Artikel av Stig Bengmark om majs och hirs (28 mars 2016)

Jag slutade äta gluten/vete för flera år sedan, och äter mindre och mindre av andra spannmålsprodukter, försöker hålla mig uppdaterad om vad som gäller, med hjälp av såna här artiklar… 

https://foodpharmacy.se/2016/03/nej-tack-till-majs-och-hirs-det-finns-battre/

NEJ TACK TILL MAJS OCH HIRS – DET FINNS BÄTTRE

Av alla plantor är kanske majs den som växtförädlarna förstört allra mest. Det är också den planta som allra oftast är förstörd av GMO.

Skärmavbild 2017-11-27 kl. 21.39.37.png

En gång i tiden var majskolven mycket liten och innehöll mycket mer av många olika nyttigheter än vad dagens ”överförädlade” majs gör. Som vanligt var det girighet och kravet på ökad avkastning som drev utvecklingen till den produkt vi har idag. Idag är, enligt min mening, majs otjänlig som föda för människor. Jag skulle gärna se att den inte ens används som djurföda – framför allt för miljöns skull. Varje år skövlas stora arealer av regnskog för att tillfredsställa behovet av majs som föda till djur, främst inom kött- och mjölkproduktionen.

Skärmavbild 2017-11-27 kl. 21.39.44

Som denna bild visar är världsproduktionen av majs redan mycket omfattande och den beräknas fortsätta öka i rask takt också under kommande år – detta till fortsatt tilltagande stor skada för miljön. En drastisk reduktion i efterfrågan av kött och mejerivaror är faktiskt det enda som kan stoppa denna utveckling.

Tomma kalorier – inget annat!

Majsmjöl är, liksom rismjöl och potatismjöl, bara tomma kalorier – ”skräpmjöl” – som vi alla gärna kan avstå ifrån. Dessa mjölsorter har alla oacceptabelt högt GI:

Majs och majsprodukter:
Majsmjöl 97, majsbröd 92, cornflakes 121, majschips/nachos 105, popcorn 79

Ris och risprodukter:
Riskakor 117, risnudlar 131, snabbris 128, råris 81, puffat ris 132

Potatisprodukter:
Chips 77, potatismos 118, potatismjöl 110

Oväntat och till min stora besvikelse så talar mycket för att också ett annat sädesslag skall undvikas, ett sädesslag som tyvärr många uppfattar som nyttigt: hirs. Hirs är tveksamt av flera skäl:

• Det har ett jämförelsevis högt GI – 101.

• Det innehåller rikligt med saponiner, känt för att öka tarmläckage och därmed tarmens genomsläpplighet av gifter t.ex. bakterietoxiner som endotoxin, men faktiskt också rester av eller t.o.m. hela bakterier.

• Det är rikligt på fytinsyra/fytat – en substans som är känd för att binda nyttiga mineraler som järn, kalcium, zink och magnesium – och minskar därmed kroppens förmåga till upptag av viktiga mineraler.

• Det framhålls också som nackdel att hirs har ett mycket lågt innehåll av den viktiga mineralen jod.

Majs – värstingarnas värsting

Majs är sällsynt kaloririk och ofta sätter man till stora mängder socker. En studie av kaloriinnehållet i bio-popcorn vid Londons många biografer visade att alla strutar/påsar utom en innehöll mer än 1000 kalorier – d.v.s. en kalorimängd som motsvarar hälften eller mer av rekommenderat daglig kaloriintag för t.ex. en femtonåring. Den mängd socker som ofta tillsätts ökar faktiskt inte bara mängden kalorier utan bidrar också till majsens förmåga att inducera förhöjd inflammation i kroppen. Tyvärr är det också så att popcorn inte längre bara äts av barn och vuxna vid enstaka biobesök, utan faktiskt ganska regelbundet hemma i TV-soffan – i många familjer är det ett uppskattat inslag i bl.a. fredagsmys.

