Artikel från Sahlgrenska sjukhuset/Drottning Silvias barn och ungdomssjukhus: Fett är bra kost mot epilepsi

I Jin Shin Jyutsu sammanhang säger man ju att stortårna är bra att hålla i när någon får ett epileptiskt anfall, men det allra bästa är ju förstås om man kan förhindra att det blir några anfall – kosten kan hjälpa till med det, här är en artikel om det från Sahlgrenska sjukhuset, dvs till och med “vanliga” läkare håller med om det här.

https://www.sahlgrenska.se/nyheter/fett-bra-kost-mot-epilepsi/

Fett bra kost mot epilepsi

2017-11-23

En förändring av kosten kan hjälpa barn med svår epilepsi. Just nu behandlas 25 barn med ketogen diet på Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus.

Egentligen har kunskapen funnits sedan förra sekelskiftet – att en viss diet kan påverka onormal hjärnaktivitet hos patienter med epilepsi. Men när nya effektiva mediciner togs fram föll metoden  i glömska – och det skulle dröja nästan hundra år innan den kom i bruk igen.

Först under 1990-talet dammades dieten av och började användas i den kliniska vården.

– Dieten kan ge lindring när ingenting annat hjälper. Av de som har förändrat sin kost har 10-20 procent blivit helt fria från epilepsianfall och hos hälften av dem har antalet anfall halverats, säger Tove Hallböök, som är barnneurolog på Drottnings Silvias barn- och ungdomssjukhus.

Dieten kan liknas vid den populära bantningsmetoden LCHF, även om den är väldigt mycket mer extrem. Genom att nästan helt utesluta kolhydrater, minimera protein och äta massor av fett försätts kroppen i så kallat ketos. Tillståndet är ungefär detsamma som inträffar vid svält. När hjärnan inte får socker måste den använda ketoner som ett alternativt bränsle. Ketonerna bildas när fett bryts ner i levern, och kan sedan passera fritt från blodet till hjärnan.

– Om det finns en ämnesomsättningssjukdom i bakgrunden, till exempel att det är fel på ”transportören” som tar in glukos i hjärnan kan den ketogena dieten ha extra stor effekt. Den kan till och med förhindra hjärnskador, säger Tove Hallböök.

Eftersom hjärnan drabbas av energibrist när den får i sig för lite socker, fungerar fettet i dieten som en alternativ energikälla. Nervcellerna lugnar ner sig och retligheten minskar, vilket i sin tur dämpar de epileptiska anfallen eller tar bort dem helt.

– Men eftersom dieten är så pass extrem, vill jag understryka att vi bara rekommenderar den när vi har utdömt andra, mer effektiva behandlingsmöjligheter. Som till exempel epilepsikirurgisk åtgärder, säger Tove Hallböök.

Om epilepsin till exempel beror på en ärrbildning i hjärnan eller en godartad tumör erbjuds så gott som alltid operation. Då kan barnet bli helt friskt, vilket ju är det allra bästa. Men även medicinering kan vara att föredra framför kostförändringen, eftersom den kan innebära en stor förändring i vardagslivet.

– En del föräldrar tycker att de klarar dieten utan problem, medan andra upplever den som väldigt jobbig. Förutsättningen för att lyckas är ju att vi har föräldrar, skola och eventuella assistenter med på tåget, menar överläkaren.

På Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus finns ett särskilt team runt barnen som behandlas med ketogen diet. Framförallt gör dietisterna ett viktigt jobb med att lära ut vilka inskränkningar som måste göras i barnens mat och lämna recept på goda, kolhydratfattiga och fettrika måltider.

– Kosten innehåller mycket crème fraiche och olivolja och minimalt med kolhydrater och protein. Det brukar trots allt fungera över förväntan, säger Tove Hallböök.

När läkaren tillsammans med familjen beslutat att göra ett behandlingsförsök med kosten, börjar man alltid med tre månader. Om barnet får en minskning av antalet epilepsianfall eller blir kvitt sina epileptiska anfall under den perioden satsar man på att fortsätta med dieten minst under två år. Under tiden går barnet på regelbundna kontroller för att hon eller han ska behålla sin vikt och att blodfetterna ska fortsätta att hålla sig på en acceptabel nivå.

– Vi är ändå förvånade över hur få risker det finns med kosten. Och när det gäller en del av våra patienter diskuterar vi en livslång behandling med ketogen diet, säger Tove Hallböök.

Skärmavbild 2017-11-24 kl. 17.33.18
Det ketogena teamet på Drottnings Silvias barn- och ungdomssjukhus. Kirsi Andersson, sjuksköterska, Anna Dahlberg, dietist, Marie Nilsson, dietist och barnneurologen Tove Hallböök. I teamet ingår också läkarna Gunilla Drake och Björn Bjurolf som saknas på bilden.

Video with Dr John Bergman – How to Have True Heart Health

Publicerades den 6 feb. 2015

How to Have True Heart Health Cholesterol does not cause heart attacks. There is no such thing as good or bad cholesterol. If an artery is “blocked” then why is there blood flow on the other side of the blockage?
At http://bergmanchiropractic.com and http://Owners-Guide.com we strive to educate people on natural solutions to health. +++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++ http://www.theArthritisReversalSystem… is my online video course with 21 videos, 3 manuals and an online forum! https://www.owners-guide.com/online-c… for online consults. ———————————————————————————– SUBSCRIBE at http://www.youtube.com/user/johnbchiro

Balansera dina hormoner naturligt – artikel från Dr Josh Axe

https://epochtimes.se/10-satt-att-balansera-dina-hormoner-naturligt

Av Josh Axe

12 oktober 2017

Artikeln är översatt från engelska och är skriven av Josh Axe, på DrAxe.com

Hormoner som östrogen, testosteron, adrenalin och insulin är extremt viktiga kemiska budbärare som påverkar många aspekter av din hälsa. Hormoner utsöndras av olika körtlar och organ, såsom sköldkörteln, binjurarna, hypofysen, äggstockarna, testiklarna och bukspottkörteln. Hela det endokrina systemet samarbetar för att kontrollera hormonnivåerna som cirkulerar i kroppen, och om en eller flera är det minsta i obalans kan det orsaka omfattande och stora hälsoproblem.

Din kropp behöver olika typer av fetter för att skapa hormoner, inklusive mättat fett och kolesterol.

De konventionella behandlingarna för hormonella obalanser är vanligtvis syntetisk hormonersättning, p-piller, insulininjektioner, sköldkörtelmedicinering och så vidare. Att förlita sig till dessa typer av syntetiska behandlingar innebär tyvärr, för de flesta människor som lider av hormonstörningar, tre saker:

– Det gör människor beroende av receptbelagda läkemedel för resten av livet, för att hålla symtomen under kontroll.

