Videoserie: Kampen om hälsoparadigmet

Här är en viktig serie med 3 videos, Kampen om hälsoparadigmet:

Medverkande:
Sanna Ehdin, PhD, hälsobloggare och författare. https://ehdin.com/
Robert Hahn, läkare, professor och forskningschef. http://roberthahn.nu/
Ursula Flatters, leg. läkare, specialist i allmänmedicin, utvecklings- och utbildningschef på Vidar Rehab. https://vidarrehab.se/
Peter Wilhelmsson, näringsmedicinare och författare. https://www.alpha-plus.se/
Marina Szöges, redaktör Dagens Homeopati, ordf. i Svenska Föreningen för Vetenskaplig Homeopati. http://homeopatiframjandet.se/
Torbjörn Sassersson, mediekonsult och redaktör på NewsVoice. https://newsvoice.se/

https://halsoparadigmet.wordpress.com/
Ansvarig utgivare: 2000-talets Vetenskap 2017

Del 1: Publicerades den 11 nov. 2017

Del 2: Publicerades den 18 nov. 2017

Del 3: Publicerades den 25 nov. 2017

https://halsoparadigmet.wordpress.com/om/

Om

Filmens innehåll:

Den nya hälsovågen.
Det bloggas, poddas och skrivs om hälsa som aldrig förr. Populära hälsoprofiler delar med sig av hälsofrämjande tips, intresset för matens påverkan på hälsan ökar, stora grupper bildas på Facebook där information om hälsa är i centrum. Trenden med mer ekologiska livsmedel och produkter växer för varje år. En konsumentdriven rörelse med intresse för bättre hälsa är på frammarsch.
Intervju med:
Sanna Ehdin, PhD, hälsobloggare och författare.
Peter Wilhelmsson, näringsmedicinare och författare.

Integrativ medicin.
Helhetssynen på hälsa ökar i takt med att människor inser att man själv kan påverka sin hälsa genom att stärka den inneboende självläkande kraften. Den integrativa vården har just detta fokus och är på frammarsch runt om i världen men här i Sverige finns bara ett enda alternativ att tillgå. Vidarkliniken i Järna är Sveriges enda komplementärmedicinska klinik, dit patienter kan söka sig via landstingsvården. Men trots sitt unika slag och popularitet hos patienter är man hårt ansatt i media.
Intervju med:
Ursula Flatters, allmänläkare, utvecklings- och utbildningschef på Vidarkliniken i Järna.

Skeptikerrörelsen.
Det är inte alla som uppskattar den växande hälsotrenden. Runt om i världen finns en väl organiserad skeptikerrörelse som har som mål att motarbeta utvecklingen som går bortom traditionell skolmedicin. Filmen tar upp skeptikerrörelsens bakgrund, uppbyggnad och beskriver hu de organiserat arbetar som drivna lobbyister. Flera skeptikeranhängare har viktiga positioner i media, som utan att redovisa kopplingen till lobbyisterna skapar rubriker mot olika hälsotrender. Skeptikerna rider på professorstitlar och bjuds okritiskt in för att debattera hälsofrågor. Även bland politiker med inflytande inom sjukvården drivs frågor som är helt i skeptikernas anda.
Intervju med:
Torbjörn Sassersson, mediekonsult och redaktör för NewsVoice.
Robert Hahn, läkare, professor och forskningschef.

Skeptikerdrevet mot homeopati.
Homeopati är en läkekonst som funnits i över 200 år och används dagligen över hela världen. Trots den utbredda användningen är homeopatin omstridd eftersom det saknas en vetenskaplig förklaringsmodell och att homeopatiska medel bereds så att den verksamma substansen är kraftigt utspädd. Det har skeptikerna tagit fasta på och menar att homeopati är bluff och båg och bör förbjudas helt. Men det finns en annan bild som sällan kommer fram. Forskare som synat skeptikernas påstående om homeopati menar att de förvanskar bilden av forskningen och att homeopati har bevisad effekt.
I en världsomfattande kampanj 2010, kallad 10:23, tog hundratals skeptiker simultant en överdos av homeopatiska medel för att visa att medlen är overksamma. I Sverige utspelades samma kampanj på bästa sändningstid i SVT., utan att det redovisades att lobbyorganisationer låg bakom.
Intervju med:
Marina Szöges, redaktör för Dagens Homeopati.
Robert Hahn, läkare, professor och forskningschef.

