Artikel från ETC (intervju med Ralf Sundberg): “Livsmedelsverket är köpt av matjättarna”

Den här artikeln från ETC postades 9 oktober 2015, men jag har svårt att tro att något skulle ha ändrats på ett par år…

https://www.etc.se/inrikes/myndigheten-ar-kopt-av-matjattarna

Anser du att Coca-Cola, Nestlé och Kellogs borde utforma kostråd till allmänheten? Mycket talar för att de gör det. Kopplingarna mellan livsmedelsindustrin och Livsmedelsverket är många.
– Det får allvarliga konsekvenser för folkhälsan, säger docent Ralf Sundberg.

Läs också: “Inget problem med dubbla uppdrag”

Välj sida:
“Myndigheten är köpt av matjättarna”
1

Läs också: “Inget problem med dubbla uppdrag”

2008 avsatte Socialstyrelsen två kända näringsprofessorer från en grupp som skulle utvärdera kostråden för diabetiker. Anledningen var att de båda också jobbade för Swedish Nutrition Foundation (SNF), en intresseorganisation för livsmedelsindustrin. Det visade sig då att även Livsmedelsverkets experter hade uppdrag för samma organisation. Men Livsmedelsverkets dåvarande generaldirektör Inger Andersson såg inget problem med det. Dagens ETC:s granskning visar att problemet kvarstår då flera ledamöter i Livsmedelsverkets expertgrupp för kostråd fortfarande får sitta på dubbla stolar.

Professor Lena Hulthén är en av Livsmedelsverkets kostrådsexperter. Hon sitter också i SNF:s forskningsnämnd som ger råd till livsmedelsindustrin. Vid sin sida på Livsmedelsverket har hon professor Tommy Cederholm. Han är också medlem SNF:s styrelse och del av redaktionen för SNF:s tidskrift. Swedish Nutrition Foundation finansieras av livsmedelsjättar som Barilla, Coca-Cola, Findus, Kelloggs, Pågen, Semper, McDonalds och Unilever. Enligt organisationens information till företagen kan de ge stöd till företag när de exempelvis behöver hjälp att ”hantera trender, dieter och debatter”. De kan också hjälpa företag att ”designa vetenskapliga studier” och marknadsföra ”livsmedel med hjälp hälso- och näringspåståenden”.

Gagnar livsmedelsindustrin

Docent Ralf Sundberg, som bland annat har skrivit boken Forskningsfusket om kopplingarna mellan livsmedels- och läkemedelsindustrin och nationella myndigheter, anser att Livsmedelsverket borde fråntas sitt uppdrag att ge råd kring kost och hälsa.

– Jag menar att de är korrumperade, det finns inget annat sätt att beskriva det, säger Ralf Sundberg.

Han tror att Livsmedelsverkets verkliga mandat är att gagna livsmedelsindustrin, snarare än att värna om människors hälsa.

– Människor tror att det finns hälsoperspektiv bakom myndighetens kostråd, men en granskning av hur de tolkar forskningen som ligger till grund för råden visar att deras analyser inte håller, säger Ralf Sundberg.

Det har under åren varit svängdörrar mellan SNF och Livsmedelsverket.

SNF har sedan gammalt starka kopplingar till livsmedelsjättarnas lobbyorganisation International Life Science Institute Europe (ILSI).

ILSI Europe vill framstå som ett vetenskapligt institut men finansieras till största delen av medlemsföretagen, däribland Mc Donalds, Monsanto, Pepsi, Unilver och Ajinomoto – världens ledande producent av sötningsmedlet aspartam.

Kostråd granskade av SNF

2012 presenterade Livsmedelsverket sina uppdaterade kostråd, de femte i raden, i samarbete med övriga nordiska länder. Ett hundratal vetenskapliga experter deltog i revideringen och i systematiska litteraturöversikter. Bland de svenska experterna märks bland annat professor Ingvar Bosaeus, vetenskaplig företrädare på SNF, och Inger Björck, styrelsemedlem i SNF som också deltar i samarbeten med livsmedelsjättarnas globala lobbyorganisation ILSI.

– Inger Björck var tidigare en av medlemmarna i Livsmedelsverkets expertgrupp. Hon rapporterade då regelbundet till Livsmedelsverket från sina möten med ILSI, säger Ralf Sundberg.

En annan av medlemmarna Livsmedelsverkets expertgrupp är Elisabet Rothenberg. Hon är biträdande professor och ordförande för Dietisternas riksförbund (DRF). Hon är också DRF:s representant i den europeiska dietistorganisationen European Federation of the Association of Dietitians (EFAD) med nära band till bland annat EUFIC, en europeisk lobbygrupp för livsmedelsindustrin, som också samarbetar med ILSI.

– Dietisternas riksförbund vill likna sig vid Svenska läkaresällskapet, men är i själva verket en organisation som kontrollerar vad dietister får och inte får säga, och anmäler dietister och läkare som gör uttalanden de finner misshagliga till Socialstyrelsen, säger Ralf Sundberg.

Vice ordförande i DRF är Veronica Eriksson. Hon arbetar också som Health and nutrition manager på Coca-Cola.

