En artikel om glutenintolerans, från Hälsa som livsstil (Johan och Rebecca)

Här kommer en till delning av en artikel om gluten/vete, förmodligen inte den sista artikeln ni får se från mig heller, tyvärr… det finns mycket att säga om ämnet. Den här artikeln publicerades först 11 april 2014, med en uppdatering 1 september 2016, och artikeln är från Johan och Rebecca som driver hemsidan Hälsa som livsstil. (Jag har tyvärr ingen info om vad dom heter i efternamn…)

https://www.halsasomlivsstil.com/hur-gluten-attackerar-din-hjarna/

HUR GLUTEN ATTACKERAR DIN HJÄRNA – DEL 3 

Här hittar du alla inlägg vi skrivit om gluten. Dela gärna inlägget med dina vänner så informationen når så många som möjligt!

Detta inlägg är en fortsättning på sammandraget från glutenföreläsningen med glutenexperten Dr Tom O’Bryan. Om du inte redan läst om vad gluten är för något kan du göra det här.

Hur gluten påverkar hjärnan

Personer med celiaki, glutenintolerans, reagerar på en specifik typ av gliadin, alpha-gliadin som är en proteinfraktion i gluten, och en speciell typ av transglutaminas (tTG2) som är ett enzym som finns i tarmen.

Det forskare nu har upptäckt är att personer som äter gluten även kan reagera på andra typer av gliadin och transglutaminas än de som är specifika för celiaki. Vad det betyder är att du kan vara glutenintolerant utan att du får symptomen för celiaki.

Transglutaminas-3 (tTG3) är ett enzym som finns i huden. Personer som är känsliga mot gluten kan få en reaktion mot tTG3 vilket kan visa sig som diverse hudproblem till exempel akne och exem. Det är väldigt många som lider av olika typer av hudproblem och de som beror på en reaktion mot tTG3 kan bli bättre genom att undvika gluten. Ett enkelt test du kan göra för att se om det är gluten som orsakar eventuella hudproblem hos dig är att avstå från livsmedel innehållande gluten under ett par veckor och se om det blir någon förändring.

Känslighet mot Transglutaminas-6 (tTG6) betyder att kroppen attakerar den egna hjärnvävnaden. Ett positivt test mot tTG6 visar att gluten kan korsa blod-hjärnbarriären och orsaka inflammation och minskat blodflöde till hjärnan. Personer som uppvisar symptom av ångest, depression, huvudvärk, försämrad inlärningsförmåga med mera kan lida av minskat blodflöde till hjärnan på grund av känslighet mot gluten. En glutenfri diet har visat sig förbättra blodflödet till hjärnan och har även visat förbättringar hos personer som lider av en neurologisk sjukdom till exempel autism och ADHD.  I Dr O’Bryans föreläsning berättade han att alla patienter som uppvisade minskat blodflöde till hjärnan fick bättre flöde när de började med en glutenfri kost.

De ordinarie testerna som görs av sjukvården testar enbart för celiaki och upptäcker inte om personen reagerar på andra typer av gliadin eller transglutaminas så som tTG3 och tTG6. Det betyder att testerna för celiaki kan vara negativa men att gluten fortfarande är ett problem. Glutenkänslighet visar sig inte i tarmen som det gör för personer med celiaki vilket är varför testet för glutenintolerans inte är ett tillräckligt bra test för att upptäcka känslighet mot gluten.

Det finns andra test som ger en bättre bild än de för celiaki, dock är de ännu inte tillgängliga inom den svenska sjukvården men det är många som jobbar på att ta hit dem. Att vara känslig mot gluten utan att vara diagnostiserad med celiaki kallas för ”non celiac gluten sensitivity” eller glutenkänslighet utan celiaki.

Några vanliga symptom på glutenkänslighet

Känslighet mot gluten är inte nödvändigtvis ett problem med magen som det är i fallet celiaki. Glutenkänslighet kan orsaka problem i hjärnan, lever, njure, leder eller andra ställen som är din svaga länk. I fall då orsaken till en neurologisk sjukdom (ADHD/Autism/Ms/Demens) är okänd uppvisar 57% av patienterna antikroppar mot gluten. Detta betyder att 57% av personer med någon form av neurologisk sjukdom är känsliga mot gluten trots att de inte lider av celiaki. Gluten är alltså inte nödvändigtvis en mag- eller tarmsjukdom utan kan även vara en sjukdom i hjärnan.

Gluten sensitivity is not a disease of the gut, it’s a disease of the brain – Dr. Tom O’Bryan

Några vanliga symptom inkluderar:
– Hudutslag och exem
– Huvudvärk och migrän
– Depression
– Ledvärk
– Hjärndimma
– IBS
– Svullen mage

I många fall har en glutenfri kost visat sig effektiv för att motverka ovanstående symptom. I Sverige är det idag svårt att få tag på bra blodprov som kan påvisa om du lider av glutenkänslighet utan celiaki eftersom de test som görs inom sjukvården just nu enbart testar för celiaki. Ett effektivt alternativ är en elimineringsdiet där du helt enkelt utesluter gluten ur kosten och är vaksam på eventuella förbättringar i ditt välmående.

