Björnberg, tidigare miljöinspektör.

Näsby Eko AB är en entreprenör som kör ut slam till lantbruk.

Vid ett första samtal uppger ägaren Bengt Lundström att ersättningen till bönderna uppgår till 30 kronor per ton och att det sprids ungefär 20 ton per hektar, alltså 36 000 kronor för ett medelstort lantbruk på 60 hektar.

I ett brev till Lunds miljöförvaltning uppger dock Bengt Lundström att han betalar 120 kronor per ton till lantbrukaren och lägger 25 ton per hektar.

För ett genomsnittligt lantbruk handlar det då om 200 000 kronor för att ta emot gifterna.

– För 250 kronor per ton erbjuder jag mig att ta hand om slammet, säger Bengt Lundström.

– Om jag betalar 120 kronor till lantbrukaren och frakten kostar 70 kronor per ton så blir det bara 60 kronor över till mig.

Kräver totalt förbud

Naturvårdsverket har utrett frågan och skickat sin rapport på remiss. Kemikalieinspektionen vill ha ett totalförbud. Myndigheten skriver, i sitt remissvar, att det är uteslutet att fortsatt slamspridning kan vara förenligt med regeringens mål ”Giftfri miljö”.

Skogsstyrelsen säger blankt nej till slamspridning i skogen, bland annat för att det skulle vara olämpligt att äta bär från sån mark.

Naturskyddsföreningen kräver också ett totalt förbud.

– Slam är så kontaminerat med erkänt farliga ämnen att vi inte anser att det kan spridas. Det är både tungmetaller, som kadmium, och andra miljögifter som kan lagras i både djur och människor, säger vice ordförande Johanna Sandahl.

Svenskt Vatten har tagit fram ett eget certifieringssystem som de kallar Revaq.  De egna kraven har gränsvärden för sju tungmetaller: bly, nickel, koppar, krom, zink, kadmium och kvicksilver. Slammet får inte heller innehålla salmonella.

Några analyser för andra välkända miljögifter, smittor eller läkemedelsrester görs inte. Och certifieringen är helt frivillig.

Sprider p-piller

Enligt organisationen ”Ren åker, ren mat” sprider slammet hormoner motsvarande 5 000 ­p-piller per hektar – totalt 300 000 på en medelstor gård.

Varför tycker Svenskt Vatten att det är bra att lägga avfall som innehåller tungmetaller, miljögifter och läkemedelsrester på åkrar där det ska odlas mat?

– Det är bra så länge det inte finns några hälsorisker och så länge nyttan överväger, säger Anders Finnsson, ansvarig för avlopp hos Svenskt Vatten.

Vet ni att det är nyttigt?

– Vi utgår från den vetenskap som finns i dag.

Sojabönor som gödslades med slam tog upp både läkemedelsrester och miljögifter från ­hygienartiklar. Det upptäckte forskare vid University of Toledo i Ohio, USA, 2010. Dessutom ackumulerades de främmande ämnena – det fanns alltså högre halter i sojaplantan än i slammet.

  • Det här finns i slammet som sprids

     Lugnande medel

     Sömnmedel

     Antidepressiva medel

     Antipsykotiska medel

    Ångestdämpande medel

    Smärtlindrande medel

    Lugnande medel

    Narkosmedel

    Antibiotika

    Antibiotika

    Campylobacter coli (magsjukebakterie)

    Campylobacter jejuni (magsjukebakterier)

    Listeria

    Bromerade flamskyddsmedel

    Flourföreningar

    Triklosan•Progesteron

    Etynylöstradiol

    BisfenolA

    Silver

    Phantolide (hormonstörande)

    Aluminium

    Arsenik

    Ogräsbekämpningsmedel

    PAH-föreningar(cancerframkallande)

    Ftalater(hormonstörande)

    Betablockerare

    Bekämpningsmedel

    Kadmium

    Dioxiner

    Blodtryckssänkande medel

    Bakteriedödande läkemedel

    Kobolt

    Krom

    Koppar

     Förbjudet insektsbekämpningsmedel

     Antiinflammatoriska läkemedel

     Formalin

     Kvicksilver

    Källor: Statens veterinärmedicinska anstalt, Naturvårdsverket, Svenska Miljöinstitutet.

November 2018
M T W T F S S
« Oct    
 1234
567891011
12131415161718
19202122232425
2627282930