Artikel från Sahlgrenska sjukhuset/Drottning Silvias barn och ungdomssjukhus: Fett är bra kost mot epilepsi

I Jin Shin Jyutsu sammanhang säger man ju att stortårna är bra att hålla i när någon får ett epileptiskt anfall, men det allra bästa är ju förstås om man kan förhindra att det blir några anfall – kosten kan hjälpa till med det, här är en artikel om det från Sahlgrenska sjukhuset, dvs till och med “vanliga” läkare håller med om det här.

https://www.sahlgrenska.se/nyheter/fett-bra-kost-mot-epilepsi/

Fett bra kost mot epilepsi

2017-11-23

En förändring av kosten kan hjälpa barn med svår epilepsi. Just nu behandlas 25 barn med ketogen diet på Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus.

Egentligen har kunskapen funnits sedan förra sekelskiftet – att en viss diet kan påverka onormal hjärnaktivitet hos patienter med epilepsi. Men när nya effektiva mediciner togs fram föll metoden  i glömska – och det skulle dröja nästan hundra år innan den kom i bruk igen.

Först under 1990-talet dammades dieten av och började användas i den kliniska vården.

– Dieten kan ge lindring när ingenting annat hjälper. Av de som har förändrat sin kost har 10-20 procent blivit helt fria från epilepsianfall och hos hälften av dem har antalet anfall halverats, säger Tove Hallböök, som är barnneurolog på Drottnings Silvias barn- och ungdomssjukhus.

Dieten kan liknas vid den populära bantningsmetoden LCHF, även om den är väldigt mycket mer extrem. Genom att nästan helt utesluta kolhydrater, minimera protein och äta massor av fett försätts kroppen i så kallat ketos. Tillståndet är ungefär detsamma som inträffar vid svält. När hjärnan inte får socker måste den använda ketoner som ett alternativt bränsle. Ketonerna bildas när fett bryts ner i levern, och kan sedan passera fritt från blodet till hjärnan.

– Om det finns en ämnesomsättningssjukdom i bakgrunden, till exempel att det är fel på ”transportören” som tar in glukos i hjärnan kan den ketogena dieten ha extra stor effekt. Den kan till och med förhindra hjärnskador, säger Tove Hallböök.

Eftersom hjärnan drabbas av energibrist när den får i sig för lite socker, fungerar fettet i dieten som en alternativ energikälla. Nervcellerna lugnar ner sig och retligheten minskar, vilket i sin tur dämpar de epileptiska anfallen eller tar bort dem helt.

– Men eftersom dieten är så pass extrem, vill jag understryka att vi bara rekommenderar den när vi har utdömt andra, mer effektiva behandlingsmöjligheter. Som till exempel epilepsikirurgisk åtgärder, säger Tove Hallböök.

Om epilepsin till exempel beror på en ärrbildning i hjärnan eller en godartad tumör erbjuds så gott som alltid operation. Då kan barnet bli helt friskt, vilket ju är det allra bästa. Men även medicinering kan vara att föredra framför kostförändringen, eftersom den kan innebära en stor förändring i vardagslivet.

– En del föräldrar tycker att de klarar dieten utan problem, medan andra upplever den som väldigt jobbig. Förutsättningen för att lyckas är ju att vi har föräldrar, skola och eventuella assistenter med på tåget, menar överläkaren.

På Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus finns ett särskilt team runt barnen som behandlas med ketogen diet. Framförallt gör dietisterna ett viktigt jobb med att lära ut vilka inskränkningar som måste göras i barnens mat och lämna recept på goda, kolhydratfattiga och fettrika måltider.

– Kosten innehåller mycket crème fraiche och olivolja och minimalt med kolhydrater och protein. Det brukar trots allt fungera över förväntan, säger Tove Hallböök.

När läkaren tillsammans med familjen beslutat att göra ett behandlingsförsök med kosten, börjar man alltid med tre månader. Om barnet får en minskning av antalet epilepsianfall eller blir kvitt sina epileptiska anfall under den perioden satsar man på att fortsätta med dieten minst under två år. Under tiden går barnet på regelbundna kontroller för att hon eller han ska behålla sin vikt och att blodfetterna ska fortsätta att hålla sig på en acceptabel nivå.

– Vi är ändå förvånade över hur få risker det finns med kosten. Och när det gäller en del av våra patienter diskuterar vi en livslång behandling med ketogen diet, säger Tove Hallböök.