Gluten finns i mer än du tror

Om du vill undvika gluten är det viktigt att bli bra på att läsa ingredienslistor, gluten kan gömma sig där du minst anar det till exempel i korv, leverpastej, senap men även i vissa hår och hudvårdsprodukter. Det enklaste sättet som vi tycker är att äta riktig mat, undvika hel- och halvfabrikat och använda naturligt glutenfria produkter istället för att gå till den glutenfria hyllan i affären eftersom de glutenfria produkterna i affären oftast innehåller en mängd andra tillsatser.

Havre är ett sädeslag som inte innehåller den problematiska formen av gluten, dock kan det fortfarande innehålla gluten när du köper det i affären. Anledningen är eftersom havre transporteras i samma vagnar som vete och behandlas i samma fabriker som andra sädeslag innehållande gluten. Om du inte kan leva utan din havregrynsgröt är det då bäst att leta efter den certifierade glutenfria havregrynen.

Sammanfattning

Den problematiska formen av gluten finns i vete, råg och korn. Gluten finns även i havre, ris, majs med mera men består av en annan sammansättning och orsakar inte samma problem som det gluten i vete, råg och korn.

Trots att du inte lider av celiaki (glutenintolerans) kan du ha problem med glutenkänslighet. Det går att vara känslig mot andra typer av proteinfraktioner och enzym än de som kontrolleras vid celiaki.

Gluten har visat sig påverka alla människor vare sig man lider av glutenkänslighet eller ej genom att skapa hål i tarmväggen vilket i sin tur kan leda till matkänsligheter och autoimmuna sjukdomar där kroppen attakerar sin egen vävnad.

Glutenkänslighet är inte en mag- och tarmsjukdom utan kan visa sig var än din svaga länk är till exempel i leder, lever, njurar eller hjärnan. Gluten kan orsaka minskat blodflöde till hjärnan vilket kan visa sig som depression, ångest, försämrad inlärning, huvudvärk med mera. En glutenfri diet har visat sig förbättra blodflödet i hjärnan hos personer med en neurologisk sjukdom. Glutenkänslighet kan orsaka reaktioner i huden vilket kan visa sig dom diverse hudproblem till exempel exem och akne.

Gluten används på fler ställen än man kan tro. Gluten kan gömma sig i allt från korv, leverpastej och senap till hud- och hårvårdsprodukter. Tänk också på att  så kallade glutenfria gryn likt havre kan transporteras och processas i samma fabrik som vete, råg och korn vilket gör att risken för kontaminering är stor. Leta då efter certifierat glutenfria havregryn.

I början kan det vara svårt att anamma en glutenfri livsstil men det går att anpassa sig och efter ett tag är det inte längre ett problem. Det handlar om att ändra sitt sätt att tänka och byta ut produkterna i skafferiet. När man väl gjort det finns det nästan ingenting du inte kan baka eller tillaga glutenfritt. Titta gärna in bland våra recept så kan du hitta en massa glutenfri inspiration.

Jag hoppas att vi med denna serie inlägg om gluten har fått fram poängen att gluten påverkar oss alla. Även om du inte har problem med tarmar eller hjärnan i dagsläget kvarstår faktum att ingen människa kan bryta ner gluten, förr eller senare kan det komma att visa sig vad just din svaga länk är.

Prova att utesluta gluten under en tid och se hur det känns. Kanske kan det hjälpa dig på sätt du minst anar.

Rekommenderad läsning:

Hotet mot din hjärna – Dr. David Perlmutter
Brödberoende – Dr. William Davis
The Gluten Summit

Dela gärna inläggen i den här serien med dina vänner så informationen når så många som möjligt!
Vi hörs snart igen!
Johan & Rebecca
PS. Gilla Hälsa som livsstil på Facebook och glöm inte bort att anmäla dig till vårt nyhetsbrev.
Advertisements

Läsarberättelse om diabetes, från Ann Fernholms blogg

http://annfernholm.se/2017/06/07/mamma-till-barn-med-diabetestank-om-sjukvardens-kostrad-leder-fel/

En läsarberättelse om diabetes, från Ann Fernholms blogg, publicerad 07 juni 2017:

Mamma till barn med diabetes:
”Tänk om sjukvårdens kostråd leder fel?”

För några år sedan var det en intensiv debatt kring hur personer med typ 2-diabetes skulle äta. Många valde att överge den kolhydratrika tallriksmodell som ofta rekommenderas i vården och började istället äta mer fett och protein, med målet att stabilisera blodsockret. På löpsedlar varnades för att det skulle orsaka ett skyhögt kolesterol, men majoriteten fick bättre blodfetter. Det blev ganska snart uppenbart att dessa varningar var grundlösa.

Debatten kring typ 2-diabetes har nu lugnat sig. Istället har det uppstått en – om möjligt – än mer infekterad debatt kring typ 1-diabetes. Föräldrar som upplever att deras barn får ett stabilare blodsocker och mår bättre när de drar ner på kolhydraterna i maten, bör enligt vissa läkare anmälas till socialkontoret. De menar att barnen kommer att drabbas av ketoacidos (ett tillstånd där blodet blir surt), få livsfarligt låga blodsocker och sluta växa.

