Om gluten och havre, bloggpost från Hälsa som livsstil

Gluten finns ju framför allt i vete, råg och korn, men det finns andra typer av liknande protein i andra sädesslag, som också kan ställa till problem ibland – här är en bra förklaring på hur det är med havre, från bloggen Hälsa som livsstil

https://www.halsasomlivsstil.com/finns-det-gluten-i-havregryn/?fref=gc&dti=410004222410849
Publicerad:  | Uppdaterad: 6 februari, 2017

Gluten är en sammansättning av proteiner som finns i spannmål. När det pratas om gluten är det främst vete, råg och korn som menas men gluten finns även i majs, ris, havre och andra medlemmar av familjen gräsväxter. Dock skiljer sig strukturen på gluten åt mellan de olika sädeslagen. Så finns det gluten i havregryn eller hur ligger det till? Det ska vi ta reda på nu.

Gluten och havre

Havre innehåller gluten. Men det gör även ris och majs och de klassas som glutenfria. Hur kommer det sig att dessa livsmedel klassa som glutenfria trots att de egentligen innehåller gluten?

Specifikt för havre ligger det till så här. Havre befinner sig på en annan genetisk gren än de som vi kallar för gluteninnehållande gryn. Det gör att gluteninnehållet också skiljer sig åt. Havre innehåller inte den potentiellt skadliga formen av gluten som påverkar personer med celiaki. Gluten innehåller ett protein vid namn gliadin. En specifik typ av gliadin, a-gliadin (alpha-gliadin) är det protein som personer med glutenintolerans reagerar mot. A-gliadin finns inte i havregryn vilket är anledningen till varför det sägs att det inte finns något gluten i havregryn.

Havregryn är alltså ”glutenfritt” om man fokuserar på a-gliadin men annars innehåller det gluten precis som andra växter ur gräsordningen.

Viktigt att tänka på är att det fortfarande finnas vissa personer som reagerar på havregryn precis som allergier mot andra sorters råvaror. Personer som lider av glutenkänslighet kan reagera mot andra delar av glutenet. Det gör att även om havre kan ses som glutenfritt så kan dessa personer ändå få negativa symtom.

På bilden nedan kan du se den genetiska ordningen i gräsfamiljen, lägg märke till att havre (engelska: oats) är på en egen genetisk gren separerat från vete, råg och korn.

Gluten i havregryn

Havregryn kan bli kontaminerat med gluten

Havregryn klassas som glutenfritt men där är en viktig aspekt att ta i beaktning för personer med glutenintolerans. Skillnaden mellan certifierat glutenfria havregryn och traditionella havregryn är att de behandlas på olika sätt under produktionen. Certifierat glutenfria havregryn hålls strikt isär från andra gluteninnehållande gryn för att det inte ska finnas en riska att gluten kan leta sig ner bland grynen. Maxgränsen för gluteninnehåll i produkter som är certifierat glutenfria går vid 20 ppm (parts per million)vilket motsvarar 1 mg/kg.

Med traditionella havregryn processas de i fabriker som även tar hand om andra gluteninnehållande gryn. Det finns därför en risk att lite rester av vete, råg eller korn skulle kunna råka följa med ner i förpackningen med havregryn. Därför bör inte personer med celiaki förlita sig på att havregrynen är helt glutenfria på grund av kontamineringsrisken.

Certifierat glutenfria havregryn kan du hitta här.

Havregrynsgröt

Havregryn innehåller, förutom en mindre komplex form av gluten än vete, råg och korn, även antinutrienter så som fytinsyra. Fytinsyra hindrar kroppen från att ta upp specifika mineraler. Det går dock att komma runt problemet med antinutrienter genom att förbereda havregrynen på rätt sätt. Genom att blötlägga havregrynen tillsammans med krossat bovete och en skvätt vassle neutraliseras fytinsyran och gör gröten mer lättsmält.

Mer om hur du tillagar havregrynsgröt med mer tillgänglig näring kan du läsa här

PS. Gilla Hälsa som livsstil på Facebook  och Instagram och glöm inte bort att anmäla dig till vårt nyhetsbrev.

Dr Stig Bengmarks 12 hälso-budord

Det blir fler och fler läkare som har koll på det där med att kosten är viktig för vårt mående – Stig Bengmark är en av dom som haft koll på det länge… här är hans 12 budord:

