Om gluten och havre, bloggpost från Hälsa som livsstil

Gluten finns ju framför allt i vete, råg och korn, men det finns andra typer av liknande protein i andra sädesslag, som också kan ställa till problem ibland – här är en bra förklaring på hur det är med havre, från bloggen Hälsa som livsstil

https://www.halsasomlivsstil.com/finns-det-gluten-i-havregryn/?fref=gc&dti=410004222410849
Publicerad:  | Uppdaterad: 6 februari, 2017

Gluten är en sammansättning av proteiner som finns i spannmål. När det pratas om gluten är det främst vete, råg och korn som menas men gluten finns även i majs, ris, havre och andra medlemmar av familjen gräsväxter. Dock skiljer sig strukturen på gluten åt mellan de olika sädeslagen. Så finns det gluten i havregryn eller hur ligger det till? Det ska vi ta reda på nu.

Gluten och havre

Havre innehåller gluten. Men det gör även ris och majs och de klassas som glutenfria. Hur kommer det sig att dessa livsmedel klassa som glutenfria trots att de egentligen innehåller gluten?

Specifikt för havre ligger det till så här. Havre befinner sig på en annan genetisk gren än de som vi kallar för gluteninnehållande gryn. Det gör att gluteninnehållet också skiljer sig åt. Havre innehåller inte den potentiellt skadliga formen av gluten som påverkar personer med celiaki. Gluten innehåller ett protein vid namn gliadin. En specifik typ av gliadin, a-gliadin (alpha-gliadin) är det protein som personer med glutenintolerans reagerar mot. A-gliadin finns inte i havregryn vilket är anledningen till varför det sägs att det inte finns något gluten i havregryn.

Havregryn är alltså ”glutenfritt” om man fokuserar på a-gliadin men annars innehåller det gluten precis som andra växter ur gräsordningen.

Viktigt att tänka på är att det fortfarande finnas vissa personer som reagerar på havregryn precis som allergier mot andra sorters råvaror. Personer som lider av glutenkänslighet kan reagera mot andra delar av glutenet. Det gör att även om havre kan ses som glutenfritt så kan dessa personer ändå få negativa symtom.

På bilden nedan kan du se den genetiska ordningen i gräsfamiljen, lägg märke till att havre (engelska: oats) är på en egen genetisk gren separerat från vete, råg och korn.

Gluten i havregryn

Havregryn kan bli kontaminerat med gluten

Havregryn klassas som glutenfritt men där är en viktig aspekt att ta i beaktning för personer med glutenintolerans. Skillnaden mellan certifierat glutenfria havregryn och traditionella havregryn är att de behandlas på olika sätt under produktionen. Certifierat glutenfria havregryn hålls strikt isär från andra gluteninnehållande gryn för att det inte ska finnas en riska att gluten kan leta sig ner bland grynen. Maxgränsen för gluteninnehåll i produkter som är certifierat glutenfria går vid 20 ppm (parts per million)vilket motsvarar 1 mg/kg.

Med traditionella havregryn processas de i fabriker som även tar hand om andra gluteninnehållande gryn. Det finns därför en risk att lite rester av vete, råg eller korn skulle kunna råka följa med ner i förpackningen med havregryn. Därför bör inte personer med celiaki förlita sig på att havregrynen är helt glutenfria på grund av kontamineringsrisken.

Certifierat glutenfria havregryn kan du hitta här.

Havregrynsgröt

Havregryn innehåller, förutom en mindre komplex form av gluten än vete, råg och korn, även antinutrienter så som fytinsyra. Fytinsyra hindrar kroppen från att ta upp specifika mineraler. Det går dock att komma runt problemet med antinutrienter genom att förbereda havregrynen på rätt sätt. Genom att blötlägga havregrynen tillsammans med krossat bovete och en skvätt vassle neutraliseras fytinsyran och gör gröten mer lättsmält.

Mer om hur du tillagar havregrynsgröt med mer tillgänglig näring kan du läsa här

PS. Gilla Hälsa som livsstil på Facebook  och Instagram och glöm inte bort att anmäla dig till vårt nyhetsbrev.