Föräldrar som prövar att dra ner på kolhydraterna till sina barn upplever att detta inte alls stämmer. För något år sedan berättade en familj om sin erfarenhet av att minska på mängden kolhydrater i maten för Storstockholms diabetesförening. Den specialistutbildade intensivvårdssjuksköterskan Katarina Skogfält märker också att hennes barn får ett mycket stabilare blodsocker och mår bättre när de drar ner på mängden kolhydrater i maten (utan att något av det som läkarna varnar för har slagit in). Nu vill ännu en förälder – som har mejlat mig – berätta sin historia. Här är den:

Mackor, pasta och pannkakor på sjukhuset

Jag är mamma till en kille på 12 år som fick diabetes typ 1 i november förra året. Långt innan sonen fick sin diagnos hade vi som familj minskat intaget av snabba kolhydrater, eftersom vi alla mår bättre av en sådan mathållning. Det som förvånade mig i denna nya situation var vårdens fokus på kolhydrater. Sonens meny bestod plötsligt av mackor, pasta och pannkakor. Var han sugen på O´boy var det inget problem att ge honom det. Jag fick lära mig att det viktigaste för att barnet skulle växa, inte bli akut sjuk eller få långsiktiga skador, var att hitta den perfekta balansen mellan kolhydrater och insulin. Informationsmaterialet från sjukhuset innehöll många listor med kolhydratmängd i glass, godis, bröd, potatis, tacoskal o.s.v. Här är exempel:

Det jag saknade var informationen om ”det andra”, nämligen den mat som man får stabila blodsockerkurvor av och som inte kräver insulin i samma utsträckning.

Stress när blodsockret åkte berg- och dalbana

Under den första tiden gjorde vi som vi blev rekommenderade, men märkte snabbt att det inte fungerade bra. Efter ett huvudmål, bestående av ungefär 40 gram kolhydrater, stack blodsockerkurvan iväg uppåt i rasande fart och efter några timmar blev sonen istället låg. Det var svårt att dosera insulin på ett sätt som gjorde honom stabil och vi fick en pojke med svängande blodsocker och även svängande humör. Allt kändes stressigt och fel. Istället började vi återgå till den kost vi hade haft innan. Vi trappade sakta men säkert ned mängden snabba kolhydrater igen. Vi följde blodsockerkurvorna noga och mätte även ketoner i blodet. Istället för vårdens rekommenderade 200 gram kolhydrater per dag äter vårt barn nu omkring 80 gram kolhydrater. Här är ett exempel på hur sonens blodsockerkurva oftast ser ut numera:

Varningarna stämmer inte

Till min förvåning märkte jag snabbt att min önskan att ge honom en mindre mängd kolhydrater väckte motstånd i många sammanhang. I dagens diabetesvård tycks fokus ligga på att man ska leva och äta ”som vanligt” och dosera insulin därefter. Jag möttes av kommentarer som ”han kan dö om han inte får tillräckligt med kolhydrater”, ”han riskerar att få ketoacidos” och ”han kommer inte att växa normalt”. Vår erfarenhet är att dessa varningar inte alls stämmer. Ju mer kolhydrater han äter desto svårare blir det att balansera hans blodsocker. Nyligen var han på kalas och fick då en halv pizza. Direkt sticker blodsockret upp till 18 mmol/l och när vi försöker parera med insulin får han istället för lågt blodsocker.

På en kost med 80 gram kolhydrater per dag har han inga ketoner i blodet, han kan ta insulin regelbundet utan att hamna lågt i blodsocker, han växer bra, har ett HbA1c på 38 och hans blodsockerkurvor ligger oftast stabilt.

Färre toppar och dalar gör livet lugnare

Just nu informeras det mycket om diabetes typ 1 i media. Det är jättebra. Att ha diabetes typ 1 är verkligen ingen liten sak. Det är en allvarlig sjukdom som ska tas på största allvar. Jag läser om föräldrar som vakar nätterna igenom, går i bitar av stress och oro och sliter sitt hår i kampen mot Försäkringskassan. Jag är också en typisk ”diabetsmamma” i bemärkelsen att jag följer kurvor, planerar ätandet, håller koll på natten och oroar mig för hur det ska gå. Men när andra föräldrar beskriver det ständigt överhängande hotet om död och kaos känner jag helt enkelt inte igen mig. Sonens kurvor ”far inte runt okontrollerbart”. Hans blodsocker ”lever inte sitt eget liv”. Han blir inte längre låg i blodsockret fem gånger på en natt och han pendlar inte mellan 2,5 och 20 i blodsockernivå under loppet av några timmar. Jag förstår att jag kan väcka ilska hos andra föräldrar när jag skriver detta, eftersom andras erfarenhet kan vara en helt annan. Men tänk om det inte behöver vara så? Tänk om den bild vi målar upp för varandra och läser om i media inte behöver stämma? Tänk om de råd vi får av sjukvården leder fel?

Varför är inte vården nyfiken?