”En orosstiftare”

2008 avslöjades det att ILSI tagit emot 126 miljoner från EU för att ta fram de europeiska kostråden. Bland medarbetarna fanns då Livsmedelsverkets chefsnutritionist Wulf Becker. Han satt i styrkommittéen för ILSI:s nätverk Eurreca som hjälpte till att utforma kostråden.

Ralf Sundberg är övertygad om att ILSI fortfarande är en huvudaktör när de europeiska kostråden ska utformas.

– Jag tror inte det är någon skillnad idag, säger Ralf Sundberg.

Han ser allvarligt på kopplingarna mellan livsmedelsindustrin och nationella myndigheter med uppdrag att skydda människors hälsa.

– Det påverkar folkhälsan negativt. Det är ingen tvekan om att folk har blivit fetare och fått mer diabetes med de kostråd vi haft de senaste 20–30 åren, säger Ralf Sundberg.

Vilken relation har du till Livsmedelsverket?

– De ser mig nog som en orosstiftare, men jag tror att de har respekt för mig eftersom ingen från Livsmedelsverket vågat möta mig i debatt, säger Ralf Sundberg.

Fotnot: Fotnot: Dagens ETC har sökt de utpekade ledamöterna i expertpanelen för en kommentar.

Kostexperter på dubbla stolar

Tommy Cederholm

Ledamot i Livsmedelsverkets expertgrupp för nutrition och folkhälsa

Akademirepresentant i styrelsen för Swedish Nutrition Foundation (SNF) som har starka kopplingar till livsmedelsjättarna.

Anlitas som föreläsare och utbildare av matjättar som Danone/Nutricia och Nestlé.

Mai-Lis Hellénius

Ledamot i Livsmedelsverkets expertgrupp för nutrition och folkhälsa

Ledamot av organisationen American College of Sports Medicines forskningsnämnd, som bland annat sponsras av Coca Cola, Gatorade och Du Pont.

Föreläser samt skriver patientinformationsmaterial för ett flertal läkemedelsbolag och matjätten Unilever mot arvode.

Lena Hulthén

Ledamot i Livsmedelsverkets expertgrupp för nutrition och folkhälsa

Ledamot av Swedish Nutrition Foundations forskningsnämnd som har kopplingar till livsmedelsindustrin.

Artikel av Bertil Wosk: Livsmedelsverkets förbud äventyrar människors hälsa!

Det här är skrivet 12 mars 2015, men tyvärr fortfarande alldeles för aktuellt…

http://kurera.se/livsmedelsverkets-forbud-aventyrar-manniskors-halsa/

Att förbjuda kosttillskott baserat på hypotetiska och medicinskt felaktiga resonemang kommer att leda till allt fler hälsoproblem i Sverige.
Myndigheter begår övertramp – och det är dags att någon reagerar. Det menar hälsoprofilen Bertil Wosk.
– Livsmedelsverket överskrider sina befogenheter och bryter mot gällande lagstiftning. Myndighetsutövandet sker dessutom godtyckligt och förfarandet äventyrar allvarligt vissa medborgares hälsa, skriver han på Kurera debatt – och framför samtidigt tre krav.

Många svenskars hälsa äventyras allvarligt på grund av Livsmedelsverkets försäljningsförbud av vissa vitaminer och mineraler. I varje kiosk och livsmedelsaffär säljs tobak med varningstexten ”Rökning dödar”, men något förbud finns inte. Drogen Spice kan enkelt beställas på internet.
− Sverige silar mygg och sväljer kameler, kommenterar den ansedde forskaren Mats Humble.

2006 och 2012 tog Europeiska Livsmedelsverket, EFSA, fram icke tvingande rekommendationer rörande en övre gräns för dagligt intag av vitaminer och mineraler i kosttillskott, Tolerable Upper Intake Limits eller förkortat UL.

 

2006 och 2012 tog Europeiska Livsmedelsverket, EFSA, fram icke tvingande direktiv och icke tvingande rekommendationer rörande en övre gräns för dagligt intag av vitaminer och mineraler i kosttillskott, så kallade Tolerable Upper Intake Limits (förkortas UL). Om värdet överskrids menar man att biverkningar kan uppkomma. Enklare uttryckt: Medborgare rekommenderas att inte inta för höga doser av vitaminer och mineraler eftersom det kan vara skadligt.

Intentionen är god men i praktiken uppstår en rad problem. Här följer några:

● Tanken var att EU-kommissionen skulle anta dessa UL-värden. Projektet lades dock på is på grund av svårigheten att tillämpa det i praktiken. Inom EU-länderna finns avsevärt olika behov. Medborgare i Grekland och Spanien har inte samma behov av D-vitamin via kosttillskott i jämförelse med oss nordbor. I Sverige påvisar forskningsstudier uttalade D-vitaminbrister hos befolkningen.