Artikel av Stig Bengmark om majs och hirs (28 mars 2016)

Jag slutade äta gluten/vete för flera år sedan, och äter mindre och mindre av andra spannmålsprodukter, försöker hålla mig uppdaterad om vad som gäller, med hjälp av såna här artiklar… 

https://foodpharmacy.se/2016/03/nej-tack-till-majs-och-hirs-det-finns-battre/

NEJ TACK TILL MAJS OCH HIRS – DET FINNS BÄTTRE

Av alla plantor är kanske majs den som växtförädlarna förstört allra mest. Det är också den planta som allra oftast är förstörd av GMO.

Skärmavbild 2017-11-27 kl. 21.39.37.png

En gång i tiden var majskolven mycket liten och innehöll mycket mer av många olika nyttigheter än vad dagens ”överförädlade” majs gör. Som vanligt var det girighet och kravet på ökad avkastning som drev utvecklingen till den produkt vi har idag. Idag är, enligt min mening, majs otjänlig som föda för människor. Jag skulle gärna se att den inte ens används som djurföda – framför allt för miljöns skull. Varje år skövlas stora arealer av regnskog för att tillfredsställa behovet av majs som föda till djur, främst inom kött- och mjölkproduktionen.

Skärmavbild 2017-11-27 kl. 21.39.44

Som denna bild visar är världsproduktionen av majs redan mycket omfattande och den beräknas fortsätta öka i rask takt också under kommande år – detta till fortsatt tilltagande stor skada för miljön. En drastisk reduktion i efterfrågan av kött och mejerivaror är faktiskt det enda som kan stoppa denna utveckling.

Tomma kalorier – inget annat!

Majsmjöl är, liksom rismjöl och potatismjöl, bara tomma kalorier – ”skräpmjöl” – som vi alla gärna kan avstå ifrån. Dessa mjölsorter har alla oacceptabelt högt GI:

Majs och majsprodukter:
Majsmjöl 97, majsbröd 92, cornflakes 121, majschips/nachos 105, popcorn 79

Ris och risprodukter:
Riskakor 117, risnudlar 131, snabbris 128, råris 81, puffat ris 132

Potatisprodukter:
Chips 77, potatismos 118, potatismjöl 110

Oväntat och till min stora besvikelse så talar mycket för att också ett annat sädesslag skall undvikas, ett sädesslag som tyvärr många uppfattar som nyttigt: hirs. Hirs är tveksamt av flera skäl:

• Det har ett jämförelsevis högt GI – 101.

• Det innehåller rikligt med saponiner, känt för att öka tarmläckage och därmed tarmens genomsläpplighet av gifter t.ex. bakterietoxiner som endotoxin, men faktiskt också rester av eller t.o.m. hela bakterier.

• Det är rikligt på fytinsyra/fytat – en substans som är känd för att binda nyttiga mineraler som järn, kalcium, zink och magnesium – och minskar därmed kroppens förmåga till upptag av viktiga mineraler.

• Det framhålls också som nackdel att hirs har ett mycket lågt innehåll av den viktiga mineralen jod.

Majs – värstingarnas värsting

Majs är sällsynt kaloririk och ofta sätter man till stora mängder socker. En studie av kaloriinnehållet i bio-popcorn vid Londons många biografer visade att alla strutar/påsar utom en innehöll mer än 1000 kalorier – d.v.s. en kalorimängd som motsvarar hälften eller mer av rekommenderat daglig kaloriintag för t.ex. en femtonåring. Den mängd socker som ofta tillsätts ökar faktiskt inte bara mängden kalorier utan bidrar också till majsens förmåga att inducera förhöjd inflammation i kroppen. Tyvärr är det också så att popcorn inte längre bara äts av barn och vuxna vid enstaka biobesök, utan faktiskt ganska regelbundet hemma i TV-soffan – i många familjer är det ett uppskattat inslag i bl.a. fredagsmys.

Majs är rikt på proteotoxinet zein – mer känd som ingrediens vid framställning av plaster
Men, det är inte kaloriinnehållet som gör majs till en ”värsting” – den egenskapen har många andra livsmedel också. Nej, det som gör majs till en värsting är dess innehåll av ett gluten- och kaseinliknande proteotoxin, kallat zein. Zein är ganska okänt i hälsokretsar, men desto mer välkänt inom plastindustrin. Zein används bl.a. för tillverkning av diverse plastprodukter som t.ex. för beläggning för att hindra läckage i pappersmuggar, för tätning av tyger, till produktion av knappar och, precis som gluten i det förgångna, till klister.