Majs är rikt på proteotoxinet zein – mer känd som ingrediens vid framställning av plaster
Men, det är inte kaloriinnehållet som gör majs till en ”värsting” – den egenskapen har många andra livsmedel också. Nej, det som gör majs till en värsting är dess innehåll av ett gluten- och kaseinliknande proteotoxin, kallat zein. Zein är ganska okänt i hälsokretsar, men desto mer välkänt inom plastindustrin. Zein används bl.a. för tillverkning av diverse plastprodukter som t.ex. för beläggning för att hindra läckage i pappersmuggar, för tätning av tyger, till produktion av knappar och, precis som gluten i det förgångna, till klister.

Zein i kosten har visat sig ha katastrofalt inflytande på aktiveringen av signalsubstanser, speciellt serotonin och melatonin och faktiskt också epinephrin och dopamin – alla sammanfattade under begreppet monoaminer. Zein blockerar inlagringen i kroppens celler, speciellt i hjärnans celler, av den essentiella aminosyran tryptophan – en essentiell aminosyra är en substans som kroppen inte själv kan tillverka utan den måste tillföras via kosten.

Tryptophan finns rikligt i bl.a. linfrö, bovete, bananer, sura körsbär och mörk choklad. Det är välkänt att för att tryptophan skall fungera optimalt i kroppen så krävs också bl.a. rik tillgång på mineral som magnesium och vitaminer som vitamin B6. Källor till dessa är:

Skärmavbild 2017-11-27 kl. 21.39.55.png
Monoaminer som serotonin och melatonin är ytterst viktiga för välbefinnandet

Serotonin – ”den lugna själens signalsubstans” – och melatonin – ”dygnsrytmens och sömnen signalsubstans” – bildas bland annat i hjärnan. Det är välkänt att vid flera neuropsykiatriska tillstånd är aktiveringen av dessa monoaminer mycket bristfällig.

En mycket intressant studie på djur visar att inlagring i cellerna av den viktiga substansen tryptophan reduceras kraftigt av olika proteotoxiner: mycket starkt av zein, påtagligt av gluten (vete, råg och korn) och kasein (mejerivaror) men obetydligt av laktoalbumin. Intag av växtprotein däremot förbättrar om än ganska obetydligt (1) denna situation – se bild nedan. Minskning i tillgänglighet av tryptophan i hjärnan åtföljs alltid av motsvarande minskningar i syntes/aktivering av de ”livsviktiga” signalsubstanserna.

Skärmavbild 2017-11-27 kl. 21.40.03

Bristfällig monoamin-funktion har iakttagits vid bl.a. flera olika neuropsykiatriska tillstånd

Brist på/bristande balans av monoaminer – speciellt i hjärnan – är faktiskt välkänt vid en rak neuropsykiatriska sjukdomar som depression, ADHD, Schizofreni och Parkinsons sjukdom m.fl. – sjukdomar som dessutom är starkt associerade med dålig tarmfunktion (orsakad av dåliga matvanor) och dåligt upptag av en mängd olika substanser bl. a. vitamin D, vitamin K och tryptophan. Mitt hopp är att rekonditionering av tarmfloran med min synbiotika i framtiden skall bidra till ökad frisättning av viktiga substanser som magnesium, olika vitaminer och framförallt tryptophan, och därigenom påtagligt förbättra situationen.

Jag är övertygad att vi alla mår bra av att avstå från majs, majsprodukter och säkert också hirs. Särskilt bör det gälla de som har neuropsykiatriska sjukdomar,och kanske alldeles särskilt de som har bokstavssjukdomar. Amfetamin, som ofta användes i behandling av ADHD, har en molekylär struktur som faktiskt påminner mycket om tryptophan – kanske är det som tryptophan-ersättning som den har sina effekter.