I nuläget finns ingen global konsensus om var den övre gränsen för vitaminer och mineraler bör ligga. Forskningsresultaten går isär. EFSAs tolkning är dock både föråldrad och onödigt konservativ. Färskare forskningsrön finns inte med i EFSAs rapport (se nedan). Ändå väljer Livsmedelsverket att hålla fast vid denna inaktuella rapport trots att den tydligt erkänner sina egna brister: ”The views or positions expressed in this report do not represent in legal terms the official position neither of the European Food Safety Authority or the European Commission. The European Food Safety Authority assumes no responsibility or liability for any errors or inaccuracies that may appear.”
(EFSAs rapport: Tolerable Upper Intake Levels for Vitamins and Minerals, 2006, sid 2.)

Myndigheterna vill alltså stoppa kosttillskott av skäl som inte har stöd i den vetenskapliga världen. Förfarandet är unikt.

● Allvarligare är ändå det faktum att Livsmedelsverket överskrider sina befogenheter och bryter mot gällande lagstiftning. Myndigheten tolkar rekommendationer som tvingande lag, vilket är ett brott mot gällande EU-lag som Sverige har förbundit sig att följa. Sveriges riksdag har inte heller stiftat en egen lag inom området, vilket vore önskvärt med tanke på de särskilda behov som föreligger för en stor del av Sveriges befolkning (se nedan).

Det faktum att Livsmedelsverket bryter mot lagen är oacceptabelt. I ett rättssamhälle måste alla medborgare veta vilka lagar som gäller för att kunna följa dem. I nuläget kan hälsokostaffärer och företag som producerar säkra kosttillskott utan förvarning få reda på att vissa produkter har belagts med saluförbud.

● Myndighetsutövandet sker dessutom godtyckligt. Ansvaret för övervakning av kosttillskott har delegerats från Livsmedelsverket till Miljö- och hälsoinspektörerna i respektive kommun. Sedan många år utövar kommunerna professionell livsmedelskontroll; däremot har de inte tillräcklig kunskap om kosttillskott för att kunna göra pålitliga utvärderingar. Dessutom kan en produkt förbjudas i en kommun medan grannkommunen gör en helt annan tolkning. Invånare i en kommun tvingas då göra dyra inköpsresor till en annan kommun för att få tag på ett viktigt kosttillskott.

Ett exempel är Västerås kommun där en företagare och en hälsobutik nyligen fick säljförbud för vitaminerna B6, D, E och mineralet zink som vid föreskriven daglig dos innehåller mängder som överstiger eller tangerar EFSA:s UL-värden. Anledningen till säljförbudet var att produkterna inte är ”tillräckligt säkra för att säljas till och konsumeras av allmänheten utan medicinsk övervakning och uppföljning”. Förfarandet äventyrar allvarligt vissa medborgares hälsa.

Detta gäller:

För vitamin B6 är UL 25 mg per dagsdos. En intressant konsekvens är följande. Läkemedelsverket har godkänt vitamin B6 som receptfritt läkemedel i dosering upp till 240 mg/dag. Läkemedlet tillverkas av Meda/Recip under läkemedelsnamnet Pyridoxin Recip. I produktresumén och bipacksedeln finns angivet att det inte finns några rapporterade biverkningar för doseringarna 40-240 mg/dag. Denna produkt kan köpas fritt på apotek och i handel utanför apotek. Det framstår som ett mycket märkligt agerande från kommunens sida att hävda att ett kosttillskott överstigande 25 mg/dag inte skulle vara säkert när Läkemedelsverket har godkänt en receptfri dosering som är nästan tio gånger högre.

När det gäller D-vitamin är UL 100 mikrogram per dagsdos. Men om du solar när solen står högt på himlen en solig sommardag så bildas i huden 250 mikrogram D-vitamin på 20-30 minuter, alltså 2,5 gånger så mycket som UL. Människor som bor närmare ekvatorn har under århundraden inte drabbats av biverkningar av för höga doser D-vitamin. Ansedda forskare anser, baserat på studier, att det inte finns någon risk för överdosering av D-vitamin förrän vid dagliga doser som överstiger 1 000 mikrogram/dag. Alltså tio gånger högre dos än UL.

Man vet att vi i Norden behöver mer D-vitamin än på sydligare breddgrader. I synnerhet mörkhyade medborgare, liksom de som har heltäckande klädsel behöver högre doser. Nyare forskning visar dock att D-vitaminbrist är betydligt vanligare och allvarligare än vad man tidigare anat.
Professor Stig Bengmark skriver i en nyligen publicerad artikel att brist på detta vitamin (som också är ett hormon) kan ha en avgörande betydelse för uppkomsten av mer än 30 allvarliga sjukdomar, däribland cancer, Alzheimer, depressioner, diabetes 1 och 2, lungsjukdomar (inklusive KOL), epilepsi och Parkinson.
Enligt Stig Bengmark har ”mer än 80% av barn och ungdomar i övre Norrland och mer än 60% i södra Sverige (Göteborg) dokumenterad D-vitaminbrist”.

Mats Humble, en av Sveriges främsta forskare på området, framhåller att även mild D-vitaminbrist kan ge upphov till allvarlig ohälsa, till exempel benskörhet och neuropsykiatriska sjukdomstillstånd.
Han skriver: Att i klinisk rutin upptäcka och behandla D-vitaminbrist skulle kunna ha oanade folkhälsoeffekter (Läkartidningen nr 11 2007 volym 104 853).