Framtidens hälsoparadigm.
När konsumenter själva driver en utveckling kommer kraften underifrån. Det är ingen från ovan som bett hundratusentals människor att på egen hand söka information på nätet som främjar hälsan. Det sker på eget initiativ.
Trots olika gruppers intressen och motsättningar är framtidstron är stark.

Detta filmprojekt är ett samarbete mellan flera föreningar, företag och privatpersoner.
Ansvarig utgivare: 2000-talets vetenskap http://www.2000tv.se/

Kontaktperson är Heléne Bengtsson som du kan nå per e-mail:
halsoparadigmet@gmail.com

GLÖM INTE!
Vill du stödja filmprojektet, spridning, marknadsföring och uppföljning av filmen:

Hjälp oss arbeta vidare med filmen

Filmen grundfinansierades av ett antal olika företag och föreningar under 2015. Nu i slutet av 2017 slutförs filmprojektet och vi skulle gärna fortsätta att arbeta mer med den färdiga filmen.
Filmen kan ses som en grund för en vidare diskussion om synen på hälsa i Sverige.
Vi vill gärna sprida den vitt och brett, inte minst till alla de beslutsfattare som har möjlighet att påverka hälsoarbetet framöver.

Vill du stötta oss i det framtida arbetet, kan du bidra till filmens swish eller PayPal.

TACK !

Använd SWISH till nummer:
076 421 94 36

 

Advertisements

Video: Peter Wilhelmsson om vitaminer och mineraler

Här är böckerna han hänvisar till i videon:

John Ellis: The doctor that looked at hands

Alan Gaby: The doctors guide to vitamin B6

The journal of orthomolecular medicine

Linus Pauling: Vitamin C: the common cold & flu

Thomas E Levy: Curing the incurable, Vitamin C, infectious diseases & toxins

Mildred Seelig & Andrea Rosanoff: The magnesium factor

Carolyn Dean MD: The miracle of magnesium

Publicerades den 11 juni 2015

Näringsexperten Peter Wilhelmsson förklarar varför Livsmedelsverket och miljökontoren ute i landet är ute på mycket tunn och ovetenskaplig is när de förbjuder högre doser B6- & C-vitamin samt magnesium!

En till blogg om fluor, artiklar från kurera.se

http://kurera.se/ny-studie-fluor-misstanks-kunna-ge-skoldkortelsjukdom/

Jag har slutat med fluor i tandkräm får väldigt många år sen, och har inte haft några hål eller problem, här är en artikel om fluor från kurera.se – det är bra att undvika fluor så mycket vi kan, vad det verkar…

Ny studie: Fluor misstänks kunna ge sköldkörtelsjukdom
SJUKDOMAR 23 april, 2015

I Sverige har vi relativt höga halter av ämnet fluor i vårt dricksvatten, något som tidigare har kopplats till skelettcancer och frakturer.
Nu misstänks fluor i dricksvatten även kunna ge sköldkörtelrubbningar, enligt resultat från en ny studie.
Resultat som får en brittisk professor att uppmana myndigheter att se över människors exponering för fluor.

Forskare från brittiska Kent University har i en ny studie funnit ett samband mellan förekomsten av hypeotyreos och fluorhalten i dricksvattnet.
Hypotyreos, som betyder underfunktion i sköldkörteln, är en ämnesomsättningsrubbning som kan ge symtom som trötthet, viktuppgång, ökad frusenhet, förstoppning, torr och grov hud, hes och djup röst, depression, koncentrationssvårigheter, sämre minne och tunnare hår.