Skärmavbild 2017-11-24 kl. 17.33.18
Det ketogena teamet på Drottnings Silvias barn- och ungdomssjukhus. Kirsi Andersson, sjuksköterska, Anna Dahlberg, dietist, Marie Nilsson, dietist och barnneurologen Tove Hallböök. I teamet ingår också läkarna Gunilla Drake och Björn Bjurolf som saknas på bilden.

Advertisements

Functional medicine med Dr Peter Martin

Bor ni i Göteborg kan ni glädja er åt att det finns en doktor som ni kan gå till om ni behöver, en som verkar ha sadlat om lite.. jag blir glad över att se att det finns läkare som förstår att man måste börja i “rätt ände” så att säga…

http://funmed.se/wp-content/uploads/2015/10/Functional-medicine_DL_4-15_ua.pdf

Han lämnade vårdcentralen – öppnade mottagning inom Functional Medicine

Peter Martin var mitt uppe i sin ST-utbildning i allmän- medicin då han gick in i väggen och blev sjukskriven för utmattningssyndrom. Vägen tillbaka har varit tuff, men också spännande och lärorik. Oväntade möten och hän- delser ledde honom in på nya spår.

I dag driver han Sveriges andra läkarmottagning inom Functional Medicine i centrala Göteborg.

Längst upp på berget Kungshöjd ligger Peter Martins läkarmottagning. För länge sedan växte här hundratals ekar, omringade av den gamla stadsmuren. Utsikten är milsvid och marken historisk. Kungshöjd är ett av tre berg inom vallgraven i Göteborg och var en gång i tiden ett strategiskt viktigt försvarsområde.

I dag är dock ekarna borta och ersatta av vackra bostads- kvarter från 1900-talets början. Här finns också affärsstråk och privata läkarmottagningar.

Det var i december 2014 som Peter Martin flyttade in i sina nya lokaler och några veckor senare kom de första patienterna. Mottagningen, FunMed, erbjuder tjänster inom Functio- nal Medicine, en vetenskapsbaserad utveckling av skolmedi- cinen som är på stark frammarsch i USA, men som fortfa- rande är relativt okänd i Sverige. Vid sidan av Peter Martins mottagning i Göteborg, driver läkaren Cecilia Fürst, specialist i allmänmedicin, en mottagning i Ystad med inriktning på

Functional Medicine.
– Människor hittar hit, trots att jag inte satsat så mycket på marknadsföring. Många av dem som kommer har blivit tipsade om min mottagning av tidigare patienter, säger Peter Martin.

Ett högt pris

Mycket har hänt sedan han beslutade sig för att lämna sin anställning på en vårdcentral i Västra Götalandsregionen. Det har varit några omvälvande år och som så ofta började den nya resan med en krasch.

Låt oss backa bandet.

I november har det gått fyra år sedan han tvingades stanna bilen vid en vägkant. Han hade just lämnat sitt arbete på en vårdcentral i Västra Götalandsregionen och var på väg i bil till lasarettet i Borås för en månads ST-tjänstgöring på reumatologiska kliniken. Plötsligt kände han en stark, obehaglig känsla. Han blev rädd. Den första tanken var att bita ihop och ändå fortsätta till Borås. Men kroppen lydde inte, det var som om armarna inte satt ihop med kroppen och han fick en märklig upplevelse av att det var någon annan som körde bilen.

Där och då förstod han att något var fel, allvarligt fel. En lång sjukskrivning följde. Diagnos: utmattningssyndrom.

Egentligen var det en bekräftelse på de symtom han under en längre tid hade känt: sömnstörningar, yrsel, koncentrationssvårigheter, darrningar, värk i leder, iskalla händer, sviktande minne. För att komma ihåg saker hade han varit tvungen att använda sig av post-it lappar.

– Jag kämpade på in i det sista, tillät mig inte att känna efter. Jag tror att det är väldigt vanligt bland läkare att bita ihop och framhärda. Många är prestationsinriktade och har en självkänsla och identitet som är starkt kopplad till yrket. Min erfarenhet är att många läkare mår dåligt i dag. Jag känner flera jätteduktiga kollegor, medkännande och noggranna, men som är trötta och som väljer att arbeta deltid för att klara av sitt jobb. Det är också vanligt med självmedicinering för att orka igenom tunga perioder. Det är ett högt pris som många betalar.