Det nyttiga sitter i skalen

Att kvoten är hög mellan skal och mjöl är viktigt – det är främst i skalet som alla nyttigheter sitter. Mjölet är mest tomma kalorier och av det vill vi ha så litet som möjligt.  I Mariannes och mitt kök är t.ex. majs, hirs och ris ”portade”. Uteslutna är också gluten-stinna och överförädlade råg, vete och korn. Vi använder sedan länge bl.a. mycket quinoa och bovete. Men, tyvärr ser vi växtförädlarnas spår också på dessa – speciellt quinoa har genom åren blivit allt ”mjöligare”. Nu tågar våra förfäders säd in med stormsteg – ADT-konsortiet med Amaranth, Durra, Teff – urkraft! Vi, människan, homo sapiens, kommer ursprungligen från Afrika och nu, några tusen år senare, kommer också våra förfäders sädesslag till oss.

Kära växtförädlare, vi vet att ni redan idag har kastat er över också dessa sädesslag men får vi be er: låt dem för vår hälsas skull få vara i fred.

Referens:
• Choi S et al Physiol Behov 2009;98:156-162 (finns här)

The big fat surprise – a book from Nina Teicholz

Jag brukar följa kostdoktorn Andreas Eenfeldts blogg, och kollar hans hemsida lite då och då, han har en hel del bra tips och råd, boken han tipsar om här har jag inte läst än, men jag tror att den är värd att läsa: The big fat surprise (why butter, meat and cheese belong in a healthy diet) –  av Nina Teicholz

Här är boken som bidrar till att slutligen avfärda den gamla fettskräcken. Efter att boken The Big Fat Surprise kom ut i juni förra året har de största tidningarna i USA hyllat den, den har blivit en bästsäljare enligt New York Times och Wall Street Journal utsedde den till en av årets bästa böcker.

Den här boken förändrar synen på mat för många inflytelserika personer och fettskräcken tappar allt mer greppet om världen.

Slutligen har jag också läst boken. Det är en stor bok som inledningsvis påminner mycket om den fantastiska Good Calories, Bad Calories (2007). Men när man väl kommer förbi första kapitlen inser man att denna bok är mycket mer. Det är en uppdaterad version med delvis annat fokus – och för de flesta läsare antagligen betydligt mer underhållande, klargörande och upprörande.

Detta är den definitiva historien om hur fettskräcken baserades på att ambitiösa forskare och välmenande politiker tog genvägar och bortsåg från bristen på verkliga bevis. När sen gigantiska ekonomiska intressen kom in i bilden så gick det riktigt åt skogen.

Problemet med fettskräck

Vi vet resultatet: istället för ofarligt fett – som vi blivit skrämda för i onödan – började folk äta mer socker, mjöl och andra raffinerade kolhydrater, vilket höjer det fettlagrande hormonet insulin. Voilá: en epidemi av fetma och diabetes.

Boken går också i detalj igenom den tragikomiska och skrämmande jakten på en ersättning för naturligt mättat fett. Först industriellt transfett vilket matindustrin i decennier lyckades tysta ner hälsoriskerna med. När inte det gick längre kunde man förstås inte backa tillbaka till naturligt mättat fett – det var ju alla ännu rädda för.

Istället fick man experimentera fram nya industriellt framställda fetter som kan visa sig vara värre till och med jämfört med transfett… artificiellt omestrade växtoljor (som aldrig funnits i större mängd i naturen) till margariner och matlagning med fleromättade omega 6-fetter som inte tål värme utan att utveckla tusentals potentiellt giftiga ämnen. Idag vet vi ännu inte hur farligt detta kommer visa sig vara.

Borde alla äta Medelhavskost?

Boken går också mycket underhållande igenom hur den numera närmast heliga Medelhavskosten (med stort M) åtminstone från början var en produkt mer av hype än av vetenskap.

Verkligheten kan vara att vilken gammeldags hederlig matkultur som helst (med gott om naturligt fett) är bättre än dagens västerländska industrimat. Kanske är gammeldags Nordisk kost minst lika nyttig… eller Perukosten… eller Mongolkosten.