http://bengmark.com/halsa-tolv-budord/

  1. Begränsa/ta bort socker och sockerlikt: bröd, pizza, pasta, kokt ris, kokta rotfrukter i/ur kosten.
  2. Begränsa intaget av fruktsocker främst genom att utesluta kolsyrade drycker – läsk.
  3. Begränsa/ta bort mejerivaror ut kosten.
  4. Begränsa köttintag till mest vild fisk, och vilt. Undvik gris och begränsa nöt till högst 300 gr per vecka. Genom punkt 3 och 4 minskar Du radikalt ditt intag av långkedjiga fettsyror som skapar inflammation – speciellt de första timmarna efter fettrik måltid. Ät istället fetter med kortare kedjelängder speciellt kokos och avokadofetter.
  5. Begränsa/ta bort ur kosten all mat som någonsin blivit upphettad över 100 grader.
  6. Begränsa expositionen för bakteriegiftet endotoxin och omvärldsgifter/pesticider.
  7. Begränsa expositionen för läkemedel.
  8. Ta så långt möjligt bort inflammationsframkallande proteiner som kasein (mejerivaror), gluten (vete, råg och korn) och zein (majs) ur kosten.
  9. Låt majoriteten av din kost vara färska råa grönsaker och frukter med låg sockerhalt, men gärna högre fetthalt, färska eller torkade kryddor och teer som nedsätter inflammation (olivte, yerba mate-te och grönt te).
  10. Ät rikligt med växtprotein/fiber/antioxidant-rika sädeskorn, fröer, ärtor, bönor, linser, mandel och nötter.
  11. Tillför rikligt av vitamin D, omega-fett, gurkmeja och probiotika – anti-inflammationens fyra hörnpelare.
  12. Praktisera om möjligt dygnsfasta d.v.s. ingen mat efter kl 18.00 och före kl 12.00 nästa dag.

2015-05-26
Stig Bengmark

 

Artikel av Stig Bengmark om majs och hirs (28 mars 2016)

Jag slutade äta gluten/vete för flera år sedan, och äter mindre och mindre av andra spannmålsprodukter, försöker hålla mig uppdaterad om vad som gäller, med hjälp av såna här artiklar… 

https://foodpharmacy.se/2016/03/nej-tack-till-majs-och-hirs-det-finns-battre/

NEJ TACK TILL MAJS OCH HIRS – DET FINNS BÄTTRE

Av alla plantor är kanske majs den som växtförädlarna förstört allra mest. Det är också den planta som allra oftast är förstörd av GMO.

Skärmavbild 2017-11-27 kl. 21.39.37.png

En gång i tiden var majskolven mycket liten och innehöll mycket mer av många olika nyttigheter än vad dagens ”överförädlade” majs gör. Som vanligt var det girighet och kravet på ökad avkastning som drev utvecklingen till den produkt vi har idag. Idag är, enligt min mening, majs otjänlig som föda för människor. Jag skulle gärna se att den inte ens används som djurföda – framför allt för miljöns skull. Varje år skövlas stora arealer av regnskog för att tillfredsställa behovet av majs som föda till djur, främst inom kött- och mjölkproduktionen.

Skärmavbild 2017-11-27 kl. 21.39.44

Som denna bild visar är världsproduktionen av majs redan mycket omfattande och den beräknas fortsätta öka i rask takt också under kommande år – detta till fortsatt tilltagande stor skada för miljön. En drastisk reduktion i efterfrågan av kött och mejerivaror är faktiskt det enda som kan stoppa denna utveckling.

Tomma kalorier – inget annat!

Majsmjöl är, liksom rismjöl och potatismjöl, bara tomma kalorier – ”skräpmjöl” – som vi alla gärna kan avstå ifrån. Dessa mjölsorter har alla oacceptabelt högt GI:

Majs och majsprodukter:
Majsmjöl 97, majsbröd 92, cornflakes 121, majschips/nachos 105, popcorn 79

Ris och risprodukter:
Riskakor 117, risnudlar 131, snabbris 128, råris 81, puffat ris 132

Potatisprodukter:
Chips 77, potatismos 118, potatismjöl 110

Oväntat och till min stora besvikelse så talar mycket för att också ett annat sädesslag skall undvikas, ett sädesslag som tyvärr många uppfattar som nyttigt: hirs. Hirs är tveksamt av flera skäl:

• Det har ett jämförelsevis högt GI – 101.

• Det innehåller rikligt med saponiner, känt för att öka tarmläckage och därmed tarmens genomsläpplighet av gifter t.ex. bakterietoxiner som endotoxin, men faktiskt också rester av eller t.o.m. hela bakterier.

• Det är rikligt på fytinsyra/fytat – en substans som är känd för att binda nyttiga mineraler som järn, kalcium, zink och magnesium – och minskar därmed kroppens förmåga till upptag av viktiga mineraler.

• Det framhålls också som nackdel att hirs har ett mycket lågt innehåll av den viktiga mineralen jod.

Majs – värstingarnas värsting

Majs är sällsynt kaloririk och ofta sätter man till stora mängder socker. En studie av kaloriinnehållet i bio-popcorn vid Londons många biografer visade att alla strutar/påsar utom en innehöll mer än 1000 kalorier – d.v.s. en kalorimängd som motsvarar hälften eller mer av rekommenderat daglig kaloriintag för t.ex. en femtonåring. Den mängd socker som ofta tillsätts ökar faktiskt inte bara mängden kalorier utan bidrar också till majsens förmåga att inducera förhöjd inflammation i kroppen. Tyvärr är det också så att popcorn inte längre bara äts av barn och vuxna vid enstaka biobesök, utan faktiskt ganska regelbundet hemma i TV-soffan – i många familjer är det ett uppskattat inslag i bl.a. fredagsmys.