Det är synnerligen viktigt att dessa forskningsrön beaktas. Livsmedelsverkets förfarande äventyrar folkhälsan.

Stig Bengmark framhåller att frekvensen av en rad sjukdomar skulle minska radikalt om alla invånare i Europa alltid hade normala D-vitaminnivåer. Dessutom skulle samhället spara häpnadsväckande summor varje år.

Ett amerikanskt-europeiskt forskningsprojekt (Gant WB et al Prog Biophys Mol Biol 2009;99:104-113) använde metoder som tagits fram av hälso-ekonomiprofessorn Bengt Jönsson på Handelshögskolan i Stockholm för att kartlägga effekterna för såväl hälsa som ekonomi om alla innevånare i EU alltid hade normalt D-vitamin i blodet. Resultatet borde få samtliga politiker att vakna upp.

Gränsen för D-vitaminbrist sattes till en mycket låg nivå (40 ng/mL) och idag är nästan alla forskare och även myndigheterna i en del länder överens att det bör ligga nästan dubbelt så högt (70 ng/mL). Kostnaden för information och blodtester med mera, beräknas till 10 miljoner euro per år (cirka 95 miljoner svenska kronor). Å andra sidan beräknas vinsten (minskad kostnad för sjuklighet/vårdbudget) bli inte mindre än 187 miljarder euro/år (cirka 1,765 miljarder svenska kronor). Det motsvarar 36 procent av sjukvårdens indirekta kostnader i EU och 28 procent av de direkta kostnaderna.

Stig Bengmark hoppas ”att våra politiker en dag ska inse vilka besparingar som kan göras.”

Vi instämmer i denna förhoppning och förordar att svenska myndigheter skyndsamt gör en självständig översyn av relevanta UL-värden – inte enbart för D-vitamin utan för samtliga hälsosamma kosttillskott.

En viktig fråga i sammanhanget är: Varför befolkningen blir allt sjukare?

En av de främsta orsakerna är näringsbrister som orsakar symtom och så småningom sjukdomar. Då förväntas vi ta läkemedel. Men läkemedel tar i bästa fall bara hand om symtomen – och bidrar oftast med mer eller mindre allvarliga biverkningar. Den underliggande orsaken – näringsbristen – är inte något som läkemedel råder bot på.

Enda lösningen är att ändra livsstil, det vill säga äta bra kost och ta kosttillskott vid behov, samt stressa mindre och motionera mer. De allra flesta kosttillskott är hälsosamma och fungerar som ett utmärkt komplement till kosten. Att förbjuda kosttillskott baserat på hypotetiska och medicinskt felaktiga resonemang kommer att leda till allt fler hälsoproblem i Sverige.
Om Livsmedelsverket och kommunerna verkligen vill hjälpa svenska folket till bättre hälsa måste de snarast tänka om och uppdatera sina rekommendationer utifrån relevant vetenskaplig forskning.

Vi kräver att:

1. Berörda kommuner omedelbart drar tillbaka sina krav på saluförbud av kosttillskott som överstiger UL.
2. Livsmedelsverket och kommunerna skyndsamt uppdaterar sina rekommendationer utifrån relevant vetenskaplig forskning. EFSAs rapport är förlegad och kan inte fungera som vägledning för kommunernas kontroller av hälsobutiker och nutritionsföretag.
3. Livsmedelsverket följer gällande lagstiftning. I nuläget missbrukar myndigheten sin makt, överskrider sina befogenheter och bryter mot lagen. Utövandet äventyrar alla människors rätt till frihet och ett hälsosamt liv.

Av Bertil Wosk, grundare av kosttillskottsföretaget Holistic

Kurera debatt är en debattsida för friskvård och naturlig hälsa. 
Här ges möjligheten att ventilera sin åsikt, ge replik eller kort och gott skapa debatt.
Sidans debattartiklar och skribenter är fristående från Kurera och behöver alltså inte vara åsikter Kurera delar.
Vill du skriva ett inlägg på Kurera debatt kontaktar du redaktionen på webbredaktor@kurera.se.

 

Gunnar Lindgren – info om varför man inte ska äta margarin

Det finns mycket man kan säga om det där med varför man inte ska äta margarin, Gunnar Lindgren har forskat mycket om ämnet, här är en lista med vad man kan hitta för information – det går tyvärr inte att klicka direkt härifrån för att komma in till länkarna, men klicka på Gunnar Lindgrens länk här nedan, så kommer ni åt all information.

http://www.gunnarlindgren.com/matfett.html

Matfett och margarin

Ny omvälvande syn på intag av fett

  1. 031111 Myten om fett och hjärtsjukdom  PDF
  2. Ny omvälvande syn på matfett och hälsa PDF
  3. Omvälvande artikel om kost och hälsa i tidningen Science PDF
  4. Mättade fetter är bra  PDF
  5. Prof Lars Werkö om kolesterol och hälsa  Klicka
  6. “Evolutionsmedicin” ur Medikament nr 5/01 PDF
  7. Ännu en omvälvande artikel om kost och hälsa i tidningen New York Times PDF021004
  8. Kolesterolmyten på väg att haverera  PDF 
  9. Mjölkfett gör oss friskare del 1 PDF
  10. Mjölkfett gör oss friskare del 2 PDF