Kostförändring

Under sin sjukskrivning fick Peter Martin god hjälp av företagshälsovården, psykologer och Institutet för stressmedicin. Efter en längre tids rehabilitering kunde han påbörja sin arbetsträning och vägen tillbaka till läkaryrket igen.

– Men jag ville inte tillbaka till stressen på vårdcentralen och det sätt man arbetade på. Jag var övertygad om att jag aldrig mer skulle arbeta som läkare.

Det var under den här tiden som han kom i kontakt med människor som var intresserade av kost och ett mer holistiskt förhållningssätt. Peter Martin tog del av forskning om kost- och näringslära och lät sig inspireras av läkaren Andreas Eenfeldt (”kostdoktorn”), författare till boken ”Matrevolutionen”.

– Det var en omskakande upplevelse. Först kunde jag inte riktigt ta till mig det jag läste, det var så omtumlande. Men jag kollade upp referenser och insåg att det han skrev var väl underbyggt. Jag bestämde mig för att själv pröva att lägga om min kost, uppvuxen som jag är på O ́boy och Hönökaka med messmör.

Redan efter en vecka på strikt lågkolhydratkost med högt fettintag (LCHF) märkte han en drastisk skillnad. Plötsligt kände han sig piggare, hjärnan klarnade upp och han behövde inte längre ta lika många vilopauser som tidigare. Efter några veckor hade han också förlorat de överflödiga ”gubbkilona” runt magen. En annan effekt var att den ospecifika ledvärken, som varit ett smärtsamt gissel under många år, försvann. Även besvären från magtarmkanalen dämpades.

– Jag har haft IBS sedan tonåren och det har periodvis varit jättejobbigt. Bara genom att ändra min kost kunde jag bli av med många av mina besvär och det blev så klart ett uppvaknande. Jag blev nästan maniskt intresserad av kost- och näringslära och kom 2014 i kontakt med Functional Medicine, säger Peter Martin.

På svenska används begreppen funktionell medicin och funktionsmedicin. Men, enligt Peter Martin, speglar de svenska översättningarna inte riktigt det engelska begreppet.

– Jag har valt att använda det engelska begreppet Functional Medicine för att tydligt visa på min koppling till Institute for Functional Medicine i USA. På svenska föredrar jag ”Funktionsmedicin” eftersom det i grunden handlar om att titta på funktioner i kroppen och inte i första hand sjukdomar. Det finns dock en risk att ”Funktionsmedicin” kan förväxlas med Bild- och funktionsmedicin, vilket ju är något helt annat.

Epidemi av kroniska sjukdomar

Peter Martin insåg ganska snart att han på allvar ville fördjupa sig i funktionsmedicin och hitta ett nytt sätta att arbeta som läkare. Han lämnade sin anställning och valde att fortbilda sig inom bland annat kost- och näringsmedicin. Han deltog även i ett flertal utbildningar vid The Institute for Functional Medicine i USA.

– Det finns ett enormt stort och växande intresse för funktionsmedicin. I USA finns ett politiskt stöd på hög nivå, bland annat stödjer paret Bill och Hilary Clinton Functional Medicine och de har banat vägen för en ökad medvetenhet om behovet av ett nytt paradigm.

Det finns cirka 100 000 läkare världen över som valt att utbilda sig inom funktionsmedicin; utbildningar ges såväl i USA som i Europa.

Kortfattat vilar funktionsmedicin på en holistisk syn där många olika aspekter av en människa tas med i utredning och behandling; det vill säga hur patientens historia, fysiska och sociala miljö samspelar med genetik, mental- och känslomässig hälsa, näringsstatus, kosthållning och livsstil. Även själsliga aspekter tas med, faktorer som på kort och lång sikt kan påverka en människas hälsa.

– Fokus ligger inte på att dämpa sjukdomssymtom utan att hitta underliggande orsaker till varför en enskild person drabbats av sjukdom och ohälsa. Det handlar också om att stödja och skapa förutsättningar för kroppens egen läkningsförmåga, säger Peter Martin.

Han är noga med att understryka att många fantastiska framsteg har ägt rum när det gäller att behandla akuta trau- man och sjukdomar. Nya metoder och behandlingar har revo- lutionerat vården av patienter med exempelvis infektionssjuk- domar, HIV och cancer. Men, menar Peter Martin, när det gäller att ta om hand patienter med kroniska sjukdomar som orsakas av sättet vi lever på, står hälso- och sjukvården många gånger handfallen. Trots att majoriteten av alla sjukdomsfall orsakas av vår livsstil är det mycket lite fokus på nutrition i dagens hälso- och sjukvård.