Tydligt samband
I en studie publicerad i Journal of Epidemiology & Community Healthpresenterar forskarna nu de resultat de fått efter att ha jämfört fluorhalterna i dricksvattnet med hur många personer som diagnosticerades med underaktiv sköldkörtel i olika regioner i Storbritannien 2012–2013. Fynden gjordes efter att man tagit hänsyn till faktorer som ålder och kön – vilket påverkar risken för att drabbas av åkomman, skriver universitetet på sin hemsida, uppger DN.

Fler fall i områden med högre fluorhalter
I de områden där halterna översteg 0,7 milligram per liter drabbades fler än normalt av sjukdomen. Och i områden där halterna översteg 0,3 milligram var det 30 procent större sannolikhet att en hög andel av befolkningen var sjuka.

Uppmanar myndigheter se över exponeringen för fluor
Professor Stephen Peckham vid Centre for Health Services Studies vid University of Kent betonar att det rör sig om en observationsstudie och säger att man inte kan dra några konkreta slutsatser mellan orsak och verkan. Forskarna har heller inte tagit hänsyn till andra fluorkällor, som tandkräm, mat och dryck. Han påpekar dock att fynden pekar i samma riktning som tidigare forskning och uppmanar myndigheterna att se över människors exponering för fluor.

Av Isabelle G Hedander

FAKTA FLUOR

I Sverige har vi förhållandevis höga halter jämfört med övriga Europa. Det är förbjudet att tillsätta fluor i dricksvattnet men eftersom ämnet förekommer naturligt i berggrunden är det inte ovanligt att halterna i dricksvattnet vid små vattenverk ligger nära det högsta tillåtna gränsvärdet på 1,5 milligram.

Gränsvärdet är satt med tanke på att fluor kan ge fläckar på tänderna, så kallad dental fluoros, vid halter över 1,5 milligram. Ännu högre halter kan leda till högre bentäthet, smärta och stelhet – och misstänks kunna orsaka frakturer.

Enligt WHO har tidigare studier visat på en signifikant ökad risk för höftledsfrakturer vid 4–8 milligram per liter.
Det finns även studier som pekar mot att fluor kan vara kopplat till skelettcancer hos pojkar eller ha effekter på hjärnans utveckling.

Hypotesen om att fluor kan påverka sköldkörteln är inte ny. Kopplingen verkar emellertid vara starkare i de fall personen lider av jodbrist, vilket är mycket sällsynt i Sverige.
Källa: DN

Forskare varnar för fluor
FORSKNING 17 februari, 2014

Det omdiskuterade ämnet fluor är på tapeten igen. Denna gång är det forskare som visar på sambandet mellan tolv olika kemikalier – bland annat fluor – och antalet barn som får diagnoser som autism, dyslexi och ADHD.

I den ansedda medicintidskriften Lancet Neurology, skriver forskarna Philippe Grandjean och Philip Landrigan, att antalet kemikalier där det finns starka bevis för att de är farliga för barnens hjärnutveckling har dubblerats de senaste sju åren, från sex till tolv. Barnen får i sig och påverkas av ämnena genom bland annat dricksvatten, tandkräm, bekämpningsmedel, tvättmedel och flamskyddsmedel, rapporterar Expressen.

Skörare skelett
Fluor har i flera studier tidigare kopplats samman med skador på nervsystemet, minskat IQ och inlärningsproblem. Dess eventuella risker diskuteras ständigt och en del menar att det bör betraktas som ett farlig gift. Den viktigaste funktionen hos fluor är att öka bendensiteten och därigenom förhindra hål i tänderna. Fluor stärker också tandemaljen vid direktkontakt och skyddar därigenom tänderna mot anfall av bakterier och syror. Man har trott att skelettet stärks av fluor men flera studier visar att skelettet på lång sikt blir skörare. Förutom att de flesta forskare tror att fluor stärker benstommen, anser man också att fluor minskar utsöndringen av kalcium och kan motverka hörselförlust genom att stärka innerörat. Det är inte klarlagt att fluor stärker benstommen trots att det kan öka bendensiteten.