Margarin tillverkas med kemikalier

  1. Bensin i “Milda” och “Nytta/Becel” 1  Klicka
  2. Aceton i margarin PDF
  3. Hur du startar en margarinindustri
  4. Vilka frågor du ska ställa till margarintillverkaren PDF
  5. Margarin bidrar till skövlingen av regnskog  PDF
  6. Frakt av margarinfetter i tankar för lösningsmedel – bojkott av margarin PDF
  7. Margarin – historia, tillverkning och redlighet PDF
  8. Livsmedelsverket beskriver margarintillverkning  Klicka PDF
  9. Margarinfett är omestrat – ett kemiskt konstgjort fett PDF
  10. Margarin borde inte få färgas smörgult. Strid om detta i Canada.  PDF

Livsmedelsverket

  1. Expertis hos Livsmedelsverket avlönas av margarinindustrin PDF
  2. Expertis hos Livsmedelsverket avlönas av margarinindustrin 2  PDF
  3. Kritik av Livsmedelsverkets kostråd PDF021004

Fettsnål kost orsakar övervikt och skadar hälsan

  1. 040114 Överläkare och medicinsk rådgivare kritiserar den fettsnåla/kolhydratrika kosten  PDF
  2. 030202 Det är felaktiga kostråd som gör oss överviktiga och sjuka PDF
  3. 021219 Fettsnål kost gör oss sjukare – övervikt, typ-2 diabets m m PDF
  4. 030227 Fettsnål/kolhydratrik kost kan försämra minnet  PDF
  5. 030214 En ny stor undersökning som visar hur ett högre fettintag har samband med lägre risk för hjärt och kärlsjukdom.  PDF
  6. 030214 Mer om den fettsnåla kostens skadeverkningar  PDF
  7. 030217 Professor vid institutionen för kvinnors och barns hälsa i Göteborg ifrågasätter margariner och den fettsnåla/kolhydratrika kosten.  PDF
  8. 030217 Kokerskor och dietister överger margariner och den fettsnåla/kolhydratrika kosten. PDF
  9. 021129 Diabetes typ-2 och samband med fettsnål kost PDF
  10. 021129 Brev till folkhälsoministern om samband mellen diabetes typ-2 och fettsnål kost Klicka
  11. Fettsnål/kolhydratrik kost, missfall och sterilitet PDF
  12. 021004 Samband mellan diabetes och den fettsnåla kosten 1 PDF
  13. 040125 Att en hel generation näringsexperter dör ut  PDF
  14. 050319 “Maten vi borde äta, som håller oss normalviktiga och vid god hälsa hela långa livet” av överläkare Jenny Reimers PDF

Härdade fetter “transfetter” är hälsofarliga

  1. 030321 Härdade fetter (transfetter) måste tas bort från livsmedel – Danmark visar vägen  PDF
  2. 030401 Det danska Ernaeringsrådets utmärkta sammanställning av transfetternas hälsorisker PDF
  3. 030401 Artikel i tidningen Berlingske Tidende om transfetter PDF
  4. 030401 Register över livsmedel som innehåller härdade fetter upprättas  PDF
  5. 030402 Gravida varnas – Transfetter påverkar graviditetens längd och kan skada nyfödda. PDF
  6. 040124 Sammanfattning av transfetternas hälsorisker  PDF

Margarin och hälsorisker

  1. 031111 Konsumentorganisation varnar för cancerframkallande ämne i Becel pro.activ Klicka
  2. Bensin i “Milda” och “Nytta/Becel” 2 PDF
  3. 030401 Livsmedelsverket varnar gravida, ammande kvinnor och äldre för margarin med fytosteroler PDF
  4. Matfett och cancer  PDF
  5. Matfett och diabetes PDF
  6. 030401 Livsmedelsverket varnar för allergiframkallande ämnen i margarin  PDF
  7. Becel och Benecol  PDF
  8. Matfett och allergi PDF

Övervikt

  1. Övervikt, kost och att gå ned i vikt PDF 021004
  2. 021204 Fettsnål kost ger björnar fetma på hösten PDF
  3. Fettsnål diet kan orsaka fetmaexplosion PDF 021004
  4. 030227 Recension av boken “Jag äter och förblir smal” (Michael Montignac) i läkartidningen Medikament  PDF

Övrigt

  1. 030213 Olivolja  PDF
  2. 031219 Nyttiga antioxidanter i vanliga livsmedel , (av Göran Petersson Chalmers)!  PDF

Läs om livsmedelsverkets beskrivning av margarinframställning
Yttrande som svar på skrivelse PDF den 8 sept. 2000 (dnr 1:287/00)

Vid framställning av margariner behandlas fetterna med:

Extraktionsbensin (hexan) Fosforsyra
Lut Blekmedel
Nickelkatalysator (vid härdning) Natriummetylat (vid omestring)
Aceton vid fraktionering


Föroreningar som får förekomma i margariner

Extraktionsbensin (hexan) Nickelrester (vid härdning)
Metanol Kemikalier från båttankar

Lowfat-nonsens
Klicka
Amerikanarna överger den fettsnåla kosten
Klicka läs mera I USA har insikten om att den fettsnåla kosten inte ger oss bättre hälsa, lett till snabba förändringar när det gäller val av livsmedel. De fettsnåla alternativen och “light”-hysterin är lyckligtvis på snabb reträtt. Men till detta bidrar också det faktum att många av dessa ofta syntetiska produkter är smaklösa och väcker motvilja.
Inflytelserika forskares ekonomiska bindningar till näringslivet
Eskil Richardson, en privatperson i Växjö som intresserat sig för matfetter och hälsa, har skrivit följande brev till Livsmedelsverket:PDF

 

Artikel: Ulla Gabay, om citronsyra igen (7 augusti 2016)

Här är en till artikel av Ulla Gabay om citronsyra, hon skriver alltid informativt och kunnigt, det är alltid intressant att läsa hennes artiklar!  

http://newsvoice.se/2016/08/07/dns-medicinreporter-amina-manzoor-klipper-och-klistrar-om-citronsyra/

DN:s medicinreporter Amina Manzoor klipper och klistrar om citronsyra


KOMMENTAR. DN:s medicinreporter Amina Manzoor gick i förra veckan ut och sågade nio påstådda medicinska myter som cirkulerar i sociala medier. Däribland tillsatt citronsyra E330 i livsmedel. ”Att göra det genom att i stort sett klippa och klistra argument från Livsmedelsverkets hemsida ger inte mycket trovärdighet.” Det skriver hälsojournalisten Ulla Gabay i denna kommentar.

Text: Ulla Gabay, UllaGabay.com

Låt oss börja med Amina Manzoors egen text i DN under rubriken:

Nej, citronsyra ger inte allergi

DN: Nio medicinska myter - Amina Mazoor”I många livsmedel finns det tillsatt citronsyra, E330, som ett antioxidationsmedel. Den kan till exempel framställas från frukter som innehåller mycket citronsyra eller genom jäsning med hjälp av bland annat mögelsvampen Aspergillus niger.

I sociala medier sprids med jämna mellanrum artiklar om att kemiskt framställd citronsyra kan ligga bakom allergi. Men det saknas vetenskapliga belägg för det. Allergi orsakas av proteiner och citronsyra är inget, och innehåller inget, protein. Dessutom framställer kroppens celler själv citronsyra. Förutom allt detta är det också förbjudet att använda stammar av mögelsvampen som producerar gifter, det innebär att citronsyran som vi får i oss inte är farlig.

Slutsats: Det finns inget skäl att vara orolig för maten om det står på innehållsförteckningen att den innehåller E330 eller citronsyra. Den som får allergiska reaktioner på mat borde i stället kontakta vården och utredas för andra matallergier.”

Källa: Originaladressen för DN:s artikel: ”Nio medicinska myter du inte ska gå på” | Samma artikel på Web Archive

Överkänslighet hör till bilden

Manzoor må ha rätt i att citronsyra i sig inte ger just allergi, men när det handlar om mat och tillsatser finns det en övergripande överkänslighet som i sammanhanget måste tas på stort allvar. Även om allergi (omedelbar respons via nativa försvaret) och intolerans (fördröjd respons via adaptiva försvaret t ex genom att matsmältningen inte fungerar) som härstammar från våra två olika immunförsvar, kan effekterna på sikt för matintoleranta bli autoimmuna med livslånga kroniska sjukdomstillstånd som följd.

Alla har inte kunskap om skillnaden mellan allergi och intolerans och kan därför lätt missuppfatta information som ges, med allvarliga följder för hälsan. Ett sådant exempel är just Manzoors inlägg runt citronsyra, E330. Som reporter är grundfundamentet att se till alla aspekter som kan spela in i ett så viktigt sammanhang som kostens påverkan på hälsan.

Att som Manzoor i det här fallet luta sig mot Livsmedelsverkets hemsida i frågan, uppfyller inte de kraven. Den enda länk i texten för att stärka sitt tvärsäkra påstående att ”citronsyran som vi får i oss inte är farlig” leder till just den sidan. (Jämför gärna texterna.)

Kan vi då inte lita på Livsmedelsverket?

Citronsyra och Livsmedelsverket, Ulla GabayLivsmedelsverket har en lång historia med personer i jäv-ställning bland sina experter. Till exempel köpta professorer från universiteten. Så kallade adjungerade professorer, vars löner betalas av ett företag, en organisation eller annan utomstående. En tradition som tog rejäl fart under 1990-talet [1]. En win/win-situation för alla inblandade: universitetet får gratis arbetskraft, den adjungerade får en prestigefylld titel (utan prefixet adjungerad/tillfällig) och den som betalar lönen får en lojal kraft på plats att utnyttja i sina kommersiella syften.