Självklart reagerar olika kroppar lite olika och självklart finns många yttre och inre faktorer som påverkar blodsockret. Samtidigt delar vi alla samma biokemiska processer. Har man diabetes typ 1 får man högt blodsocker av för mycket snabba kolhydrater. För lågt blodsocker får man av för mycket insulin. Rekyler uppstår om man överdoserar kolhydrater vid lågt värde eller överdoserar insulin vid högt. Genom att läsa allt jag kommer över på temat, följa bloggar och Facebooksidor och prata med kunniga personer har jag kunnat lägga det pussel som ger mitt barn fina värden och god stabilitet så långt det just nu är möjligt. Jag önskar att detta faktum kunde väcka nyfikenhet hos vården och hos andra som kämpar på samma vis. Istället möter jag varierande grad av motstånd på många håll. Men jag är övertygad om att mitt barn, och många med honom, skulle kunna revolutionera sin hälsa och sin sjukdom om vi på allvar vågade se över kostbehandlingen vid diabetes typ 1.

Min kommentar:

Låt oss analysera den här mammans berättelse utifrån ett historiskt perspektiv. Hade hennes son fötts i början av 1900-talet hade behandlingen bestått av en extremt strikt lågkolhydratkost – allt annat hade snabbt dödat barnet. En medicinprofessor i Uppsala lär ha sagt att hans patienters mat bestod av ”varannan dag späck och gurka, varannan dag gurka och späck”. Men i januari 1922 fick en döende pojke på ett sjukhus i Toronto den första insulinsprutan. Det ledde till att sockerhalten sjönk i hans urin och han överlevde.

Upptäckten av insulin är en av medicinhistoriens viktigaste och har räddat enormt många liv. MEN. Nu har pendeln slagit om helt. Den kost som tidigare var den enda möjliga – en strikt lågkolhydratkost – har blivit livsfarlig och vissa läkare menar att barn med typ 1-diabetes numera behöver äta 200 gram kolhydrater varje dag.

Saknas vetenskaplig grund för kostråd

Vad har de då för grund när de påstår detta? För att en medicinsk behandling ska kunna anses vara vetenskapligt grundad krävs så kallade randomiserade kontrollerade kliniska prövningar som bevisar effekter och utvärderar eventuella biverkningar. Men som en statlig expertgrupp konstaterade år 2010 råder ”en uppenbar brist på studier” när det gäller kost vid typ 1-diabetes. Dessvärre har det inte tillkommit en enda högkvalitativ studie sedan detta uttalande.

För att ge kostråden en starkare vetenskaplig grund samlar nu Kostfonden in pengar till en vetenskaplig undersökning (läs mer här – och stöd studien). Personer med typ 1-diabetes, som den 12-åriga killen ovan, har rätt att få vetenskapligt baserade behandlingar.

En svart-vit debatt gagnar ingen

När vetenskapen brister blir det ofta debatt och den som förs idag kring kost och typ 1-diabetes är väldigt svart-vit. Det är som att barn antingen måste äta 200 gram kolhydrater varje dag eller annars max 20 gram (en så kallad ketogen kost). Mamman ovan har hittat barnets balans i 80 gram kolhydrater varje dag – ett mellanting mellan de två extremerna. Blodsockret ligger mycket stabilare än tidigare, men barnet har inga ketonkroppar i blodet och får tillräckligt mycket insulin för att växa.

I morgon kommer ett nytt inlägg från mamman. Då beskriver hon hur en dags mat kan se ut för hennes son. I övermorgon kommer jag att berätta om forskning som kan förklara varför vissa personer med typ 1-diabetes får väldigt svårt att reglera sitt blodsocker. Många får veta i vården att typ 1-diabetes endast handlar om att kroppens egen insulinproduktion med tiden blir helt utslagen och att man med hjälp av insulinsprutor/pumpar kan kompensera för detta. Riktigt så enkelt är det inte. Produktionen av hormonet glukagon börjar också strejka. Det förstärker blodsockersvängningar och förklarar varför det är så lätt att få ett livshotande lågt blodsocker. Mer om det i övermorgon!

Sist men inte minst: varför i hela (lägg in valfritt svärord här) ger man barn O’boy på sjukhus? Inget barn ska dricka O’boy – vare sig de har diabetes eller inte. Gör man choklad själv tar man typ en tesked socker per tesked kakao. I O’boy är det fyra gångar mer socker. Dessutom är det ungefär dubbelt så dyrt som att köpa socker och kakao var för sig – något att tänka på för alla sjukhus som har ansträngd ekonomi.

Vill du läsa fler liknande inlägg? Följ mig på Facebook eller Twitter

Om gluten och havre, bloggpost från Hälsa som livsstil

Gluten finns ju framför allt i vete, råg och korn, men det finns andra typer av liknande protein i andra sädesslag, som också kan ställa till problem ibland – här är en bra förklaring på hur det är med havre, från bloggen Hälsa som livsstil

https://www.halsasomlivsstil.com/finns-det-gluten-i-havregryn/?fref=gc&dti=410004222410849
Publicerad:  | Uppdaterad: 6 februari, 2017

Gluten är en sammansättning av proteiner som finns i spannmål. När det pratas om gluten är det främst vete, råg och korn som menas men gluten finns även i majs, ris, havre och andra medlemmar av familjen gräsväxter. Dock skiljer sig strukturen på gluten åt mellan de olika sädeslagen. Så finns det gluten i havregryn eller hur ligger det till? Det ska vi ta reda på nu.