– Ett stort problem är att man fortfarande bara läser ca åtta timmars dedikerad näringslära på flera läkarprogram. Jag förstår att läkare känner sig otillräckliga och till och med hotade när patienter ofta kan mer än professionen. Detta behöver vi ändra på.

I USA lever cirka 133 miljoner människor, eller varannan vuxen amerikan, med en eller flera kroniska sjukdomar orsakade av livsstilen. Globalt orsakar icke smittsamma sjukdomar (NCD) mer än 75 procent av alla dödsfall.

– Vårt hälso- och sjukvårdssystem är inte rustat för att ta hand om de bakomliggande orsakerna till att kroniska sjukdomar och syndrom uppstår, säger Peter Martin.

Disputerat i farmakologi

Han tog läkarexamen vid Göteborgs universitet 1992 och disputerade 1998 vid Institutionen för farmakologi. Han fortsatte sedan som forskare och delägare i A Carlsson Research AB. Här arbetade ett 30-tal forskare inom medicin, farmakologi, kemi, statistik och biomedicinsk analys med att utveckla framtidens läkemedel mot neurologiska och psykiska sjukdomar. Men efter några år längtade han tillbaka till läkaryrket och bestämde sig för att bli specialist i allmänmedicin. Han har aldrig ångrat val av yrke och han stortrivs med sin nya inriktning.

– Redan när jag i slutet på 90-talet gick jour på en medicinklinik undrade jag ofta vad jag gjorde där. Jag kände en stark frustration över att de patienter jag träffade var så sjuka. Det kändes så hopplöst ineffektivt att lappa och laga trasiga människor och jag längtade redan då efter att kunna arbeta mer preventivt.

Omfattande kartläggning

Peter Martin öppnar dörren till sitt mottagningsrum. Ljuset flödar in genom de markhöga fönstren och vid ett höj- och sänkbart skrivbord visar han de internetformulär som patien- ter får fylla i före ett nybesök. Det omfattar 300 detaljerade frågor om bland annat ärftlighet, symtom, kost, sömn, motionsvanor och livssituation.

– Redan innan patienten kommer hit har jag fått en bra bakgrundsbild. Själva patientbesöket tar i regel cirka 90 minuter och då gör jag mycket av det man gör vid en vanlig undersökning på en vårdcentral. Men jag tittar även på tecken till näringsbrist som man kan se på huden, naglarna och munnen. Jag gör även bioimpedansanalyser för att mäta vattenbalans och kroppens sammansättning av fett och muskler.

Beroende på patientens besvär och historia, tas även i regel omfattande laboratorieprover som skickas till England, USA och Tyskland för analys. Det dröjer i regel cirka två till tre veckor innan provsvaren är klara.

– Vid sidan av sedvanliga prover letar man efter funktionsmässiga brister på vitala mineraler och vitaminer, man tar avföringsprov, mäter hormoner, fettsyror, aminosyror, energimetabolism och markörer för oxidativ stress.

– Det är alltid lika spännande och jag blir ofta överraskad av resultaten.

Näringsfattig mat

Mycket av den mat vi äter är näringsfattig och innehåller dessutom ofta socker, kemikalier och tillsatser som orsakar biokemiska obalanser i kroppen. Det här tar den traditionella vården ofta inte så stor hänsyn till, menar Peter Martin, trots att relativt små obalanser kan orsaka ohälsa och allvarlig sjukdom på sikt.

Peter Martin ber i regel även patienter att ta avföringsprover tre dagar i följd, bland annat i syfte att upptäcka eventuell obalans i tarmfloran (dysbios) på grund av exempelvis parasiter och patogena bakterier.

Studier talar för att bakomliggande dysbios kan vara orsaken till vissa former av IBS, en folksjukdom med begrän- sade behandlingsmöjligheter. I en artikel i Läkartidningen (2015;112: DF7I) presenteras patientfall som blivit symtomfria efter tillförsel av mikrobiota. I artikeln föreslås även dysbios som en tänkbar bakomliggande orsak till autoimmunitet, astma, metabola syndromet, ischemisk hjärtsjukdom och Crohns sjukdom.