– Det bara döljer patientens symtom, men löser dem inte.

– Det ökar risken för allvarliga biverkningar som stroke, benskörhet, ångest, reproduktionsproblem, cancer med mera.

Den goda nyheten är att det finns naturliga sätt att balansera sina hormoner på.

10 sätt att balansera hormoner naturligt

1. Ät hälsosamt (gärna kokosolja och avokado)

Att äta en varierad kost med mycket kort-, medel- och långkedjiga fettsyror är nyckeln till att hålla hormonerna under kontroll. Din kropp behöver olika typer av fetter för att skapa hormoner, inklusive mättat fett och kolesterol.

Mina fyra favoritkällor till antiinflammatoriska, hälsosamma fetter är: kokosolja, avokado, smör från gräsätande djur och vildfångad lax.

2. Tillskott av adaptogena örter

Adaptogena örter är en unik grupp läkande växter som främjar hormonbalansen och skyddar kroppen från en mängd sjukdomar, inklusive de som orsakas av överdriven stress. Förutom att förbättra immunförsvaret och motarbeta stress visar forskning att olika adapotogener, såsom ashwagandha, medicinska svampar, rhodiola och helig basilika, kan:

– Förbättra sköldkörtelfunktionen

– Minska ångest och depression

– Stabilisera blodsocker och insulinnivåer

– Stödja binjurefunktionerna

3. Balansera intaget av omega-3 med omega-6 fetter

Här är en tumregel: Var noga med att undvika oljor med höga halter av omega-6-fettsyror, (solros, majs, safflor, bomullsfrö, canola, sojabönor och jordnötter), och använd istället mycket av sådant med naturliga omega-3 fetter (linfrö, chiafrön, valnötter, vildfångad fisk och animaliska produkter från gräsätande djur). Jag vill också nämna att det finns en typ av omega-6 fett som heter GLA, som man gärna kan försöka få med i sin kost. GLA (gammalinolensyra) kan tas som tillskott i form av nattljusolja eller gurkörtsolja, och det finns även i hampafrön. Forskningen visar att tillskott med GLA kan stödja naturliga progesteronnivåer.

4. Förbättra tarm-hälsan och bota läckande tarm-syndrom

Läckande tarm är ett tillstånd som inte bara påverkar matsmältningssystemet, utan även orsakar hormonproblem. Tarmproblem har visat sig trigga autoimmuna reaktioner som till exempel artrit och sköldkörtelrubbningar.

De flesta människor med läckande tarm har en brist på probiotika i tarmarna. Probiotika är friska bakterier som kan förbättra produktionen och regleringen av viktiga hormoner såsom insulin, ghrelin och leptin.

Undvik mat som kan orsaka skador i matsmältningssystemet, såsom processad mat, gluten, härdade oljor och tillsatt socker. Den bästa maten för att stödja en läckande tarm är benbuljong, kefir, syrade grönsaker och mat med högt fiberinnehåll såsom grönsaker och groddar.

5. Ta bort giftiga köks-, skönhets- och kroppsvårdsprodukter

Ett annat sätt att få bort gifter ur din kropp är att undvika vanliga hudvårdsprodukter som innehåller skadliga kemikalier. Använd istället naturliga produkter gjorda med ingredienser såsom eteriska oljor, kokosolja, sheasmör och ricinolja.

En annan sak man kan tänka på är användningen av plastflaskor, burkar och behållare av aluminium. Det är bäst att byta ut plast och aluminium mot glas och rostfritt stål eftersom BPA innehåller gifter som har en negativ påverkan.

6. Träning (särskilt intervallträning)

Träning generellt är bra för att balansera hormoner eftersom det minskar inflammation, kan hjälpa till att upprätthålla en hälsosam vikt, sänker stress, reglerar aptiten och förbättrar sömnen.

7. Minska stressen och få mer sömn

Sömnbrist eller att störa den naturliga dygnsrytmen är en av de värsta ovanorna som bidrar till hormonobalans. Varför? Eftersom hormonerna arbetar efter ett tidsschema! För att illustrera: Kortisol, som är det främsta “stresshormonet”, regleras vid midnatt. Därför får människor som går och lägger sig sent aldrig en ordentlig paus från det sympatiska nervsystemets flykt- och kamprespons.

8. Var försiktig med koffein och alkohol

Koffein i måttliga mängder kan vara okej för vissa människor, men att dricka för mycket koffein är nästan lika illa som att inte få tillräckligt med sömn. Koffein, som kan stanna kvar i kroppen i upp till sex timmar, är en kemikalie som påverkar det centrala nervsystemet. Det höjer hjärtfrekvensen, gör dig piggare och förändrar hjärnans sätt att producera hormoner. Det kan också påverka andra stresshormoner, som till exempel adrenalinproduktionen. Du vet förmodligen också att koffein är beroendeframkallande till sin natur, och att det ökar nervositet och ångest hos många människor.

En annan viktig sak är att se över sitt alkoholintag, eftersom höga alkoholhalter (mer än ca 2-3 glas/dag) kan påverka leverfunktionen negativt. Kronisk alkoholkonsumtion kan bidra till östrogendominans och har visat sig störa bukspottkörtelns funktion, öka risken för leversjukdom, minska testosteronnivåerna och bidra till ångest och undernäring. Levern är mycket viktig för hormonbalansen och har över 500 olika funktioner i kroppen!

9. Tillskott av vitamin D3

D-vitamin verkar nästan som ett hormon i kroppen och spelar en viktig roll för att hålla inflammationsnivåerna låga. Solsken är helt klart det bästa sättet att förbättra D-vitaminnivåerna, eftersom huden faktiskt tillverkar D-vitamin på egen hand när den utsätts för, till och med små mängder, direkt solljus.

10. Sluta med p-piller

Kort och gott är p-piller en typ av hormonbehandling som ökar östrogenhalten till sådana farliga nivåer att det kan orsaka många komplikationer. Mina tankar kring att ta p-piller kan sammanfattas så här: Säg helt enkelt nej till p-piller!