Majs är rikt på proteotoxinet zein – mer känd som ingrediens vid framställning av plaster
Men, det är inte kaloriinnehållet som gör majs till en ”värsting” – den egenskapen har många andra livsmedel också. Nej, det som gör majs till en värsting är dess innehåll av ett gluten- och kaseinliknande proteotoxin, kallat zein. Zein är ganska okänt i hälsokretsar, men desto mer välkänt inom plastindustrin. Zein används bl.a. för tillverkning av diverse plastprodukter som t.ex. för beläggning för att hindra läckage i pappersmuggar, för tätning av tyger, till produktion av knappar och, precis som gluten i det förgångna, till klister.

Zein i kosten har visat sig ha katastrofalt inflytande på aktiveringen av signalsubstanser, speciellt serotonin och melatonin och faktiskt också epinephrin och dopamin – alla sammanfattade under begreppet monoaminer. Zein blockerar inlagringen i kroppens celler, speciellt i hjärnans celler, av den essentiella aminosyran tryptophan – en essentiell aminosyra är en substans som kroppen inte själv kan tillverka utan den måste tillföras via kosten.

Tryptophan finns rikligt i bl.a. linfrö, bovete, bananer, sura körsbär och mörk choklad. Det är välkänt att för att tryptophan skall fungera optimalt i kroppen så krävs också bl.a. rik tillgång på mineral som magnesium och vitaminer som vitamin B6. Källor till dessa är:

Skärmavbild 2017-11-27 kl. 21.39.55.png
Monoaminer som serotonin och melatonin är ytterst viktiga för välbefinnandet

Serotonin – ”den lugna själens signalsubstans” – och melatonin – ”dygnsrytmens och sömnen signalsubstans” – bildas bland annat i hjärnan. Det är välkänt att vid flera neuropsykiatriska tillstånd är aktiveringen av dessa monoaminer mycket bristfällig.

En mycket intressant studie på djur visar att inlagring i cellerna av den viktiga substansen tryptophan reduceras kraftigt av olika proteotoxiner: mycket starkt av zein, påtagligt av gluten (vete, råg och korn) och kasein (mejerivaror) men obetydligt av laktoalbumin. Intag av växtprotein däremot förbättrar om än ganska obetydligt (1) denna situation – se bild nedan. Minskning i tillgänglighet av tryptophan i hjärnan åtföljs alltid av motsvarande minskningar i syntes/aktivering av de ”livsviktiga” signalsubstanserna.

Skärmavbild 2017-11-27 kl. 21.40.03

Bristfällig monoamin-funktion har iakttagits vid bl.a. flera olika neuropsykiatriska tillstånd

Brist på/bristande balans av monoaminer – speciellt i hjärnan – är faktiskt välkänt vid en rak neuropsykiatriska sjukdomar som depression, ADHD, Schizofreni och Parkinsons sjukdom m.fl. – sjukdomar som dessutom är starkt associerade med dålig tarmfunktion (orsakad av dåliga matvanor) och dåligt upptag av en mängd olika substanser bl. a. vitamin D, vitamin K och tryptophan. Mitt hopp är att rekonditionering av tarmfloran med min synbiotika i framtiden skall bidra till ökad frisättning av viktiga substanser som magnesium, olika vitaminer och framförallt tryptophan, och därigenom påtagligt förbättra situationen.

Jag är övertygad att vi alla mår bra av att avstå från majs, majsprodukter och säkert också hirs. Särskilt bör det gälla de som har neuropsykiatriska sjukdomar,och kanske alldeles särskilt de som har bokstavssjukdomar. Amfetamin, som ofta användes i behandling av ADHD, har en molekylär struktur som faktiskt påminner mycket om tryptophan – kanske är det som tryptophan-ersättning som den har sina effekter.

Det nyttiga sitter i skalen

Att kvoten är hög mellan skal och mjöl är viktigt – det är främst i skalet som alla nyttigheter sitter. Mjölet är mest tomma kalorier och av det vill vi ha så litet som möjligt.  I Mariannes och mitt kök är t.ex. majs, hirs och ris ”portade”. Uteslutna är också gluten-stinna och överförädlade råg, vete och korn. Vi använder sedan länge bl.a. mycket quinoa och bovete. Men, tyvärr ser vi växtförädlarnas spår också på dessa – speciellt quinoa har genom åren blivit allt ”mjöligare”. Nu tågar våra förfäders säd in med stormsteg – ADT-konsortiet med Amaranth, Durra, Teff – urkraft! Vi, människan, homo sapiens, kommer ursprungligen från Afrika och nu, några tusen år senare, kommer också våra förfäders sädesslag till oss.

Kära växtförädlare, vi vet att ni redan idag har kastat er över också dessa sädesslag men får vi be er: låt dem för vår hälsas skull få vara i fred.

Referens:
• Choi S et al Physiol Behov 2009;98:156-162 (finns här)

May 2019
M T W T F S S
« Apr    
 12345
6789101112
13141516171819
20212223242526
2728293031