– Inom Functional Medicine har vi ett stort fokus på mag-tarmkanalens flora. Vi har cirka 500 bakteriestammar i vår mage. Bakterierna som har funnit med oss i hundratusentals år och utvecklats i ett ekologiskt system, gör så mycket mer än vad vi tidigare har förstått och förmodligen förstår. Rubbas ekobalansen, till exempel på grund av antibiotikabehandling kan det ge smärtfyllda besvär och sjukdomstillstånd.

Patienter med oklara diagnoser

Peter Martin berättar om några av de patienter som sökt hjälp vid mottagningen. Det kan handla om patienter med diffusa besvär som är svåra att diagnostisera och som ofta får vandra runt i vården. En av patienterna, en kvinna, hade sökt hjälp på sin vårdcentral och man hade utifrån hennes besvär tagit hormonprover för att kolla sköldkörtelfunktionen.

– Testresultatet visade normala värden. Men man hade inte tittat på antikroppar mot sköldkörteln. När vi på mottagningen testade detta så visade det sig att kvinnan hade antikroppar som visade tecken på en begynnande sköldkörtelsjukdom. Istället för att vänta fem till tio år innan sjukdomen är fullt utvecklad, går vi tidigt in och behandlar i preventivt syfte, säger Peter Martin.

– De viktigaste rekommendationerna gäller då kostförändringar och kosttillskott som dels skall dämpa den autoimmuna aktiviteten, men också skydda sköldkörteln och optimera dess funktion.

En annan patient som varit sjukskriven av och till i 14 år sökte hjälp för sin utmattning. En noggrann kartläggning uppvisade bland annat brister på viktiga mineraler och vitaminer. Patienten rekommenderades också en histaminfattig kost. Histamin finns exempelvis i surkål, i lagrade kött- och mejeriprodukter som salami och lagrade ostar samt i rödvin.

– För att histamin ska vara oskadligt är det viktigt att det snabbt bryts ner i tarmen. Nedbrytningen görs av ett en- zym som heter diaminoxidas, eller DAO. Ju mindre mängd av DAO, desto svårare har kroppen att bryta ned histaminet och man kan då drabbas av matintolerans, säger Peter Martin. Histaminintolerans är orsaken till en mängd olika symtom och en ökad medvetenhet bland svenska läkare skulle kunna hjälpa många patienter.

Redan efter ett par veckor med en kombination av bland annat kostomläggning och vitamin- och mineraltillskott, hade kvinnan fått tillbaka energin.

Citronsyracykeln

Peter Martin bläddrar och tar fram en illustration med färg-glada cirklar, pilar, symboler och förkortningar. Den något komplicerade bilden föreställer citronsyracykeln, ett led i cel- lens utvinning av användbar energi ur olika näringsämnen, den så kallade cellandningen.

– Hälso- och sjukvården tar i regel inte så mycket hänsyn till citronsyracykeln, trots att den är en grund för kroppens energi. Får vi inte i oss tillräckligt med näringsämnen och om det fattas viktiga mineraler, aminosyror, fettsyror, vitaminer och annat uppstår störningar i cellernas metabolism. På sikt leder det till sjukdom.

Vid stress, påpekar Peter Martin, ökar behovet av närings- ämnen som till exempel C-vitaminer, B-vitaminer och magnesium.

– Till skillnad från många andra däggdjur har vi inte förmågan att bilda C-vitamin då vi utsätts för stress. Lever vi under stark stress och dessutom äter en bristfällig kost, får vi inte i oss de mängder av C-vitamin som krävs för att hålla oss friska.

En get till exempel, producerar 13 gram C-vitamin dagligen och kan öka produktionen flerfaldigt om den utsätts för stress. Mot bakgrund av patientens historia, enkätsvaren, resultaten från hälsoundersökningen och labproverna, tittar Peter Martin tillsammans med patienten närmare på vilka åtgärder som behöver vidtas.
– Många lever ett prestationsinriktat och stressigt liv med för lite sömn och för mycket alkohol och fel kost med för mycket snabba kolhydrater. Det är klart att många far illa av det här sättet att leva. Men vi är inte bara kropp utan även psyke. Fler och fler blir intresserade av meditation och märker att det är ett viktigt verktyg för att komma i balans och må bättre.