Dr. Josh Axe är läkare i naturmedicin, näringsfysiolog och författare med passion för att hjälpa människor att bli friska med hjälp av mat som medicin. Han skrev nyligen ”Eat Dirt” och “Gut Repair Cookbook”, och han driver en av världens största naturhälsovetenskapliga webbplatser på DrAxe.com

Article by Camila Domonoske: 50 Years Ago, Sugar Industry Quietly Paid Scientists To Point Blame At Fat

I have posted a lot about sugar, here’s another article about that theme, from Camila Domonoske, posted 13 Sept 2016 at npr.org

http://www.npr.org/sections/thetwo-way/2016/09/13/493739074/50-years-ago-sugar-industry-quietly-paid-scientists-to-point-blame-at-fat

50 Years Ago, Sugar Industry Quietly Paid Scientists To Point Blame At Fat

In the 1960s, the sugar industry funded research that downplayed the risks of sugar and highlighted the hazards of fat, according to a newly published article in JAMA Internal Medicine. 

The article draws on internal documents to show that an industry group called the Sugar Research Foundation wanted to “refute” concerns about sugar’s possible role in heart disease. The SRF then sponsored research by Harvard scientists that did just that. The result was published in the New England Journal of Medicine in 1967, with no disclosure of the sugar industry funding.

The sugar-funded project in question was a literature review, examining a variety of studies and experiments. It suggested there were major problems with all the studies that implicated sugar, and concluded that cutting fat out of American diets was the best way to address coronary heart disease.

The authors of the new article say that for the past five decades, the sugar industry has been attempting to influence the scientific debate over the relative risks of sugar and fat.

“It was a very smart thing the sugar industry did, because review papers, especially if you get them published in a very prominent journal, tend to shape the overall scientific discussion,” co-author Stanton Glantz told The New York Times.

Money on the line

In the article, published Monday, authors Glantz, Cristin Kearns and Laura Schmidt aren’t trying make the case for a link between sugar and coronary heart disease. Their interest is in the process. They say the documents reveal the sugar industry attempting to influence scientific inquiry and debate.

The researchers note that they worked under some limitations — “We could not interview key actors involved in this historical episode because they have died,” they write. Other organizations were also advocating concerns about fat, they note.

There’s no evidence that the SRF directly edited the manuscript published by the Harvard scientists in 1967, but there is “circumstantial” evidence that the interests of the sugar lobby shaped the conclusions of the review, the researchers say.

For one thing, there’s motivation and intent. In 1954, the researchers note, the president of the SRF gave a speech describing a great business opportunity.

If Americans could be persuaded to eat a lower-fat diet — for the sake of their health — they would need to replace that fat with something else. America’s per capita sugar consumption could go up by a third.

But in the ’60s, the SRF became aware of “flowing reports that sugar is a less desirable dietary source of calories than other carbohydrates,” as John Hickson, SRF vice president and director of research, put it in one document.

He recommended that the industry fund its own studies — “Then we can publish the data and refute our detractors.”

The next year, after several scientific articles were published suggesting a link between sucrose and coronary heart disease, the SRF approved the literature-review project. It wound up paying approximately $50,000 in today’s dollars for the research.

One of the researchers was the chairman of Harvard’s Public Health Nutrition Department — and an ad hoc member of SRF’s board.

“A different standard” for different studies

Glantz, Kearns and Schmidt say many of the articles examined in the review were hand-selected by SRF, and it was implied that the sugar industry would expect them to be critiqued.

In a letter, SRF’s Hickson said that the organization’s “particular interest” was in evaluating studies focused on “carbohydrates in the form of sucrose.”

“We are well aware,” one of the scientists replied, “and will cover this as well as we can.”

The project wound up taking longer than expected, because more and more studies were being released that suggested sugar might be linked to coronary heart disease. But it was finally published in 1967.

Hickson was certainly happy with the result: “Let me assure you this is quite what we had in mind and we look forward to its appearance in print,” he told one of the scientists.

The review minimized the significance of research that suggested sugar could play a role in coronary heart disease. In some cases the scientists alleged investigator incompetence or flawed methodology.

“It is always appropriate to question the validity of individual studies,” Kearns told Bloomberg via email. But, she says, “the authors applied a different standard” to different studies — looking very critically at research that implicated sugar, and ignoring problems with studies that found dangers in fat.

Epidemiological studies of sugar consumption — which look at patterns of health and disease in the real world — were dismissed for having too many possible factors getting in the way. Experimental studies were dismissed for being too dissimilar to real life.

One study that found a health benefit when people ate less sugar and more vegetables was dismissed because that dietary change was not feasible.

Another study, in which rats were given a diet low in fat and high in sugar, was rejected because “such diets are rarely consumed by man.”

The Harvard researchers then turned to studies that examined risks of fat — which included the same kind of epidemiological studies they had dismissed when it came to sugar.

Citing “few study characteristics and no quantitative results,” as Kearns, Glantz and Schmidt put it, they concluded that cutting out fat was “no doubt” the best dietary intervention to prevent coronary heart disease.

Sugar lobby: “Transparency standards were not the norm”

In a statement, the Sugar Association — which evolved out of the SRF — said it is challenging to comment on events from so long ago.

“We acknowledge that the Sugar Research Foundation should have exercised greater transparency in all of its research activities, however, when the studies in question were published funding disclosures and transparency standards were not the norm they are today,” the association said.

“Generally speaking, it is not only unfortunate but a disservice that industry-funded research is branded as tainted,” the statement continues. “What is often missing from the dialogue is that industry-funded research has been informative in addressing key issues.”

The documents in question are five decades old, but the larger issue is of the moment, as Marion Nestle notes in a commentary in the same issue of JAMA Internal Medicine:

“Is it really true that food companies deliberately set out to manipulate research in their favor? Yes, it is, and the practice continues. In 2015, the New York Times obtained emails revealing Coca-Cola’s cozy relationships with sponsored researcherswho were conducting studies aimed at minimizing the effects of sugary drinks on obesity. Even more recently, the Associated Press obtained emails showing how a candy trade association funded and influenced studies to show that children who eat sweets have healthier body weights than those who do not.”

As for the article authors who dug into the documents around this funding, they offer two suggestions for the future.

“Policymaking committees should consider giving less weight to food industry-funded studies,” they write.

They also call for new research into any ties between added sugars and coronary heart disease.

Läsarberättelse om diabetes, från Ann Fernholms blogg

http://annfernholm.se/2017/06/07/mamma-till-barn-med-diabetestank-om-sjukvardens-kostrad-leder-fel/

En läsarberättelse om diabetes, från Ann Fernholms blogg, publicerad 07 juni 2017:

Mamma till barn med diabetes:
”Tänk om sjukvårdens kostråd leder fel?”