Gluten och havre

Havre innehåller gluten. Men det gör även ris och majs och de klassas som glutenfria. Hur kommer det sig att dessa livsmedel klassa som glutenfria trots att de egentligen innehåller gluten?

Specifikt för havre ligger det till så här. Havre befinner sig på en annan genetisk gren än de som vi kallar för gluteninnehållande gryn. Det gör att gluteninnehållet också skiljer sig åt. Havre innehåller inte den potentiellt skadliga formen av gluten som påverkar personer med celiaki. Gluten innehåller ett protein vid namn gliadin. En specifik typ av gliadin, a-gliadin (alpha-gliadin) är det protein som personer med glutenintolerans reagerar mot. A-gliadin finns inte i havregryn vilket är anledningen till varför det sägs att det inte finns något gluten i havregryn.

Havregryn är alltså ”glutenfritt” om man fokuserar på a-gliadin men annars innehåller det gluten precis som andra växter ur gräsordningen.

Viktigt att tänka på är att det fortfarande finnas vissa personer som reagerar på havregryn precis som allergier mot andra sorters råvaror. Personer som lider av glutenkänslighet kan reagera mot andra delar av glutenet. Det gör att även om havre kan ses som glutenfritt så kan dessa personer ändå få negativa symtom.

På bilden nedan kan du se den genetiska ordningen i gräsfamiljen, lägg märke till att havre (engelska: oats) är på en egen genetisk gren separerat från vete, råg och korn.

Gluten i havregryn

Havregryn kan bli kontaminerat med gluten

Havregryn klassas som glutenfritt men där är en viktig aspekt att ta i beaktning för personer med glutenintolerans. Skillnaden mellan certifierat glutenfria havregryn och traditionella havregryn är att de behandlas på olika sätt under produktionen. Certifierat glutenfria havregryn hålls strikt isär från andra gluteninnehållande gryn för att det inte ska finnas en riska att gluten kan leta sig ner bland grynen. Maxgränsen för gluteninnehåll i produkter som är certifierat glutenfria går vid 20 ppm (parts per million)vilket motsvarar 1 mg/kg.

Med traditionella havregryn processas de i fabriker som även tar hand om andra gluteninnehållande gryn. Det finns därför en risk att lite rester av vete, råg eller korn skulle kunna råka följa med ner i förpackningen med havregryn. Därför bör inte personer med celiaki förlita sig på att havregrynen är helt glutenfria på grund av kontamineringsrisken.

Certifierat glutenfria havregryn kan du hitta här.

Havregrynsgröt

Havregryn innehåller, förutom en mindre komplex form av gluten än vete, råg och korn, även antinutrienter så som fytinsyra. Fytinsyra hindrar kroppen från att ta upp specifika mineraler. Det går dock att komma runt problemet med antinutrienter genom att förbereda havregrynen på rätt sätt. Genom att blötlägga havregrynen tillsammans med krossat bovete och en skvätt vassle neutraliseras fytinsyran och gör gröten mer lättsmält.

Mer om hur du tillagar havregrynsgröt med mer tillgänglig näring kan du läsa här

PS. Gilla Hälsa som livsstil på Facebook  och Instagram och glöm inte bort att anmäla dig till vårt nyhetsbrev.

Artikel – Anna Hallén om glutenfritt

Jag har postat många gånger om gluten här på bloggen, här kommer två inlägg till om det, som jag delar från Anna Hallén – jag håller med henne – varför ska vi äta gluten? Det finns ju ingen näring i det som vi behöver… jag slutade för med gluten för ganska många år sen, och det är så stor skillnad i hur jag mår, så jag ser ingen anledning till att ens försöka lägga till gluten igen i min kost…

https://www.annahallen.se/glutenfritt/

”Experimentera absolut inte med glutenfri kost utan hjälp från en läkare eller en dietist!”

Och min enda fråga blir då, varför?

Vad i gluten är viktigt för kroppen? Vad kan hända om vi tar bort gluten? Nej, nu är det dags att tänka till. Människan här uppe i Norden har levt helt utan gluten sen för bara 4000 år sen. Så fram till dess har det gått alldeles utmärkt.

Vad är gluten? Jo, gluten är ett växtprotein som kan skapa stora problem i vår kropp. Du kan få förändringar på tunntarmen vilket innebär att kroppen försvar slår på. Tarmens vägg blir sämre och sämre på att ta upp näring och ytan förändras. Till slut kan för stora delar läcka ut ur tarmen och in i kroppen. Tarmens uppgift är att ta upp närig och bara släppa in rätt storlek av näringsämnena i kroppen.

Gluten påverkar även tarmen så att du kan förlora det enzymet som gör att du kan ta hand om mjölksockret, laktos. Du kan alltså få problem med att dricka mjölk för att du inte tål gluten.

Gluten påverkar även signalsubstanser och hormoner som kommer från tunntarmen som i sin tur på olika vis ska styra matsmältningen.

Många vet inte om att de reagerar på gluten. Ett vanligt tecken är trötthet och en uppgivenhet. Du kan även uppleva samma symtom som vid en depression. Skrämmande nog är symtomen hos barn som reagerar på gluten ofta humörförändringar, irritation och trötthet samt att de får magknip, diarré eller förstoppning.