Zein i kosten har visat sig ha katastrofalt inflytande på aktiveringen av signalsubstanser, speciellt serotonin och melatonin och faktiskt också epinephrin och dopamin – alla sammanfattade under begreppet monoaminer. Zein blockerar inlagringen i kroppens celler, speciellt i hjärnans celler, av den essentiella aminosyran tryptophan – en essentiell aminosyra är en substans som kroppen inte själv kan tillverka utan den måste tillföras via kosten.

Tryptophan finns rikligt i bl.a. linfrö, bovete, bananer, sura körsbär och mörk choklad. Det är välkänt att för att tryptophan skall fungera optimalt i kroppen så krävs också bl.a. rik tillgång på mineral som magnesium och vitaminer som vitamin B6. Källor till dessa är:

Skärmavbild 2017-11-27 kl. 21.39.55.png
Monoaminer som serotonin och melatonin är ytterst viktiga för välbefinnandet

Serotonin – ”den lugna själens signalsubstans” – och melatonin – ”dygnsrytmens och sömnen signalsubstans” – bildas bland annat i hjärnan. Det är välkänt att vid flera neuropsykiatriska tillstånd är aktiveringen av dessa monoaminer mycket bristfällig.

En mycket intressant studie på djur visar att inlagring i cellerna av den viktiga substansen tryptophan reduceras kraftigt av olika proteotoxiner: mycket starkt av zein, påtagligt av gluten (vete, råg och korn) och kasein (mejerivaror) men obetydligt av laktoalbumin. Intag av växtprotein däremot förbättrar om än ganska obetydligt (1) denna situation – se bild nedan. Minskning i tillgänglighet av tryptophan i hjärnan åtföljs alltid av motsvarande minskningar i syntes/aktivering av de ”livsviktiga” signalsubstanserna.

Skärmavbild 2017-11-27 kl. 21.40.03

Bristfällig monoamin-funktion har iakttagits vid bl.a. flera olika neuropsykiatriska tillstånd

Brist på/bristande balans av monoaminer – speciellt i hjärnan – är faktiskt välkänt vid en rak neuropsykiatriska sjukdomar som depression, ADHD, Schizofreni och Parkinsons sjukdom m.fl. – sjukdomar som dessutom är starkt associerade med dålig tarmfunktion (orsakad av dåliga matvanor) och dåligt upptag av en mängd olika substanser bl. a. vitamin D, vitamin K och tryptophan. Mitt hopp är att rekonditionering av tarmfloran med min synbiotika i framtiden skall bidra till ökad frisättning av viktiga substanser som magnesium, olika vitaminer och framförallt tryptophan, och därigenom påtagligt förbättra situationen.

Jag är övertygad att vi alla mår bra av att avstå från majs, majsprodukter och säkert också hirs. Särskilt bör det gälla de som har neuropsykiatriska sjukdomar,och kanske alldeles särskilt de som har bokstavssjukdomar. Amfetamin, som ofta användes i behandling av ADHD, har en molekylär struktur som faktiskt påminner mycket om tryptophan – kanske är det som tryptophan-ersättning som den har sina effekter.

Det nyttiga sitter i skalen

Att kvoten är hög mellan skal och mjöl är viktigt – det är främst i skalet som alla nyttigheter sitter. Mjölet är mest tomma kalorier och av det vill vi ha så litet som möjligt.  I Mariannes och mitt kök är t.ex. majs, hirs och ris ”portade”. Uteslutna är också gluten-stinna och överförädlade råg, vete och korn. Vi använder sedan länge bl.a. mycket quinoa och bovete. Men, tyvärr ser vi växtförädlarnas spår också på dessa – speciellt quinoa har genom åren blivit allt ”mjöligare”. Nu tågar våra förfäders säd in med stormsteg – ADT-konsortiet med Amaranth, Durra, Teff – urkraft! Vi, människan, homo sapiens, kommer ursprungligen från Afrika och nu, några tusen år senare, kommer också våra förfäders sädesslag till oss.

Kära växtförädlare, vi vet att ni redan idag har kastat er över också dessa sädesslag men får vi be er: låt dem för vår hälsas skull få vara i fred.