Mycket skadligt vid toxiska doser
Det finns även motsägelsefulla studier rörande sambandet mellan fluorbrist och ökad förekomst av hjärtsjukdomar. Fluor är ett mycket skadligt ämne vid toxiska doser. Intag genom kosten, fluorerat vatten, teflonstekpanna/-kastrull samt tandkräm och munvatten kan tillsammans ge en långsiktig förgiftning, skriver Näringsterapeuten Peter Wilhelmson i Näringsmedicinska Uppslagsboken. Det finns fluorfria tandkrämer för den som vill undvika ämnet.

Av Emma V Larsson

Toxiska doser
20–80 mg per dag. Dödlig dos = 2 000 mg per dag. Negativa reaktioner kan förekomma även vid doser mellan 5–10 mg per dag under längre tid. Totala mängden fluor i vissa tandkrämstuber kan vara en dödlig dos för ett spädbarn. Håll utanför räckhåll! Fluor är ett mycket giftigt och skadligt ämne vid toxiska doser. Intag genom kosten, fluorerat vatten, teflonstekpanna/-kastrull samt tandkräm och munvatten kan tillsammans ge en långsiktig förgiftning, speciellt om man inte äter alger.

Toxiska reaktioner
Fluor kan skada nervsystemet, minska IQ och skapa inlärningsproblem. Det kan även förorsaka höftfrakturer, hjärt-kärlsjukdomar, cancer, karies, fluoros (färgfläckar på tänderna) m.m. När fluoransamlingen efter många års exponering blir större än 5 000 ppm kan följande förändringar i benvävnaden uppträda:
• Ojämn osteoporos
• Ojämn osteoskleros
• Band i vävnad liknande osteomalaci
• Allvarlig kronisk osteofluorosis • Exostoser och osteofyter är synliga vid röntgen
• Förkalkning av ligament
• Stelhet och smärta.

Förutom detta skadas enzymer som reparerar DNA vid höga värden av fluor i vatten eller blod. Låg sköldkörtelfunktion samt nedsatt fertilitet hos män ökar också med höga värden fluor i vattnet eller blodet. I USA finns det en stor folkrörelse mot tvångstillsättning av fluor i dricksvattensystemen.

Vid 2–8 ppm påbörjar missfärgning av tänderna och efter 8 ppm kan benfluoros uppträda med reumatismliknande symtom. Många rapporter har visat ökad förekomst av cancer och hjärt-kärlsjukdomar i områden i USA där man tillsätter mest fluor i dricksvattnet.
http://kurera.se/fluor-f-fluorid/

 

Näringsmedicinsk tidskrift

http://www.naringsmedicinsktidskrift.se/artiklar_frameset.html

Här är en länk till en tidskrift med artiklar som är intressanta att studera lite närmare, det är folk med mycket kunskaper på området som bidrar, t ex Dr Olle Haglund (om probiotiska bakterier), både Peter Wilhelmsson och Bertil Wosk har skrivit en replik om den omtvistade forskningen om E-vitamin och cancer, Anna Tillberg har skrivit “När glutenfritt inte löser problemet”, och flera artiklar om varför vi mår bättre om att låta bli att äta vete.
Dr Robert Hedaya har skrivit om nutrition och depression, Michael Lam om sambandet mellan äggstockar-binjurar-sköldkörtel.
Andrew Weil skriver om den integrativa medicinens fördelar, och John W. Cartnell om näring som komplement vid massage

 

 

Gut bacteria, prebiotics and the link between helping stress, anxiety and depression

Make sure you’ll have a healthy gut – it will help you more than you’ll know..

http://www.independent.co.uk/life-style/health-and-families/features/gut-bacteria-prebiotics-and-the-link-between-helping-stress-anxiety-and-depression-9964530.html

Clio Korn Thursday 8 January 2015

The notion that bacteria living in your gut can affect your brain may seem odd. Yet a good deal of research indicates that intestinal bacteria are intimately entwined with the function of our bodies – and our brains. Scientists at Oxford University recently made an important advance in this field with a study demonstrating that consumption of prebiotics affects both emotional processing and stress hormone levels in healthy volunteers.