Gluten är också sammankopplat med autoimmuna sjukdomar. Med autoimmuna sjukdomar menar man när kroppens försvar går till angrepp mot sig själv. Några vanliga autoimmuna sjukdomar är diabetes typ 1, reumatiska sjukdomar, psoriasis och Crohns sjukdom. Även astma och allergier är sammankopplade till gluten.

Det behöver naturligtvis inte gå så långt eller så illa. Många reagerar bara på gluten genom att mag- och tarmsystemet inte fungerar. Magont, svullen, IBS mm.

Gluten kan även ombildas till glutenexorfin och gliadorfin. Dessa ökar problem som hyperaktivitet och skapar försämrad koncentration.

Många barn har idag ont i magen, många barn har problem med allergier och astma och många barn har problem med ”myror i brallan”.

Då gluten inte tillhör kroppens naturliga kost och det finns oerhört mycket som pekar på att det är skadligt för människokroppen är min rekommendation att alla alltid bör välja naturligt glutenfritt. Jag skulle snarare vilja påstå:

– Experimentera absolut inte med att ha gluten i din kost utan full uppbackning av din läkare!

Här kommer en kort sammanfattning på några av biverkningarna från gluten:
* Diarré
* Förstoppning
* Luftbesvär
* Diffusa magsmärtor
* Aptitlöshet
* Illamående
* Hudbesvär
* Depression
* Psykiska störningar
* Nervvärk
* Muskelvärk

Nyfiken på mer?

Läs LCHF för familjen eller Energibarn 2.0, Anna Hallén
Helt glutenfritt och mejerifritt? LCHF 2.0

Jag har länkat till Bokus men alla böcker finns även på Adlibris

Och här är Anna Halléns andra blogginlägg om gluten “Gluten & ilska”:

https://www.annahallen.se/gluten-ilska/

Gäller allt för alla? Självklart inte.

Vad är då sant? Enkelt, känn efter vad som gäller för dig. Beroende på hur stark tarm du fått så skadar gluten olika mycket. Även mängden stress i ditt liv och mängden socker du har i kosten påverkar.

Alla tre tillsammans – gluten, stress & socker – brukar till slut innebära problem för alla.

”Alla beroende är heliga kor” – Så snart socker, sött, vin, macka eller gluten kommer på tal så blir det spännande – och ilsket.

Hur är det då med gluten, ja om det bara är sant för 30% kommer forskningens slutsats bli – ”Så är det inte”

Betyder det att de 30% har fel? För forskningen visar ju det. Och alla som upplever förändring/förbättring – har de fel? Plus att tarmsjukdomarna är bara 3-5% av alla glutensjukdomar. Så alla de andra 95% bryr man sig inte om.

En spännande tanke är: ”Varför engagera gluten så mycket?” Varför vill läkare att vi äter oss sjuka så de kan ställa diagnos? Att skolor vägrar ge barn glutenfritt trots att barnen mår riktigt dåligt.

Får ofta meddelande om jag jag hånas och hängs lite varstans på nätet så snart jag tar upp gluten och dess problem.

Skriver jag om ämnen som inte påverkar hjärnan så är det ganska så lugnt. Men skriver jag om ämnen som påverkar hjärnan så blir det snabbt påhopp och aggressivitet.

Intressant.

Är jag och tallar på någons drog? Eller var kommer engagemanget/ilskan ifrån?

Och hur kan en sakfråga så snabbt bli en personfråga? Varför blitt det snabbt ”häng budbäraren” när informationen inte passar?

Gluten skadar. Den skadar tarmen. Den skapar och göder inflammationer. Den triggar vårt immunsystem och är kopplat till autoimmuna sjukdomar. Gluten är kopplat till astma och allergier.

Gluten bildar opioidpeptider som påverkar vår hjärna negativt.

Och ändå försvarar och påtvingas gluten med full kraft av våra myndigheter, av våra kostråd, av våra dietister, av våra skolor och av våra läkare. Varför?

Du kan få specialmat om du ”få för dig” att vara vegetarian. Trots att skolorna inte lever upp till fullvärdig kost.

Du kan få specialmat för att ”Gud har sagt” att du inte får äta vissa saker.

Men om du blir sjuk av gluten med svåra magsmärtor, huvudvärk eller koncentrationsproblem då behövs läkarintyg. Till en kost som redan finns på alla skolor!

När blev mackor så viktigt? Och hur hände detta? Är det gamla rester från när Livsmedelsverket ”styrdes” av Jordbruksverket?

Mitt hjärta gråter för alla barn som måste äta sig sjuka för att sen få slippa.
Ännu värre för alla som inte får diagnos för att våra mätverktyg i Sverige är så oerhört dåliga.
Vi mäter 2 av 12. Det finns bättre.

CYREX-testerna mäter 8-10 olika proteinkomplex i glutenpeptiden Gliadin. Samt även Glutenin. (Gliadin delas upp i 12 mindre beståndsdelar) Och vi mäter TVÅ! 

Så tål du inte någon av alla andra beståndsdelar kommer svensk sjukvård klassa dig som frisk och berätta att du visst tål gluten.

(Forskningen visar att en glutenfri kost tycks skydda mot benskörhet, malignitet, infertilitet och depression.)