Referens:
• Choi S et al Physiol Behov 2009;98:156-162 (finns här)

Dr Stig Bengmark – om gluten

http://foodpharmacy.se/2014/12/allagorkloktiattuteslutagluten/

PROFESSORNS SPALTSTIG BENGMARK

Publicerat den: 08 december, 2014

Alla gör klokt i att utesluta gluten.

Nya vecka och ny krönika av professor Stig Bengmark. I dag fördjupar han sig i gluten och förklarar bland annat varför gluten är så dåligt för vår tarmflora och att dess enda värde är att den får degen att resa sig snabbt. En högst läsvärd text som poängterar att alla bör undvika gluten, även vi som inte är glutenintolleranta.

Gluten är starkt inflammationsframkallande

Västerländska matvanor har genom åren faktiskt blivit ganska förvridna. En lämplig mängd protein att inta per dag är 40-70 gram – men, de flesta svenskar intar uppåt 4-5 gånger så mycket. Proteiner är inte att leka med, och för stort intag av fel sorts protein kan och har ofta starkt negativa effekter för vår hälsa. Till dessa hör kasein, som är det dominerande proteinet i mjölk, och gluten, som finns i sädesslagen råg, korn och vete.

För ett par veckor sedan skrev jag om bröd och hälsa och påpekade då bland annat att bröd i själva verket är ganska torftig mat – oftast bara ”tomma kalorier” – och att vissa brödsorter till och med har högre GI än rent socker. Detta gäller även för glutenfritt bröd som i många fall är ren skräpmat, tillverkat av potatis- och majsmjöl.

Bröd innehåller i regel på tok för litet växtfiber och dessutom alldeles för mycket gluten – mängden gluten i bröd har nästan tjugodubblats sedan man började baka bröd. Det är ingen bagatell, bröd är starkt inflammationsframkallande och synnerligen negativt för hälsan – inte bara för glutenintoleranta, utan för oss alla. Gluten driver inte bara upp inflammationen i kroppen – det motverkar också förnyelsen av den nyttiga tarmfloran. I kroppen har gluten samma effekter som det starka bakteriegiftet endotoxin – 100 µg/ml gluten ger samma inflammationsframkallande effekt som 10 ng/ml endotoxin (LPS) – en av kroppens mest dominerande faktorer bakom kronisk inflammation och sjukdom.

Redan för 70 år sedan visade man i klassiska experiment att tarmens nyttiga bakterier inte ville växa då de utsattes för kasein och gluten.

Under mänsklighetens första 99.9% existens på jorden levde den glutenfritt. Efter att gluten införts i den dagliga kosten anses ett antal sjukdomar ha gjort sin debut, de värst glutenöverkänsliga ha dött undan och mänskligheten ha tappat ca 15 cm i medellängd. Dr. Braly & Ron Hoggan skriver i sin bok ”Dangerous Grains”: ”Our agricultural  ancestors became smaller, their bones became weaker and more diseased, and the size of their brain diminished. Human brain size, based on head circumference , has diminished approximately 11 % since the advent of agricultural societies. Modern European hunter-gatherer stood 5-6 inches taller than farmers of a few generations later”.

Dess enda värde är att få degen att resa sig snabbt

Gluten är ur näringssynpunkt helt värdelöst, kroppen kan inte bryta ner det och tillgodogör sig inte alls det som energi – dess enda värde ligger i att det får degen att resa sig snabbt. Gluten är ett klister och dess enda funktion är att täta brödblåsorna på insidan – i gamla tider användes gluten till att just klistra tapeter med.

Vetenskapliga studier rapporterar i tilltagande omfattning sambandet mellan intag av gluten och sjukdomar som ADHD, artrit, allergi, autoimmuna sjukdomar som ALS, multipelskleros och sklerodermi, autism, reumatisk sjukdom, demens, depression, diabetes, fetma, giftstruma, IBS (irriterad tarmsjukdom), IBD (inflammatorisk tarmsjukdom, ulcerös kolit och Crohn´s sjukdom), psoriasis, skeletturkalkning, schizofreni och olika hudfläckar som vitiligo. Intag av gluten förknippas alltmer med håglöshet, trötthet och låg energi, och glutenfri livsstil tilltagande energi och ökad entusiasm.