– Tyvärr krävs det för de flesta människor att man fått hälsoproblem innan man får motivation att göra något åt sin destruktiva livsstil. Jag hade gärna träffat fler symtomfria människor som vill ha en grundlig kontroll av sin hälsostatus i preventivt syfte.

Epigenetik

Vår hälsa beror till viss del på våra gener, men till största delen beror den på vilka livsstilsval vi gör, menar Peter Martin och refererar till forskningsfältet epigenetik. Det är ett hett forskningsområde som har kommit att förändra synen på genetiken.

Epigenetik beskrivs ofta som länken mellan arvets och miljöns betydelse för vilka egenskaper eller sjukdomar vi utvecklar.

– Forskare börjar mer och mer förstå vilken betydelse miljön har för vilka gener som slås på eller av. Det har visat sig att vi har en stor möjlighet att påverka den här mekanismen utifrån sättet vi lever. Vid varje livsstilsval kommunicerar vi med våra gener och celler. Det spelar alltså roll för vår hälsa vilken mat vi äter, hur mycket vi stressar, om vi sover tillräckligt och om vi är fysiskt aktiva. Eftersom 70 till 90 procent av våra kroniska sjukdomar orsakas av vår livsstil, har vi också stor möjlighet att påverka och förebygga sjukdomsutveckling, säger Peter Martin.

Han berättar om en typ av möss, agoutimöss, som dör tidigt på grund av fetma, diabetes och cancer. När forskarna gav mössen extra tillskott av zink, folat, metionin och B12 födde de friskare ungar som levde längre och slapp många av föräldrarnas sjukdomar.

Peter Martin upplever att det finns ett stort intresse i Sverige för Functional Medicine. Fler och fler patienter från olika delar av landet hör av sig. Det kostar dock en rejäl slant, mellan cirka 5 000 och 20 000 kronor, att ta del av utredning och behandling.

– Javisst, det kan låta mycket. Men om det handlar om din hälsa och att förebygga sjukdom är det kanske inte så dyrt. Många köper nya bilar för hundratusentals kronor eller åker på dyra utlandssemestrar. Det handlar till viss del om vilka prioriteringar du vill göra, säger Peter Martin.

Han vill gärna intressera fler läkare.

– Jag skulle gärna vilja ha fler läkare som patienter, men också som kollegor. Jag är helt övertygad om att hälso- och sjukvården i framtiden alltmer kommer att hämta kunskap och behandlingsmetoder från Functional Medicine. Vi har inte råd att låta människor bli sjuka. Det är effektivare om vi kan hjälpa dem att åtgärda grundorsakerna till sin ohälsa, säger Peter Martin.

Eva Nordin

Journalist

VILL DU VETA MER OM FUNCTIONAL MEDICINE?

Läs mer på:

https://www.functionalmedicine.org http://my.clevelandclinic.org/services/center-for- functional-medicine
Du kan även kontakta Peter Martin på: peter@funmed.se

NÅGRA GRUNDSTENAR I FUNKTIONSMEDICIN:

• Varje patient är unik och därför skräddarsys behandlingen efter individens biokemi, genetik och livsvillkor

• Systembiologiskt synsätt. Kroppens inre fysiologi består av många sammankopplade nätverk som inte kan behandlas var för sig.

• Baseras på ett patientcentrerat förhållningssätt med fokus på funktion snarare än på sjukdomar och diagnoser.

• Behandlingen syftar till att återställa biokemisk, psykisk och strukturell balans.

• Mötet med patienten sker med ett holistiskt förhållningssätt där många olika aspekter av en människa tas med i utredning och behandling; hur patientens historia, fysiska och sociala miljö samspelar med genetik, mental- och känslomässig hälsa, näringsstatus, kosthållning och livsstil.

 

SvD-artikel: Operationer fel väg mot fetmaepidemi

Äntligen några läkare som har en idé om att man kanske ska försöka kolla kosten först, i ett bredare perspektiv, och hjälpa folk där först – det verkar ju otroligt om man skulle behöva operera 13-åringar, det måste finnas andra sätt…

http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/operationer-fel-vag-mot-fetmaepidemi_4286621.svd

Operationer fel väg mot fetmaepidemi

Vi anser att fokus i den viktiga frågan om fetman ska flyttas från individ till samhälle, från operationer av redan drabbade till ett aktivt, brett förebyggande folkhälsoarbete, skriver åtta allmänläkare.