Glutenfri kokbok LCHF 2.0 – Läs mer HÄR 
Just nu SUPERPRIS 99 kr på Adlibris (30 aug 2017)

Kunskap om Energibarn och gluten – Läs mer HÄR
Just nu SUPERPRIS 162 kronor på Adlibris (30 aug 2017)

Tillägg:
Borde inte alla vara påverkade av gluten om det nu är så farligt?
Jo, och det är vi nog tills tor del.

Trötthet, håglöshet och problem med sköldkörtel.
Deppighet utan anledning
Diffusa magproblem.
Alla autoimmuna sjukdomar.
Astma och allergi.

Ja då är vi uppe på ett mycket stort antal.

Men på stenåldern dog vi tidigare, meddellivslängden var ca 35 år,  och det är därför vi blir mer sjuka idag.

Fel. Man dog inte av ålderdom.
Medellivsåldern var ca 35. Det är något helt annat. Där är alla spädbarn som dog inräknade. Och det var många.

Du dog av en tagg i foten på grund av blodförgiftning. Det säger inget om ålderdom. MEN för att inte fastna i denna diskussion. Kolla urbefolkningar idag som inte påverkats av västvärlden.

Ex studien från Kitawa. 1989
Befolkning som bara åt artegen mat
Inga tecken på hjärtsjukdom
6% var mellan 60-95 år och av dessa fanns inga tecken på demens och inga plötsliga dödsfall.
(Förutom drunkning, mord och från fall från palmer)

”Sjukvården kunde inte visa att jag hade celiaki men jag blev frisk när jag tog bort gluten.”

Då tusentals har samma erfarenhet som ovan kommentar så låter det erfarenhetsmässigt logiskt. Och forskningen stödjer detta.

Vad gör gluten enligt forskningen:
Magont
Diarré
Förstoppning
Svullen mage
Uppblåst mage
Gaser
Illamående
Trötthet
Irritation
Håglöshet
Nedstämdhet
Hyperaktivitet
”Myror i brallan”
Hjärndimma
Depression
Huvudvärk och migrän
Falsk laktosintollerans
B12-brist på grund av minskat IF
Förvärrar ADHD
Kopplat till Autism
Autoimmuna sjukdomar ex Hashimoto, sköldkörtelinflamation (tyreodit), RA
Cancer
Hjärtsjukdom
Infertilitet
Krampattacker/ epilepsi
Dimhjärna
Migrän
Kopplat till Parkinsons sjukdom
Sockersug
Ångest
Neurologiska sjukdomar som demens, schizofreni Nässelfeber/ hudutslag
Missfall
Bröstsmärtor
Balanssvårigheter
Kopplat till Alkoholism

Ja, det finns forskning på detta!
Så kanske det inte är så dumt att bli glutenfri innan sjukdom?

:

 

10 vegan foods packed with protein

Yummy! 🙂

http://www.onegreenplanet.org/vegan-health/10-vegan-foods-packed-with-protein/

Where do you get your protein? It’s a question that anyone who has given up meat or is cutting down is probabaly familiar with. Many people know that soy products such as tofu and tempeh are a great source of plant-based protein. They also understand that nuts, seeds and beans make up a bulk of our protein intake. Unfortunately, this leads some to think that all we eat is tofu and beans. This is simply untrue! Here’s a list of 10 vegan foods that are packed with protein.

1. Hummus

Hummus is loaded with protein, courtesy of its two main ingredients, garbanzo beans and tahini. Bored by the plain variety? Try some new hummus flavors that are out of the box, such as this Spicy Sweet Potato HummusFresh Pumpkin and Kale Hummus or Roasted Red Pepper Hummus. Looking for even more protein for your post-workout snack? Try spinach, tofu, avocado or black bean hummus. Get creative!

Wondering what to do with that leftover jar of homemade tahini? Fortunately, there are many other uses for it besides hummus. Sesame seed paste, or tahini, can be used in salad dressings, dipping sauces, baked goods, spreads and dips. Use tahini in place of mayonnaise in potato salad or Asian slaw. Another option is to make a warm dressing and serve it over steamed or grilled vegetables.

Garbanzo beans (also known as chickpeas) are extremely versatile. Read all about them in our Spotlight on Chickpeas. Look for garbanzo bean or chickpea flour in the grocery store. It can usually be found in the gluten-free section. Add it to baked goods for a creamy, rich flavor. The flour can also be used as a thickening agent for soups, sauces and gravies. The traditional Middle Eastern dish falafel is a delicious example of the use of chickpeas. They are also great on salads or simply baked as a snack. Toss them with a little olive oil and the seasonings of your choice. Bake in a 400º oven until golden and crispy. You now have a healthy alternative to popcorn! This Baked Falafel Salad is AMAZING!

10 Vegan Foods Packed with Protein

2. Avocado

Avocado contains healthy, monounsaturated fats, which have been shown to slow brain aging. Avocado has also been shown to help protect against certain types of cancer, and are a great source of antioxidant vitamin E. They provide all 8 essential amino acids necessary for the body to form a complete protein. When most people think of avocados, the first thing that comes to mind is guacamole. While delicious, it’s not the only thing avocados are good for.