För några år sedan var det en intensiv debatt kring hur personer med typ 2-diabetes skulle äta. Många valde att överge den kolhydratrika tallriksmodell som ofta rekommenderas i vården och började istället äta mer fett och protein, med målet att stabilisera blodsockret. På löpsedlar varnades för att det skulle orsaka ett skyhögt kolesterol, men majoriteten fick bättre blodfetter. Det blev ganska snart uppenbart att dessa varningar var grundlösa.

Debatten kring typ 2-diabetes har nu lugnat sig. Istället har det uppstått en – om möjligt – än mer infekterad debatt kring typ 1-diabetes. Föräldrar som upplever att deras barn får ett stabilare blodsocker och mår bättre när de drar ner på kolhydraterna i maten, bör enligt vissa läkare anmälas till socialkontoret. De menar att barnen kommer att drabbas av ketoacidos (ett tillstånd där blodet blir surt), få livsfarligt låga blodsocker och sluta växa.

Föräldrar som prövar att dra ner på kolhydraterna till sina barn upplever att detta inte alls stämmer. För något år sedan berättade en familj om sin erfarenhet av att minska på mängden kolhydrater i maten för Storstockholms diabetesförening. Den specialistutbildade intensivvårdssjuksköterskan Katarina Skogfält märker också att hennes barn får ett mycket stabilare blodsocker och mår bättre när de drar ner på mängden kolhydrater i maten (utan att något av det som läkarna varnar för har slagit in). Nu vill ännu en förälder – som har mejlat mig – berätta sin historia. Här är den:

Mackor, pasta och pannkakor på sjukhuset

Jag är mamma till en kille på 12 år som fick diabetes typ 1 i november förra året. Långt innan sonen fick sin diagnos hade vi som familj minskat intaget av snabba kolhydrater, eftersom vi alla mår bättre av en sådan mathållning. Det som förvånade mig i denna nya situation var vårdens fokus på kolhydrater. Sonens meny bestod plötsligt av mackor, pasta och pannkakor. Var han sugen på O´boy var det inget problem att ge honom det. Jag fick lära mig att det viktigaste för att barnet skulle växa, inte bli akut sjuk eller få långsiktiga skador, var att hitta den perfekta balansen mellan kolhydrater och insulin. Informationsmaterialet från sjukhuset innehöll många listor med kolhydratmängd i glass, godis, bröd, potatis, tacoskal o.s.v. Här är exempel:

Det jag saknade var informationen om ”det andra”, nämligen den mat som man får stabila blodsockerkurvor av och som inte kräver insulin i samma utsträckning.

Stress när blodsockret åkte berg- och dalbana

Under den första tiden gjorde vi som vi blev rekommenderade, men märkte snabbt att det inte fungerade bra. Efter ett huvudmål, bestående av ungefär 40 gram kolhydrater, stack blodsockerkurvan iväg uppåt i rasande fart och efter några timmar blev sonen istället låg. Det var svårt att dosera insulin på ett sätt som gjorde honom stabil och vi fick en pojke med svängande blodsocker och även svängande humör. Allt kändes stressigt och fel. Istället började vi återgå till den kost vi hade haft innan. Vi trappade sakta men säkert ned mängden snabba kolhydrater igen. Vi följde blodsockerkurvorna noga och mätte även ketoner i blodet. Istället för vårdens rekommenderade 200 gram kolhydrater per dag äter vårt barn nu omkring 80 gram kolhydrater. Här är ett exempel på hur sonens blodsockerkurva oftast ser ut numera:

Varningarna stämmer inte

Till min förvåning märkte jag snabbt att min önskan att ge honom en mindre mängd kolhydrater väckte motstånd i många sammanhang. I dagens diabetesvård tycks fokus ligga på att man ska leva och äta ”som vanligt” och dosera insulin därefter. Jag möttes av kommentarer som ”han kan dö om han inte får tillräckligt med kolhydrater”, ”han riskerar att få ketoacidos” och ”han kommer inte att växa normalt”. Vår erfarenhet är att dessa varningar inte alls stämmer. Ju mer kolhydrater han äter desto svårare blir det att balansera hans blodsocker. Nyligen var han på kalas och fick då en halv pizza. Direkt sticker blodsockret upp till 18 mmol/l och när vi försöker parera med insulin får han istället för lågt blodsocker.

På en kost med 80 gram kolhydrater per dag har han inga ketoner i blodet, han kan ta insulin regelbundet utan att hamna lågt i blodsocker, han växer bra, har ett HbA1c på 38 och hans blodsockerkurvor ligger oftast stabilt.

Färre toppar och dalar gör livet lugnare

Just nu informeras det mycket om diabetes typ 1 i media. Det är jättebra. Att ha diabetes typ 1 är verkligen ingen liten sak. Det är en allvarlig sjukdom som ska tas på största allvar. Jag läser om föräldrar som vakar nätterna igenom, går i bitar av stress och oro och sliter sitt hår i kampen mot Försäkringskassan. Jag är också en typisk ”diabetsmamma” i bemärkelsen att jag följer kurvor, planerar ätandet, håller koll på natten och oroar mig för hur det ska gå. Men när andra föräldrar beskriver det ständigt överhängande hotet om död och kaos känner jag helt enkelt inte igen mig. Sonens kurvor ”far inte runt okontrollerbart”. Hans blodsocker ”lever inte sitt eget liv”. Han blir inte längre låg i blodsockret fem gånger på en natt och han pendlar inte mellan 2,5 och 20 i blodsockernivå under loppet av några timmar. Jag förstår att jag kan väcka ilska hos andra föräldrar när jag skriver detta, eftersom andras erfarenhet kan vara en helt annan. Men tänk om det inte behöver vara så? Tänk om den bild vi målar upp för varandra och läser om i media inte behöver stämma? Tänk om de råd vi får av sjukvården leder fel?

Varför är inte vården nyfiken?

Självklart reagerar olika kroppar lite olika och självklart finns många yttre och inre faktorer som påverkar blodsockret. Samtidigt delar vi alla samma biokemiska processer. Har man diabetes typ 1 får man högt blodsocker av för mycket snabba kolhydrater. För lågt blodsocker får man av för mycket insulin. Rekyler uppstår om man överdoserar kolhydrater vid lågt värde eller överdoserar insulin vid högt. Genom att läsa allt jag kommer över på temat, följa bloggar och Facebooksidor och prata med kunniga personer har jag kunnat lägga det pussel som ger mitt barn fina värden och god stabilitet så långt det just nu är möjligt. Jag önskar att detta faktum kunde väcka nyfikenhet hos vården och hos andra som kämpar på samma vis. Istället möter jag varierande grad av motstånd på många håll. Men jag är övertygad om att mitt barn, och många med honom, skulle kunna revolutionera sin hälsa och sin sjukdom om vi på allvar vågade se över kostbehandlingen vid diabetes typ 1.