Folkhälsomyndigheten konstaterar att ungefär varannan svensk nu har övervikt eller fetma. Få som har besökt en badstrand eller en skolgård på senare år förvånas över siffrorna. Vi allmänläkare ser det varje dag på våra mottagningsrum och i våra blodsockerlistor.

Vi, och alla andra inom sjukvården, har ett stort och viktigt ansvar gentemot individen och de flesta av oss tar det på allvar. Vi skriver ut recept på fysisk aktivitet, ger kost- och livsstilsråd, mäter midjemått och anmäler till nationella diabetesregistret.

På väg från arbetet möts vi sedan av annonspelare med reklam för kakor. I stormarknader (dit de flesta åker bil) tronar tio meter breda och två meter höga väggar med bara godis inte långt från kassorna. Man placerar strategiskt choklad invid tamponger och bindor och på alla andra tänkbara ställen för att maximera försäljningen.

Vi svenskar äter mest godis i hela världen, dubbelt så mycket som EU-genomsnittet. Den minsta förpackningen popcorn på biografen räcker utan problem till två vuxna, den största är svår att bära med sig. Varje svensk dricker i genomsnitt 66 liter läsk per år. En chipstillverkare har lyckats lansera konceptet fredagsmys och erbjuder allt större påsar.

Vi bygger outtröttligt fler shoppingcenter dit man åker bil och vid skolorna trängs skjutsande föräldrar på morgnarna.

I operationssalarna står samtidigt våra kirurgkolleger och genomför cirka 8 000 permanenta magsäcksoperationer varje år. Det är nästan en i timmen, dygnet runt, alla dagar. Även det märks på vårdcentralerna där allt fler dyker upp med besvärliga och svårbehandlade komplikationer.

Nu börjar man också operera barn från 13 år på försök. En ny metod där man med hjälp av en slang inopererad i magsäcken, via en ventil, tömmer ut en tredjedel efter varje måltid har utvecklats.

Operationer mot fetma kan vara livräddande. Vetenskapligt kan man visa att det är det mest effektiva sättet att få patienter att minska i vikt. Men är det rimligt att det har blivit ett av våra vanligaste kirurgiska ingrepp? Är det inte cyniskt att vi inte gör mer för att förebygga att barn och vuxna blir så överviktiga att den enda lösningen sedan är att permanent koppla förbi deras magsäck? Särskilt som forskningen tydligt visar att den kraftiga ökningen av fetma och övervikt de senaste årtiondena beror på fullt åtgärdbara samhällsfaktorer. Genetik spelar en stor roll i det enskilda fallet men förändringen under den tid problemet har ökat ligger i hur vi lever.

Det finns många förebilder i världen som vågat mycket mer med bra resultat. Informationskampanjer, fler grönområden, förbättrad stadsplanering, idrott i skolan, skatt på socker som finansierar borttagen moms på grönsaker, förbud mot läskförsäljning i skolmiljö och minskad exponering av godis i butikerna är bara några exempel.

Vi allmänläkare och våra medarbetare på vårdcentralerna är beredda att ta vårt ansvar. Men vi är bara en liten del av ett stort pussel. En mycket större gemensam kraftansträngning behövs.

Det vi efterfrågar är att politiker vågar fatta obekväma beslut, att konsumenter ställer krav på sina butiker och att producenter och marknadsförare tar ett samhällsansvar i sina kampanjer.

Vi anser att fokus i den här viktiga frågan ska flyttas från individ till samhälle, från operationer av redan drabbade till ett aktivt, brett förebyggande folkhälsoarbete där vi alla gemensamt tar ansvar.

FREDRIK SETTERGREN

allmänläkare, Uppsala

ANNA DRAKE

allmänläkare, Järfälla

INGRID ECKERMAN

chefredaktör AllmänMedicin, f d folkhälsoläkare, Stockholm

BERTIL HAGSTRÖM

med dr, allmänläkare Göteborg

OLLE HELLSTRÖM

med dr, allmänläkare, Borlänge

LARS JERDÉN

projektledare Svenska Läkaresällskapet, allmänläkare, Borlänge

ROBERT SVARTHOLM

allmänläkare, Boden

MARGARETA TROEIN TÖLLBORN

professor, allmänläkare, Lund

 

 

 

September 2018
M T W T F S S
« Aug    
 12
3456789
10111213141516
17181920212223
24252627282930