Try adding some avocado in your morning green smoothie. Trust us, it will add an unbeatable creamy texture. If you real fan then add it into an avocado ”alfedro” sauce for pasta or blend it into a soup like this delicious Raw Creamy Mushroom Soup with Avocado. Don’t forget about dessert, this amazing fruit can quickly turn into a superb creamy icing for any cake!

10 Vegan Foods Packed with Protein

3. Pistachios

Pistachios are a low-calorie nut and are an excellent source of protein and fiber. A single ounce of roasted pistachio nuts delivers 13 percent of the recommended daily intake of protein and 12 percent of the recommended daily intake of fiber. A great way to use them is in homemade granola. Oats contain protein too. In fact, oat protein is almost equal in quality to soy protein. Add some soy or almond milk to the mix and you have a delicious, high-protein breakfast! Pistachios are also great in salads, pilaf, trail mix and desserts! For a twist, substitute pistachios for pine nuts in pesto. Don’t forget about pistachio pudding for dessert!

10 Vegan Foods Packed with Protein

4. Quinoa

Quinoa contains significant quantities of essential vitamins and minerals including manganese, magnesium, phosphorus, folate, and copper. A cup of cooked quinoa also contains 8 grams of complete protein and 5 grams of fiber! Read all about this superseed in our guide to Quinoa. Use it in place of rice for a much more nutritious side dish. Try it cold in a salad or warm in a burrito or pilaf and don’t forget to check out these amazing Quinoa Recipes.

10 Vegan Foods Packed with Protein

 5. Chia Seeds

Remember those Chia Pet commercials you used to always see as a kid? Ch-ch-ch-chia! Yes, those are the chia seeds I’m referring to. Besides being a fun novelty item, chia seeds are also a protein powerhouse. Just 1 tablespoon of chia seeds contains 5 grams of fiber, 3 grams of protein, 2282 mg of Omega 3 and 752 mg of Omega 6 fatty acids! Read all about Chia seeds in our Chia Guide. You can blend the seeds into juice and smoothies, add them into soups, stews, and chillis, or roll the little guys into raw chocolate protein balls. They make a wonderful pudding, similar in consistency to tapioca, without needing to be cooked or use as a thickening agent for soups and gravies. Chia seeds also make a great egg substitute. You will need 1 tablespoon finely ground seeds and 3 tablespoons of water per egg called for in the recipe.

10 Vegan Foods Packed with Protein

6. Green Peas

Eat your peas! Turns out, mom really did know what she was talking about. These little  guys contain about 8 grams of protein per cup. If you think you don’t like peas, try them fresh out of the garden. They are actually quite sweet. Still not convinced? Sneak them into stir fries, soups and salads. Or, go for the gusto with this raw pea soup. Our favorites are these two knock off pea dishes; the Sweet Pea Hummusand the Knock-off-amole!

10 Vegan Foods Packed with Protein

7. Lentils

With about 30% of their calories from protein, lentils have the third-highest level of protein, by weight, of any legume or nut, after soybeans and hemp. Lentils are the easiest legumes to work with. They do not need to be soaked overnight and can be on your table in as little as 20 minutes.  While, soupsstews andsalads are common dishes that contain lentils. For your next cookout, try lentil veggie burgerslentil tacos or this out-of-the-world lentil loaf!

10 Vegan Foods Packed with Protein

8. Hemp Seeds

The amino acid profile of hemp seeds is close to “complete” when compared to more common sources of proteins such as meat, milk, eggs and soy. Hemp protein contains all 21 known amino acids, including the 9 essential ones adult bodies cannot produce.  You can sprinkle them on just about anything. They impart a rich, nutty flavor. Try using hemp seed oil in your salad dressing  or hemp milk on your granola. Want to pump up the protein factor in your pesto? Try this killer Creamy Hemp Pesto.

10 Vegan Foods Packed with Protein

9. Almonds

Almonds, like all nuts, are very high in protein. A 1/4 cup serving of almonds contains 8 grams of protein. You can add them to your cereal, salad, trail mix, or granola. My favorite way to use them is in almond butter (Check out this video guide on how to make it yourself!). Spread it on apple slices or toast and you have the perfect protein snack! Experiment with other nut butters such as cashew, pecan, macadamia or a combination. Be sure to try almond yogurt and almond cheese as well! Here are 10 amazing vegan recipes infused with almonds.

10 Vegan Foods Packed with Protein

10. Soy

A list of vegan foods packed with protein would not be complete without the mention of soy in some form. Try dry roasted edamame for a healthy snack on the go. We’ve seen them covered in dark chocolate, which would up your protein intake even more. Another thing to try is tofu noodles. They are great because the noodles are gluten-free, extremely low in calories and ready-to-eat. Think tofu is tasteless? Think again! Read this guide to learn how to cook with tofu, with some delicious recipes. Try serving them with an avocado “alfredo” sauce for a protein-packed meal. Just be sure you choose organic/non-GMO soy, and as with most foods, moderation is the rule.

10 Vegan Foods Packed with Protein  This shows that a well-balanced plant-based diet is anything but devoid of protein. It also doesn’t consist of eating the same thing every day. Share this list with all skeptics you know and maybe one day vegans will no longer be asked, “But where do you get your protein?”

October 2018
M T W T F S S
« Sep    
1234567
891011121314
15161718192021
22232425262728
293031