There are two ways to manipulate the microbes in the gut (collectively, the microbiome): by consuming live cultures of bacteria called probiotics; or by ingesting certain types of sugar molecules, known as prebiotics, that nurture growth of these bacteria. While previous research has established that probiotics can alter human brain function, similar effects of prebiotics have until now only been found in animals. The Oxford study is the first to show prebiotic effects on human behaviour.

The researchers were particularly interested in whether the prebiotics would affect emotion and stress, as much of the data on the microbiome-brain connection concerns the role gut bacteria play in stress-related disorders like anxiety and depression. Patients with these disorders may experience digestive as well as psychological symptoms, and studies in both humans and animals indicate that the number and type of bacteria in the gut influence anxiety levels. Probiotics appear to lower anxiety in humans, so the Oxford team set out to investigate whether prebiotics do the same.

To do so, they recruited healthy volunteers to take one of two types of prebiotic, or a placebo, each morning for three weeks. At the end of this period, the volunteers completed a series of tasks designed to test emotional processing. One of these tasks turned up a positive result: volunteers who took a prebiotic called B-GOS paid less attention to negative words, and more attention to positive ones, than those taking placebo. Volunteers taking B-GOS also had lower levels of the stress hormone cortisol in their saliva after three weeks on the prebiotic than they had at the beginning of the experiment.

Interestingly, the second prebiotic tested, FOS, affected neither emotional processing nor cortisol levels. This difference is in line with previous work showing that B-GOS more strongly stimulates the growth of intestinal microbes than does FOS. As these findings highlight, research on the microbiome must take account not just of the distinction between probiotics and prebiotics but also of differences among classes of prebiotics.

The effect of B-GOS on the attention task is similar to results found when healthy volunteers were given anti-anxiety or anti-depressant medication and asked to perform the task. The way attention is caught by emotionally charged stimuli (like the positive and negative words used in the test) is thought to be a key feature of anxiety disorders and depression. If attention too easily latches onto negative or threatening thoughts, or if it stays stuck on those thoughts for too long, this may contribute to anxious or depressive symptoms. The finding that prebiotics shift attention from the negative towards the positive thus suggests that they might have therapeutic uses. As the study’s senior author Dr. Philip Burnet notes, however, prebiotics and probiotics are likely to be administered as adjunct therapies alongside current pharmacological and psychological treatments rather than on their own.

Prebiotic effects on cortisol are similarly intriguing. The body’s stress response system shares a close relationship with the microbiome. In fact, animal studies indicate that the bacteria present in the gut in early life affect the development of the stress system and shape how the animal responds to stress in adulthood. The dampening effect of prebiotics on cortisol levels seen in the Oxford study are evidence of the microbiome’s continued influence over the stress response system and, given the role stress plays in psychiatric disorders, further supports the potential use of prebiotics as adjunct therapies for anxiety or depression.

The relationship between stress and gut bacteria may be relevant for diseases of the gastrointestinal tract as well as of the brain. Stress is thought to play a role in disorders like irritable bowel syndrome, Crohn’s disease, and colitis. The question of how the microbes fit into this picture is a hot one, and much of the data on probiotics and prebiotics comes out of studies of such disorders.

Mounting evidence thus indicates that manipulations of the microbiome affect both the brain and the body. The influence of probiotics on brain function has been demonstrated, and this latest research from Oxford has now opened the door for investigation of prebiotic effects. The study of the microbiome-brain connection will likely intensify in coming years given its potential to contribute to treatment of stress-related diseases.