Min kommentar:

Låt oss analysera den här mammans berättelse utifrån ett historiskt perspektiv. Hade hennes son fötts i början av 1900-talet hade behandlingen bestått av en extremt strikt lågkolhydratkost – allt annat hade snabbt dödat barnet. En medicinprofessor i Uppsala lär ha sagt att hans patienters mat bestod av ”varannan dag späck och gurka, varannan dag gurka och späck”. Men i januari 1922 fick en döende pojke på ett sjukhus i Toronto den första insulinsprutan. Det ledde till att sockerhalten sjönk i hans urin och han överlevde.

Upptäckten av insulin är en av medicinhistoriens viktigaste och har räddat enormt många liv. MEN. Nu har pendeln slagit om helt. Den kost som tidigare var den enda möjliga – en strikt lågkolhydratkost – har blivit livsfarlig och vissa läkare menar att barn med typ 1-diabetes numera behöver äta 200 gram kolhydrater varje dag.

Saknas vetenskaplig grund för kostråd

Vad har de då för grund när de påstår detta? För att en medicinsk behandling ska kunna anses vara vetenskapligt grundad krävs så kallade randomiserade kontrollerade kliniska prövningar som bevisar effekter och utvärderar eventuella biverkningar. Men som en statlig expertgrupp konstaterade år 2010 råder ”en uppenbar brist på studier” när det gäller kost vid typ 1-diabetes. Dessvärre har det inte tillkommit en enda högkvalitativ studie sedan detta uttalande.

För att ge kostråden en starkare vetenskaplig grund samlar nu Kostfonden in pengar till en vetenskaplig undersökning (läs mer här – och stöd studien). Personer med typ 1-diabetes, som den 12-åriga killen ovan, har rätt att få vetenskapligt baserade behandlingar.

En svart-vit debatt gagnar ingen

När vetenskapen brister blir det ofta debatt och den som förs idag kring kost och typ 1-diabetes är väldigt svart-vit. Det är som att barn antingen måste äta 200 gram kolhydrater varje dag eller annars max 20 gram (en så kallad ketogen kost). Mamman ovan har hittat barnets balans i 80 gram kolhydrater varje dag – ett mellanting mellan de två extremerna. Blodsockret ligger mycket stabilare än tidigare, men barnet har inga ketonkroppar i blodet och får tillräckligt mycket insulin för att växa.

I morgon kommer ett nytt inlägg från mamman. Då beskriver hon hur en dags mat kan se ut för hennes son. I övermorgon kommer jag att berätta om forskning som kan förklara varför vissa personer med typ 1-diabetes får väldigt svårt att reglera sitt blodsocker. Många får veta i vården att typ 1-diabetes endast handlar om att kroppens egen insulinproduktion med tiden blir helt utslagen och att man med hjälp av insulinsprutor/pumpar kan kompensera för detta. Riktigt så enkelt är det inte. Produktionen av hormonet glukagon börjar också strejka. Det förstärker blodsockersvängningar och förklarar varför det är så lätt att få ett livshotande lågt blodsocker. Mer om det i övermorgon!

Sist men inte minst: varför i hela (lägg in valfritt svärord här) ger man barn O’boy på sjukhus? Inget barn ska dricka O’boy – vare sig de har diabetes eller inte. Gör man choklad själv tar man typ en tesked socker per tesked kakao. I O’boy är det fyra gångar mer socker. Dessutom är det ungefär dubbelt så dyrt som att köpa socker och kakao var för sig – något att tänka på för alla sjukhus som har ansträngd ekonomi.

Vill du läsa fler liknande inlägg? Följ mig på Facebook eller Twitter

En till artikel om kolesterol, från fethälsa…

Nån gång ska väl poletten trilla ner… det verkar sitta så bergfast i de flestas medvetanden att kolesterol är farligt – det är svårt att skifta ett sånt paradigm…
Här är blogginlägget från  Fet Hälsa

https://fethalsa.wordpress.com/2016/06/20/tyst-i-medierna-om-ny-ldl-studie/

Tyst i medierna om ny LDL-studie!
juni 20, 2016

Det är faktiskt en världssensation att det s.k. onda kolesterolet egentligen inte är ont utan gott. En genomgång av 19 studier och publicerad i British Medical Journal visar att det onda kolesterolet LDL egentligen är gott och dessutom oerhört viktigt för att vi ska fungera. Det är knäpp tyst om detta i svenska medier förutom i Sydsvenskan som har en bra artikel.

På Fet Hälsa har vi vetat om att kolesterol är nyttigt och viktigt de senaste sju åren. Men varför skriver inte svenska medier om detta? Det s.k. ”onda” kolesterolet var ju den sista bastionen som nu har fallit. Det finns inget farligt med kolesterol och det är förstås idiotiskt av våra egna kroppar, lever och celler, att tillverka något som är farligt.  Naturligt fett är livsviktigt för oss och kolesterol är i högsta grad naturligt.

När ska vi börja forska och diskutera det som verkligen är farligt, nämligen alla sockerarter som finns i våra livsmedel? När ska vi börja diskutera hur och varför inflammatoriska tillstånd skapas i våra kroppar och som omvandlas till metabola folksjukdomar som diabetes typ 2, cancer och hjärt -kärlsjukdomar? Ja, jag vet att läkemedels och sjukvårdsindustrin skapar många jobb och att det kan vara dåligt för vår BNP om vi blir friskare alltför hastigt. Men det behövs förstås många jobb som informerar om hur vi blir friska av mat också. Kanske kan sjukvårdsindustrin byta fot.

Nedan är artikeln i Sydsvenskan skriven av Daniel Rydén.

”Det finns inget samband mellan halten av LDL-kolesterol i blodet och dödlighet i hjärt- kärlsjukdomar. Det visar en granskning av nitton genomförda studier på sammanlagt 68 000 människor över sextio år, som publiceras i British Medical Journal.
 
Kolesterol är ett fettliknande ämne som bildas i kroppen och har avgörande betydelse för cellernas funktion och andra biokemiska processer.
Länge har kolesterol beskyllts för att också orsaka hjärt- och kärlsjukdomar. Misstankarna har riktats mot den typ som kallas LDL och transporterar fett från levern ut i kroppen.
En ogrundad misstanke, enligt den nya studien.
– Sanningen har funnits där ute hela tiden: att hypotesen om kolesterol är fel, säger den brittiske läkaren Malcolm Kendrick, en av rapportens författare.
Hypotesen han talar om har vållat strid mellan forskare i mer än sextio år. Här är några historiska krutdurkar i det vetenskapliga kriget om fet mat och kolesterol:

1. Den riggade statistiken

När världens hjärtläkare höll kongress i Washington 1954 presenterade näringsforskaren Ancel Keys ett sensationellt samband. Ju högre fettkonsumtion desto fler hjärtinfarkter, visade statistik från sex europeiska länder.
Men: Keys hade bara valt ut de länder där statistiken stödde hans tes. När fler länder togs med försvann sambandet.