Den före detta överläkaren Björn Hammarskjöld tog ut jävsdeklarationer för Livsmedelsverkets expertgrupp för 2016, för råd gällande näring (nutrition) och folkhälsa, och fann att flertalet hade kopplingar till både livsmedels- och läkemedelsindustrin. Artikeln publicerades här på NewsVoice 26 januari i år [2]. Det är sorgligt att se att en medicinsk reporter vid Sveriges största morgontidning, i likhet med Livsmedelsverket, mer eller mindre aningslöst går Livsmedelsindustrins ärenden.

Kroppens citronsyra kontra matens

En vanlig väg att få konsumenter att acceptera syntetiska kemikalietillsatser är att de finns naturligt i kroppen. Argumentet används även i det här fallet av Manzoor/Livsmedelsverket. Den citronsyra vi själva tillverkar, inom ramen för kroppens biologiska system, går inte att jämföra med den industriellt framställda. Den kroppsliga ingår i det som kallas för Citric Acid Cycle (eller Krebs cykel), där citronsyra bildas som en komponent i tillverkningen av energi, inom ramen för cellandningen. Processen utspelas sluten, inuti celler i mitokondria, och har en viktig funktion för ämnesomsättningen [3].

Swisha-UllaGabayReaktioner mot mat, kemikalier och andra syntetiska tillsatser sker till största delen i det utrymme som finns mellan cellerna. Inte minst i mag- tarmkanalen som dygnet runt har direkt kontakt med allt som kommer ner. En miljö som kontinuerligt utsätt för överbelastning av flitigt använda syntetiska kemikalier i olika kostprodukter.

Där Livsmedelsverket inte tar någon hänsyn till vare sig cocktaileffekten eller kemiska reaktioner vid livsmedelsframställningen. Inte heller tänker man där på den mängd det kan bli under en dag med ämnen som E330, som finns i var och varannan produkt i livsmedelsbutikernas hyllor. Man mäter bara gränsvärden per produkt, enligt en beräknad konsumtion per dag.

Text: Ulla Gabay, UllaGabay.com

 

Artikel om citronsyra E330 av Ulla Gabay

Man måste ha koll på alla möjliga tillsatser, bäst är ju att äta naturliga råvaror som inte har processats, och produkter som har en så kort ingredienslista som möjligt… och som Ulla påpekar, citronsyra finns även i KRAV-produkter, tyvärr…
och se upp med hudvård, rengöringsmedel osv också!

Citronsyrakänslighet har fått ny vind i mediaseglen. Ett vanligt symtom redan hos barn är svåra eksem, så kallat atopiskt. En kronisk inflammation i huden som vanligtvis behandlas med mjukgörande krämer, kortisonsalva och antibiotika. Nu vittnar alltfler om att de blivit symtomfria när de sanerat bort citronsyra från sin kost och miljö.

Text och foto: Ulla Gabay, journalist, författare och föreläsare | Läs mer av Ulla Gabay

Den 9 januari 2016 publicerade GP en artikel i ämnet med 9-åriga Thilda Glans som exempel. Efter att större delen av sitt liv haft kliande utslag, blev Thilda helt eksemfri på 3 veckor efter att citronsyra uteslutits. Hon hade då i åratal fått verkningslösa kortisonsalvor och mjukgörande salvor (vilka ofta innehåller citronsyra) av en hudläkare.

Livsmedelsverket behöver uppdatera sig

Både naturliga och syntetiska kemikalier kan vara giftiga. Den syntetiska citronsyra som används inom livsmedelsindustrin är en billig produkt (E330) framställd i laboratorier. Den används som surhetsreglerande medel samt för att motverka härskning och missfärgning. E330 är också vanligt i bl. a hudvård, rengöringsprodukter och läkemedel (ex Treo).

Frågan om allergiska reaktioner på citronsyran är inte ny, men sjukvården och Livsmedelsverket tar inte in vad människor upplever i sin vardag. Eller ens vad ny forskning kommit fram till.

Man kan inte vara allergisk mot naturlig citronsyra, eftersom det inte handlar om ett protein, skriver Livsmedelsverket. Och säger sig inte kunna avgöra, vad det beror på när alltfler påstår sig reagera på ämnet. Då borde ansvariga på verket uppdatera sig genom att läsa den schweiziska rapporten från 2013 på PubMed.gov: Funghi: the neglected allergenic sources (Svamp: de förbisedda allergikällorna).

I studien påpekas att det inom molekylärbiologin de två senaste decennierna varit tillåtet med kloning och produktion av hundratals rekombinanta proteiner (proteiner som reglerar genuttrycken). Ett område som samtidigt försett forskarna med en förståelse för de underliggande mekanismerna i immunförsvarets antikroppar IgE (kan skapa kraftiga inflammatoriska och allergiska reaktioner).