Clio blogs at Neurobabble http://neurobabble.co.uk/

Och om man vill ha mer information om probiotika på svenska så är den här länken bra:
http://kurera.se/probiotika/

A video about Candida (American Parasite)

Some word from youtube about this video
Publicerades den 17 mars 2014
The American Parasite – 250 Million Americans Affected. This video exposes what food manufactures don’t want you to know. Discover the cause and solution to this little know parasite.


It takes a while to get to the point in this video, but it is an important issue…

Om man vill ha tips och hjälp på svenska om hur man behandlar/botar candida, så har Peter Wilhelmsson skrivit en bra bok, den rekommenderar jag varmt:
http://www.bokus.com/bok/9789163029776/candida-var-tids-folksjukdom/

och probiotika är viktigt för att läka ut candida, här finns en bra länk om det:
http://kurera.se/probiotika/

 

Avgiftning av barn som redan är förgiftade av miljötoxiner (av Peter Wilhelmsson)

Det är säkert bra för oss vuxna också att avgifta oss, finns en del tips här i artikeln om hur man kan göra:

http://kurera.se/avgiftning-av-barn-som-redan-ar-forgiftade-pa-grund-av-miljotoxiner/

FAKTA

Texten är hämtad ur boken “Friskare barn” av Peter Wilhelmsson.

Barn är mycket känsligare än vuxna och det är direkt farligt att utsätta dem för fasta och starka avgiftningskurer. Men det är också farligt för barnets framtida hälsa att vara passiv och inte göra någonting, om det har visat sig att barnet har fått i sig för mycket gifter.
Näringsmedicinaren Peter Wilhelmsson berättar mer.

Har barnet fått i sig för mycket kemikalier, metaller eller andra miljögifter kan man avgifta barnet på ett milt men effekt sätt genom följande åtgärder.

10 sätt att avgifta ditt barn på ett mild men effektivt sätt:

1. Låt barnet få en renande kost som innehåller rikligt med antioxidanter.

2. Använd koriander i sallader och matlagning. Koriander är en krydda som binder tungmetaller. Ät någon eller några av följande grönsaker minst varannan dag: sparris, grönkål, spenat, broccoli, blomkål eller brysselkål. Dessa grönsaker har en förmåga att binda och avgifta organofosfater. Lök och vitlök innehåller bland annat svavel som motverkar tungmetaller och kemikalier.

3. Lär barnet att uppskatta alger i maten. Alger hjälper till att binda tungmetaller och gifter i kroppen. När vår dotter var barn åt hon torkade eller lätt rostade norialger som godis, det blev några ark per dag under vissa perioder. Dulse- och norialger kan man äta rakt av. Super Greenalger, chlorellaalger och brunalger (natriumalginat) är mycket renande och därför synnerligen lämpliga att äta som kosttillskott. Dessa alger kan även små barn äta. De är både en bra näringskälla och avgiftande. De kan intas i tablettform eller som pulver tillsammans med gröna avgiftande grässorter, som korngräs och vetegräs, i en morgonsmoothie.

4. Ge barnet mineraltillskott enligt rekommendationer efter en hårmineralanalys eller av en terapeut. Kalcium, järn, zink, molybden och selen är speciella mineraler som hjälper till att binda de giftiga metaller som kan finnas i kroppen.

5. Ge barnet extra doser av vitamin C, 1–4 000 milligram behövs för att hjälpa till med avgiftningen. Dela upp totaldosen och ge barnet flera gånger under dagen.

6. Ge barnet extra tillskott av fettsyror, främst fiskolja och/eller linfröolja. Toxiner är främst fettlösliga. När man byter ut dåliga fetter mot goda fetter så sköljer man även bort en hel del lagrade toxiner.

7. Några teskedar psylliumfrön eller linfrön i gröten, filen eller i en fruktsmoothie för att öka fibermängden kan binda och föra ut gifter från tarmen.