2. Den sjuke presidenten

När USA:s president Dwight Eisenhower fått en hjärtinfarkt hösten 1955 sa hans läkare Paul Dudley White i tv att det enbart berodde på fet kost.
Men: Eisenhower hade länge rökt fyra paket cigaretter om dagen, något som läkaren avfärdade som betydelselöst.

3. Den goda medelhavskosten

Ancel Keys hävdade 1958 att kostvanorna kring Medelhavet förebygger hjärtsjukdomar: olivolja, vitlök, tomater, grönsaker, fisk, skaldjur med mera. ”Medelhavskost” blev en trend som fortfarande har hälsobringande rykte.
Men: Dödligheten i hjärt- och kärlsjukdomar är högre i Grekland än i Sverige och Finland, lika hög i Italien som i Danmark.

4. Den stora fettskräcken

I början av 1960-talet hade budskapet från kolesterolets fiender fått smörkonsumtionen att rasa i västvärlden. I Sverige varnade läkaren Haqvin Malmros för att äta ägg.
 
Men: Den mängd kolesterol vi får i oss med kosten är försumbar jämfört med vad kroppen själv producerar, sa läkaren Konrad Bloch när han 1964 fick Nobelpriset för sin forskning om kolesterol.

5. De fettsnåla kostråden

Våren 1968 lanserade Socialstyrelsen de första kostråden i Sverige. Dra ner på fettet, särskilt mättat fett, löd huvudpunkten.
Men: Forskarna var osäkra. ”Vi har ytterst lite att gå efter och när man utfärdar rekommendationer gör man det eftersom det inte kan skada”, medgav läkaren Kim Granér.

6. De luriga procenten

I januari 1984 publicerades en långtidsstudie av 3 806 amerikanska män. ”Risken för att dö i hjärtinfarkt minskar med 24 procent om man medicinerar mot högt kolesterol”, summerade forskarna.
Men: I gruppen som medicinerade hade 30 personer dött i hjärtinfarkt mellan 1973 och 1984, jämfört med 38 i kontrollgruppen. Eftersom varje grupp bestod av 1 900 personer var den verkliga riskökningen bara 0,4 procent – försumbar.

7. De nutida motdragen

2015 publicerade en forskargrupp i Cambridge sin analys av 22 tidigare studier som tillsammans omfattat 900 000 personer. Slutsats: En rad faktorer ökar risken för kärlsjukdomar (rökning, högt blodtryck, brist på motion, övervikt, hög alkoholkonsumtion, övervikt, ärftliga anlag, självupplevd stress och dålig ekonomi) – men fet mat hör inte till dem. Varken mättat eller omättat fett ökar risken.
Nu frias också det ”onda” LDL-kolesterolet. Åtminstone för sextioplussare. Rapportens huvudförfattare, läkaren Ulf Ravnskov, har i många år kritiserat hypotesen om kolesterolets farlighet.
– Våra resultat är tydliga: Äldre människor med höga LDL-nivåer lever längre och löper mindre risk att få infektionssjukdomar, säger kollegan Malcolm Kendrick.
Ingen räknar dock med att detta blir sista ordet i frågan.”

Video: TV4 play, Ralf Sundberg om kolesterol 17 juni 2016

Vet inte hur länge det här klippet får finnas kvar på TV4 play, men det är i alla fall väldigt glädjande att Ralf Sundberg får komma till tals i “vanlig” TV, så att det får komma någon vettig synpunkt ibland som motvikt…

http://www.tv4.se/nyhetsmorgon/klipp/onda-kolesterolet-inte-farligt-3414652

Dr Stig Bengmarks 12 hälso-budord

Det blir fler och fler läkare som har koll på det där med att kosten är viktig för vårt mående – Stig Bengmark är en av dom som haft koll på det länge… här är hans 12 budord:

http://bengmark.com/halsa-tolv-budord/

  1. Begränsa/ta bort socker och sockerlikt: bröd, pizza, pasta, kokt ris, kokta rotfrukter i/ur kosten.
  2. Begränsa intaget av fruktsocker främst genom att utesluta kolsyrade drycker – läsk.
  3. Begränsa/ta bort mejerivaror ut kosten.
  4. Begränsa köttintag till mest vild fisk, och vilt. Undvik gris och begränsa nöt till högst 300 gr per vecka. Genom punkt 3 och 4 minskar Du radikalt ditt intag av långkedjiga fettsyror som skapar inflammation – speciellt de första timmarna efter fettrik måltid. Ät istället fetter med kortare kedjelängder speciellt kokos och avokadofetter.
  5. Begränsa/ta bort ur kosten all mat som någonsin blivit upphettad över 100 grader.
  6. Begränsa expositionen för bakteriegiftet endotoxin och omvärldsgifter/pesticider.
  7. Begränsa expositionen för läkemedel.
  8. Ta så långt möjligt bort inflammationsframkallande proteiner som kasein (mejerivaror), gluten (vete, råg och korn) och zein (majs) ur kosten.
  9. Låt majoriteten av din kost vara färska råa grönsaker och frukter med låg sockerhalt, men gärna högre fetthalt, färska eller torkade kryddor och teer som nedsätter inflammation (olivte, yerba mate-te och grönt te).
  10. Ät rikligt med växtprotein/fiber/antioxidant-rika sädeskorn, fröer, ärtor, bönor, linser, mandel och nötter.
  11. Tillför rikligt av vitamin D, omega-fett, gurkmeja och probiotika – anti-inflammationens fyra hörnpelare.
  12. Praktisera om möjligt dygnsfasta d.v.s. ingen mat efter kl 18.00 och före kl 12.00 nästa dag.

2015-05-26
Stig Bengmark

 

The big fat surprise – a book from Nina Teicholz

Jag brukar följa kostdoktorn Andreas Eenfeldts blogg, och kollar hans hemsida lite då och då, han har en hel del bra tips och råd, boken han tipsar om här har jag inte läst än, men jag tror att den är värd att läsa: The big fat surprise (why butter, meat and cheese belong in a healthy diet) –  av Nina Teicholz

Här är boken som bidrar till att slutligen avfärda den gamla fettskräcken. Efter att boken The Big Fat Surprise kom ut i juni förra året har de största tidningarna i USA hyllat den, den har blivit en bästsäljare enligt New York Times och Wall Street Journal utsedde den till en av årets bästa böcker.