E330 är inte ett naturligt ämne

På Livsmedelsverkets sida understryker man att citronsyra är ett naturligt ämne i bär och frukt. Samt att det produceras naturligt i kroppen. Som vanligt hävdar verket E-ämnets säkerhet med att det är godkänt av EFSA och att det handlar om mycket små mängder. Helt utan hänsyn till ”cocktaileffekten”; den mängd du kan få i dig över en dag, genom att syran är en av livsmedelsindustrins mest använda tillsatser som antioxidant/konserveringsmedel. Förekommer även i KRAV-märkta varor!

Förmodligen är det inte den naturliga syran som är problemet vid överkänslighet, utan den artificiella som livsmedelsindustrin använder (ofta från Kina). Då tillsatsen är dyr att framställa från naturlig frukt, produceras den i stället av en sockerlösning/melass (ofta gjord på billig majs), till vilken tillsätts svampar av svartmögel. Samma svamp som angriper hus med förödande hälsoeffekter. Varför den skulle vara mindre hälsofarlig i mat övergår i alla fall mitt förstånd.

Svamparna producerar citronsyra när de äter sockret. Men det är inte det enda; under stress i en ovanlig miljö kan de även producera proteinmolekyler. Efter filtrering (risk för rester av mögelsporer finns) tillsätts först släckt kalk (frätande kalciumhydroxid E526) för att få ett salt, citrat, att fälla ut. Kalciumhydroxid E 526 framställs genom att vatten tillsätts kalciumoxid E 529. Kalciumhydroxid får enligt

Livsmedelsverket: ”användas utan mängdbegränsning till de flesta livsmedel, dock inte mer än vad som behövs, samt till barnmat.” För att omvandla citratet tillbaka till citronsyra behandlas det med svavelsyra. Hur äkta och säkert känns det mot en naturlig citron?

Livsmedelsindustrin gör som den brukar; ”går över ån för att hämta giftigt vatten”. Det går aldrig att ersätta naturens produkter med syntetiska kemikalier vår kropp inte känner igen!

Bättre info på sociala medier

I augusti förra året skrev GT om Rasmus Karlssons pappa som varnade för citronsyra i kosten. Familjens resa med sonens bollande mellan vårdcentraler, sjukhus och specialister är en stilstudie i hur många drabbade har det. Utan att bli ett dugg hjälpta av de läkemedel de får som behandling. Inte nog med att de enbart dämpar symtomen, de kan även förvärra eksemen. Förmodligen på grund av den svartmögelsvamp som ingår i E330, som finns i de flesta av de salvor som skrivs ut.

Som så vanligt nu för tiden var det på sociala medier som Mattias Karlsson hittade lösningen på sonens problem. All mat, dryck, schampo och tvättmedel som innehöll citronsyra sanerades bort. Efter ett tag behövde Rasmus inte längre läkarnas mediciner.

”Vi hör från konsumenter och ser på sociala medier att en del personer uppger att de reagerar på citronsyra. Det går inte att säga om intag av svartmögel orsakar allergi hos känsliga mögelallergiker. Rent forskningsmässigt finns det inte något samband. E330 eller citronsyra som det heter är något som har granskats och det har fastställts att det är säkert för människor”, säger Ylva Sjögren Bolin, kemist och allergiexpert på Livsmedelsverket, till GT.

Ingen försiktighetsprincip för kosten

Miljöbalken, Kap 2, § 3 runt den s.k. ”försiktighetsprincipen” avslutas med följande ord:

”Dessa försiktighetsmått skall vidtas så snart det finns skäl att anta att en verksamhet eller åtgärd kan medföra skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön.”

Man kan undra varför Livsmedelsverket står utanför lagen om försiktighetsprincipen när det gäller hälsan. Verkets ”vetenskapliga evidens” är hur som helst inte mycket värd om de ansvariga inte ens ser till att vara uppdaterade på ny forskning. Följden blir att samtidigt som vi medborgare får betala deras ignorans med ökade kroniska sjukdomar (i allt yngre ålder) kommer hela vårdsystemet och statens sjukvårdsbudget att kollapsa inom en överskådlig framtid.

Hur länge till ska vi behöva söka hjälp hos dr Google, innan politiker och myndigheter tar itu med tsunamin av syntetiska kemikalier?

Fler E-nummer med inslag av citronsyra att se upp med på matförpackningar, utöver benämningarna Citronsyra och Citric Acid:

  • E 331 Natriumcitrater (antioxidationsmedel)
  • E 332 Kaliumcitrater (antioxidationsmedel)
  • E 333 Kalciumcitrater (antioxidationsmedel)
  • E 472c Mono- och diglyceriders citronsyraestrar (konsistensmedel)Äkta vara (Aktavara.org)

Text och foto: Ulla Gabay, journalist, författare och föreläsare | Läs mer av Ulla Gabay

Källor

GP-artikel: Allt fler tror att citronsyra ger allergi och eksem

Livsmedelsverket: Citronsyra

Funghi-studien: Fungi: the neglected allergenic sources (PubMed)

Göteborgs Universitet, Sahlgrenska Akademin: Produktion av rekombinanta proteiner

GT: Pappan varnar för citronsyra i kosten

July 2020
M T W T F S S
 12345
6789101112
13141516171819
20212223242526
2728293031