8. Ge barnet renande örtkurer då och då, speciellt mariatistel. Mariatistel hjälper levern att regenereras samt binda och utsöndra mer gifter. En mariatistelkur kan man ge barn under flera månader för att hjälpa till med rening och regeneration. Att i två till fyra veckorsperioder dricka njurtéer som nässelte, åkerfräkente eller gullriste hjälper kroppen att skölja bort gifter. Man kan blanda dessa teer, som oftast smakar hö, med anis, fänkål, lakritsrot, honung eller stevia för att få en bättre smak. Man kan också blanda dem med ananasjuice eller äppeljuice (50/50).

9. Efter fem,sex års ålder kan barnet börja bada bastu lite försiktigt, börja med låg värme och öka den sedan successivt. Små barn tål inte bastu lika bra som vuxna, men de kan vänja sig. En infraröd bastu, speciellt en Sensei värmeutrustning, är mycket avslappnande och renande för barn. Det är heller ingen risk för att barnet kan bränna sig på aggregaten. Temperaturen ska helst vara 40–50 grader.

10. Låt barnet ta renande bad. Man kan lägga i 1 kilo glaubersalt och/eller natriumbikarbonat, eller gärna kombinera med en kopp äppelcidervinäger i badet för att hjälpa till med avgiftning genom huden. Man kan också bada örtbad, EDTA-bad eller lerbad tillsammans med barnet för att hjälpa kroppen med avgiftningen av lagrade kemikalier eller metaller.
Av Peter Wilhelmsson

Läckande tarm (leaky gut) föreläsning med Peter Wilhelmsson

Peter Wilhelmsson har ju skrivit en massa böcker, väldigt användbara såna, t ex hans vitamin och mineral “bibel”:
Näringsmedicinska uppslagsboken, den kan man bl a få tag på hos Bokus:
http://www.bokus.com/bok/9789163337161/naringsmedicinska-uppslagsboken/
S
å här står det på Bokus hemsida om boken:
Boken är en informationskälla, ett komplement 
till råd från läkare, dietister och terapeuter. 
Den är inte tänkt som ersättning för läkar-
vård eller läkarundersökning, däremot före-
språkar jag ett ökat samarbete mellan ut-
övare av alternativ och komplementärmedicin
samt skolmedicin.
Boken presenterar generella råd enligt senaste 
forskning men jag kan inte ta ansvar för 
skilda personers hälsa och välmående. Varje
person har unika behov och omständig-
heterna växlar. Man bör alltid kontakta läkare
och/eller terapeut vid ovanliga symtom
eller besvär. Om en person är sjuk bör
han eller hon besöka legitimerad läkare
för att få en diagnos.

han har också skrivit en bok om candida:
Candida – vår tids folksjukdom
http://www.bokus.com/bok/9789163029776/candida-var-tids-folksjukdom/

och så har han kliniker i Falun och Göteborg där man kan få hjälp:
http://www.ifm-klinik.nu
Här är några ord från deras hemsida om vad dom gör:
IFM-klinikerna i Falun och Göteborg arbetar med Integrerad Funktionsmedicin (IFM).
Integrerad funktionsmedicin utgår från att varje människa är unik – även biokemiskt – och målsättningen är att varje person som vänder sig till oss ska få stöd för en optimal hälsa, utifrån sina egna förutsättningar.
På IFM-klinikerna samarbetar näringsterapeuter och näringsmedicinare vid behov med andra vårdgivare och livstilsrådgivare för att skräddarsy individuella hälso- och rehabiliteringsprogram.
Vi använder främst livsstilsmedicin (friskare livsstil) tillsammans med specifika näringstillskott och livsstilsråd som grundbehandling.
Sedan kan dessa kompletteras med t.ex. manuell behandling, coaching eller vid behov rekommendation till läkare.

 

September 2018
M T W T F S S
« Aug    
 12
3456789
10111213141516
17181920212223
24252627282930