Den här boken förändrar synen på mat för många inflytelserika personer och fettskräcken tappar allt mer greppet om världen.

Slutligen har jag också läst boken. Det är en stor bok som inledningsvis påminner mycket om den fantastiska Good Calories, Bad Calories (2007). Men när man väl kommer förbi första kapitlen inser man att denna bok är mycket mer. Det är en uppdaterad version med delvis annat fokus – och för de flesta läsare antagligen betydligt mer underhållande, klargörande och upprörande.

Detta är den definitiva historien om hur fettskräcken baserades på att ambitiösa forskare och välmenande politiker tog genvägar och bortsåg från bristen på verkliga bevis. När sen gigantiska ekonomiska intressen kom in i bilden så gick det riktigt åt skogen.

Problemet med fettskräck

Vi vet resultatet: istället för ofarligt fett – som vi blivit skrämda för i onödan – började folk äta mer socker, mjöl och andra raffinerade kolhydrater, vilket höjer det fettlagrande hormonet insulin. Voilá: en epidemi av fetma och diabetes.

Boken går också i detalj igenom den tragikomiska och skrämmande jakten på en ersättning för naturligt mättat fett. Först industriellt transfett vilket matindustrin i decennier lyckades tysta ner hälsoriskerna med. När inte det gick längre kunde man förstås inte backa tillbaka till naturligt mättat fett – det var ju alla ännu rädda för.

Istället fick man experimentera fram nya industriellt framställda fetter som kan visa sig vara värre till och med jämfört med transfett… artificiellt omestrade växtoljor (som aldrig funnits i större mängd i naturen) till margariner och matlagning med fleromättade omega 6-fetter som inte tål värme utan att utveckla tusentals potentiellt giftiga ämnen. Idag vet vi ännu inte hur farligt detta kommer visa sig vara.

Borde alla äta Medelhavskost?

Boken går också mycket underhållande igenom hur den numera närmast heliga Medelhavskosten (med stort M) åtminstone från början var en produkt mer av hype än av vetenskap.

Verkligheten kan vara att vilken gammeldags hederlig matkultur som helst (med gott om naturligt fett) är bättre än dagens västerländska industrimat. Kanske är gammeldags Nordisk kost minst lika nyttig… eller Perukosten… eller Mongolkosten.

Mongoliet har dock inte haft en stor olivoljeindustri som via PR-företaget Oldways och dess extremt lyxiga årliga konferenser för forskare och matjournalister har spridit budskapet och byggt upp hälsoauran kring Medelhavskost. Många har uppenbarligen förälskat sig i medelhavsromantiken – och vissa uttalar sig i efterhand lite skamset kring det.

Kapitlet kring hur det gick till när Medelhavskosten blev helig var kanske den största nyheten för mig.

Klarare än någonsin

Bokens huvudbudskap – att smör, kött och ost är hälsosam mat – är kanske ingen ”överraskning” längre, varken för mig eller dig. Men historien har aldrig varit så glasklar eller underhållande som i boken The Big Fat Surprise. Jag rekommenderar den varmt.

Och här är ett till blogginlägg från Andreas Eenfeldt, om Nina Teicholz:

Nina Teicholz – författaren till The Big Fat Surprise – blev just utesluten ur en expertgrupp för livsmedelspolicy. Det verkar som om de andra deltagarna, en från CSPI och en från USDA, vägrade att delta om Teicholz skulle vara med.

Teicholz föreslog andra personer som kunde ersätta henne, men de ratades också. Istället ersattes hon med en person från potatisindustrin.

Det är en tydlig metafor för hela kostdebatten. Det gamla gardet tillåter inte ens att avvikande åsikter hörs. De klarar inte av debatten. Kanske de inte kan hantera sanningen?

Politico: Teicholz disinvited from food policy panel

Uffe Ravnskov – Kolesterolmyter

Viktig info om kolesterol från Uffe Ravnskov!

Kolesterolmyter

En av de mest seglivade myterna inom medicinen säger, att för mycket animaliskt fett i maten och ett förhöjt kolesterol är farligt för hjärta och kärl. På denna och de följande sidorna kommer några fakta som säkert kommer att överraska många och som de flesta läkare och forskare inte känner till.Om du tror att detta är det rena nonsens, titta då på min hemsida med listan över mina vetenskapliga artiklar och recenionerna av mina böckier

Ett urval av mina newsletters (på engelska).

Jag har bildat en internationell förening, som omfattar mer än hundra läkare, forskare och andra akademiker. som delar min syn på kolesterolkampanjen. Vi kallar oss THINCS, The International Network of Cholesterol Skeptics

(Hänvisningar till de artiklar jag berättar om finns i min bok The Cholesterol Myths. Den är gratis på webben och kan även fås gratis som e-bok, antingen från Smashwords eller från DropBox)