Mongoliet har dock inte haft en stor olivoljeindustri som via PR-företaget Oldways och dess extremt lyxiga årliga konferenser för forskare och matjournalister har spridit budskapet och byggt upp hälsoauran kring Medelhavskost. Många har uppenbarligen förälskat sig i medelhavsromantiken – och vissa uttalar sig i efterhand lite skamset kring det.

Kapitlet kring hur det gick till när Medelhavskosten blev helig var kanske den största nyheten för mig.

Klarare än någonsin

Bokens huvudbudskap – att smör, kött och ost är hälsosam mat – är kanske ingen ”överraskning” längre, varken för mig eller dig. Men historien har aldrig varit så glasklar eller underhållande som i boken The Big Fat Surprise. Jag rekommenderar den varmt.

Och här är ett till blogginlägg från Andreas Eenfeldt, om Nina Teicholz:

Nina Teicholz – författaren till The Big Fat Surprise – blev just utesluten ur en expertgrupp för livsmedelspolicy. Det verkar som om de andra deltagarna, en från CSPI och en från USDA, vägrade att delta om Teicholz skulle vara med.

Teicholz föreslog andra personer som kunde ersätta henne, men de ratades också. Istället ersattes hon med en person från potatisindustrin.

Det är en tydlig metafor för hela kostdebatten. Det gamla gardet tillåter inte ens att avvikande åsikter hörs. De klarar inte av debatten. Kanske de inte kan hantera sanningen?

Politico: Teicholz disinvited from food policy panel

5 viktiga matvaror att byta till ekologiskt

http://www.naturskyddsforeningen.se/nyheter/5-viktiga-varor-att-byta-till-eko

5 viktiga matvaror att byta till eko

Svårt att fylla hela kundvagnen med ekologiskt? Börja med att byta ut ett par viktiga varor som gör skillnad för miljö och människor. Här är fem varor som gör sig bäst när de är ekologiska.

Kaffe

På kaffeplantager används ett av världens farligaste bekämpningsmedel som varit förbjudet länge i Sverige och EU. Det skadar – och dödar – både natur, djur och människor. Välj ekologiskt kaffe så gör du stor nytta för en liten kostnad.

Bananer och vindruvor

Två frukter som är riktigt hårt besprutade. På bananodlingar används extremt miljöfarliga bekämpningsmedel som kan ge arbetarna och deras barn nervskador. Och vindruvor, med sina tunna skal, kan innehålla rester av flera kemiska bekämpningsmedel. I ett EU-stickprov på ett paket vindruvor hittades till exempel rester av 26 olika bekämpningsmedel. Om du inte hittar ekologiska bananer, vindruvor, russin eller vin kan det alltså vara en idé att välja något annat.

Mejeriprodukter

För några kronor extra kan du få ekologiska mejerivaror som gör stor nytta både i Sverige och i andra delar av världen. På hemmaplan bidrar du till friskare vatten, mindre gifter och att fler fåglar och blommor trivs. Och i länder som Brasilien behöver ingen regnskog skövlas eller natur och människor förgiftas. Varför? Jo, ekokossorna mumsar mest på växter från den egna gården, istället för hårt besprutat foder från andra sidan jordklotet.

Kött

Vill du ha kött från gladare djur? Välj eko. På köpet får du samma viktiga miljöfördelar som när du köper de ekologiska mejerivarorna. Finns inte ekologiskt så är svenskt naturbeteskött också bra. (Nope, inte brasilianskt, svenskt ska det vara.) Men det viktigaste av allt är faktiskt att käka mindre kött överhuvudtaget.

Potatis

Visste du att det finns bekämpningsmedel i nästan alla svenska vatten? Ja, till och med i regnet som faller över oss. Genom att välja ekologiskt sprids mindre gifter i vår natur. Potatisen är en av de grödor som besprutas mest i Sverige. En riktig skurk är King Edward  – en kung som borde störtas!

July 2020
M T W T F S S
 12345
6789101112
13141516171819
20212223242526
2728293031