Här kommer några fakta

  1. Kolesterol är inte ett dödligt gift, utan ett ämne som är vitalt för alla cellers konstruktion och funktion. Kolesterol är vare sig ”gott” eller ”ont”; däremot påverkas blodets innehåll av många faktorer, till exempel stress, fysisk aktivitet, ändringar av kroppsvikten, rökning och mycket mer.
    Läs mer >>.
  2. Ett högt kolesterol påstås att förorsaka åderförkalkning och hjärtinfart. Talrika studier har emellertid visat att människor med ett lågt kolesterol blir lika åderförkalkade som människor med ett högt.
    Läs mer >>
  3. Vi producerar själva 3-4 gånger mer kolesterol än vi äter. Produktionen ökar när vi äter för lite kolesterol och minskar när maten redan är rik på kolesterol. Detta förklarar varför det är så svårt att ändra sitt kolesterol genom att ändra sin kost.
    Läs mer >>
  4. Matens innehåll av kolesterol och animaliskt fett har inget med åderförkalkning eller hjärtinfarkt att göra. Till exempel har mer än 30 vetenskapliga studier visat att den mängd fett som infarktpatienter ätit innan sjukdomen inte var större än den mängd som friska människor äter.
    Läs mer >>
  5. Att sänka kolesterolet med de mediciner som användes innan statinerna introducerades kan inte påverka risken att dö i hjärtinfarkt; de är dessutom hälsovådliga och kan förkorta ditt liv.
    Läs mer >>
  6. Den nya sortens kolesterolsänkare, statinerne förebygger hjärtinfarkt, men effekten är mycket svag och har inget med kolesterolsänkningen att göra. Tyvärr är de även cancerframkallande, åtminstone hos försöksdjur. Om det även gäller hos människor vet vi ännu inte med säkerhet, därför att vi endast använt statinerna i tio år. Man får till exempel inte lungcancer redan efter tio års rökning.
    Läs mer >>
  7. Ett högt kolesterol är en riskfaktor för mindre än 10 % av dem som dör i hjärtinfarkt. Dessutom skyddar det mot infektioner och äldre människor med högt kolesterol lever längre än äldre människor med ett lågt.
    Läs mer >>
  8. Många av dessa fakta har presenterats i vetenskapliga tidskrifter och böcker de senaste decennierna, men få känner till dom.
    Läs mer >>
  9. Orsaken till att lekmän, läkare och de flesta forskare aldrig hört talas om detta är, att alla resultat, som talar emot kolesterolkampanjens budskaper, ignoreras eller felciteras i den vetenskaplig litteraturen.
    Läs mer >>
Vill du veta mer? Läs Fett och kolesterol är hälsosamt! Här kan du även läsa om
…de många misslyckade kolesterolsänkande experimenten,
…de meningslösa djurförsöken,
…familjär hyperkolesterolämi och varför man inte ska vara allt för bekymrad för det,
…myterna om triglyceriderna,
…farorna förknippade med att äta för mycket fleromättat fett och för mycket transfett,
…de ologiska argumenten kring medelhavskosten,
…den undermåliga vetenskapen bakom Dr. Ornish´ ”revolutionerande” kostråd,
…hur vi luras av läkemedelsbolagen och kolesterolkampanjens ledare
…den verkliga orsaken till åderförkalkning och hjärtinfarkt
…och mycket, mycket mer.
Eller läs min senaste bok ”Hur kolesterolmyten hålls vid liv”
I mina tidigare böcker har jag i detalj berättat om de vetenskapliga studier, som bildar underlaget för kolesterolkampanjen. Många läsare har säkert haft svårt fatta, hur man har lyckats med att övertyga en hel värld om kolesterolets och det mättade fettets farlighet trots den totala bristen på vetenskapligt stöd. Med min nya bok ”Hur kolesterolmyten hålls vid liv” önskar jag därför visa, hur det gått till, hur det varit möjligt att förvandla vitt till svart genom att ignorera allt som talar emot, genom att överdriva eller förvanska triviala forskningsresultat, genom att citera motstridiga resultat på ett sätt så att läsaren får intrycket att de ger stöd åt hypotesen, genom att ignorera, undertrycka eller förlöjliga kritiska forskare, och genom att publicera tillrättalagda resultat i den vetenskapliga pressen. Av hänsyn till de läsare, som inte har läst mina andra böcker har jag tagit med några av de starkaste argument mot kolesterolhypotesen i förkortad och förenklad form.
Recensioner av The Cholesterol Myths:
Rune Berggren, fd statssekreterare och generaldirektör i Riksrevisionsverket (på svenska)
John Brignell,
 PhD, Professor i biokemi (på engelska)
Stephen Byrnes
, PhD, ND, RNCP (på engelska)
Michael Gurr
, PhD, Professor i biokemi (på engelska)
Joel Kauffman
, Professor i farmakologi och biokemi (på engelska)
Ira Pilgrim, PhD (på engelska)
Ray Rosenman
, MD, amerikansk kardiolog (på engelska)
Klipp från recensioner på amazon.com och amazon.co.ukDen första engelska versionen är just nu utsåld från förlaget. En ny, uppdaterad och utvidgad version ”Fat and Cholesterol are GOOD for You!” finns tillgängligRecensioner av ”The Cholester9ol Myths:
John Brignell, PhD, Professor
Stephen Byrnes
, PhD, ND, RNCP 
Michael Gurr
, PhD, Professor
Joel Kauffman
, Research Professor
Ira Pilgrim, PhD
Ray Rosenman
, MD
Cuttings from amazon and Barnes & Nobles reviewsEn ny, uppdaterad svensk version, ”Fett och kolesterol är hälsosamt!” kan köpas på Optimal Förlag; i Norge genom Capris.noRecensioner av ”Fett och kolesterol är hälsosamt!”
Medicinsk Access ( sidan 63)
2000-talets Vetenskap
Västerbottens-kuriren (klicka på texten för större storlek)En tysk version, ”Mythos Cholesterin”, kan köpas på Hirzel Verlag, Stuttgart. En finsk version, ”Kolesterolimyytti” fås genom adlibris.com En dansk version, ”Kolesterol – myter og realiteter”, kan köpas på förlaget Hovedland. En polsk version, ”Naukowe Klamstwo” har publicerats av förlaget Gandalf En turkisk och en koreansk version kommer att publiceras i 2013

Mina aktuella böcker

2000,2002
Available for free as an ebook
from Smashwords
2009
A simplified and updated version of The Cholesterol Myths.
Available also as an e-book
2010
About all the tricks used by the drug industry to keep the cholesterol hypothesis alive
Available also in a kindle version
kolesterol newbook
2008
En forenklet og opdateret version af
The Cholesterol Myths
2010
Om alle de lurendrejerier, som anvendes for at holde liv i densundhedsfarlige kolesterolhypotese
2011
Een combinatie van de twee Engels boeken
Cholesterol. Naukowe kłamstwo
2006
Suomalainen versio ja The Cholesterol Myths
2008
Eine vereinfachte und aktualisierte Variante von The Cholesterol Myths
2009
Polska Wersja The Cholesterol Myths
Fett och kolesterol är hälsosamt! - Om gamla och nya kolesterolmyter newsle1
2008
En förenklad och uppdaterad version av The Cholesterol Myths
2010
Om alla lurendrejerierna som används för att hålla liv i kolesterolhypotesen
2012
Turkish
2013
Korean
2013
Estonian
2015
Japan

My first books in Swedish and Finnish (not shown here) are out of print

Jag är en oberoende forskare och betalar all min forskning med egna pengar.  Jag har aldrig tagit emot ekonomiska bidrag till min forskning kring kost, kolesterol och hjärtsjukdom, inte heller till mina webbsidor eller mina böcker. Jag är även min egen webmaster, vilket förklarar det amatörmässiga utseende
Publicerad första gången på engelska 1997, på danska och svenska 2005 och på spanska och holländska 2006

Previous Older Entries

May 2019
M T W T F S S
« Apr    
 12345
6789101112
13141516171819
20212223242526
2728293031