Många idrottsmän utesluter gluten

Detta har många toppidrottsmän tagit fasta på och de rapporterar märkbara skillnader i prestationer. Från olympiaden i London rapporteras att övervägande antalet deltagare var glutenfria. Till glutenfria toppidrottsmän hör bland annat de båda topprankade tennisspelarna Novak Djokovic och Andy Murray, som båda avstår från ett helt paket av ohälsosam mat inklusive processade kolhydrater, laktos och gluten, och rapporterar en stor positiv effekt av dessa insatser. När Paula Radcliffe, som fortfarande som 40-åring tillhör världseliten av maratonlöpare, tillfrågades om sin hemlighet svarade hon: ”Jag äter inte mejerivaror och vete, och tar för övrigt inte heller anti-inflammatoriska läkemedel”.

Allt fler sällar sig till kretsen av glutenfria idrottsmän och numera finner man dem i alla idrotter. Fördelar som ofta framhålls av elitidrottarna är att glutenfritt:

* Medför att blodsockret hålls på en stabilare nivå
* Leder till minskad inflammationen i kroppen
* Sänker nivån på led- och muskelsmärtan
* Ökar energin och uthålligheten
* Förbättrar matsmältning och energiutvinning ur kosten
* Minskar ”buller och körningar” i magen liksom gasbildning
* Stärker immunsystemet
* Minskar infektioner i antal, speciellt förkylningar, dagarna efter tävlingen
* Minskar träningsvärk och påskyndar kroppens, speciellt musklernas, återhämtning

Samtidigt som idrottsmännen väljer att äta glutenfritt, lämnar de också den gamla tidens uppladdning baserad på stora mängder processade kolhydrater – nu är det alltmer färska frukter och grönsaker som gäller.

Om gluten ger trötthet medan glutenfritt ger mer energi och är bra för idrottsmän, så borde det ju vara bra även för skolbarn. Det som utgör kosten för många barn i Sverige – gluten, socker och mejeriprodukter – bidrar i själva verket till trötta barn vilket skapar dåliga förutsättningar för lärande i skolan.

Tiden är kommen att söka nya hälsosammare sädesslag

Glutenfritt tillämpas allt oftare också i medicinen, inte sällan som ”en sista utväg”. Det rapporteras om ungdomar med epilepsi som ingen medicin bitit på och som vid övergång till glutenfritt blivit helt symtomfria, och om äldre människor med demens av annan orsak än Alzheimer som ”klarnat upp” i sitt psyke efter att ha gått över till glutenfritt.

En studie från 2003 har speciellt imponerat på mig. 12 av 14 patienter med diabetes typ 1 uppvisade vid övergång till glutenfri kost en signifikant förbättrad insulinkänslighet, som helt försvann då de efter 6 månader återgick till sin vanliga kost. Liknande erfarenheter rapporteras från omfattande studier vid IBS (irritable bowel syndrome) och ADHD.

Mycket talar för att vi kan komma ytterligare en bit mot bättre hälsa genom att också avstå från majs, som inte bara är ytterst kaloririk och fetmaframkallande (en biopåse majs innehåller enligt en färsk engelsk studie över 1000 kalorier), samt ett glutenliknande ämne som heter zein och som tidigare inte uppmärksammats. Vid studier på djur visade sig zein ha större negativ effekt än både kasein och gluten – bland annat minskade upptaget av den essentiella aminosyran tryptofan upp till 8 gånger till hjärnan (vilket är katastrofalt eftersom tillgång av tryptofan är nödvändigt för bildande av signalsubstanser om serotonin och melatonin).

Tiden är kommen att söka nya och hälsosammare sädesslag och att helst inte äta dem som bröd utan hellre som flingor eller gröt, eftersom brödbakning kräver höga temperaturer. I kulisserna väntar alldeles utmärkta sädesslag som vi tidigare sällan använt i Europa: amaranth, hirs, quinoa, teff och framför allt sorghum (durra, jowari, milo) – sädesslag som är mindre förstörda av växtförädling, har betydligt lägre kaloriinnehåll och ett mycket högt innehåll av nyttiga vitaminer och mineraler. Speciellt gäller detta sorghum, som också i jämförelse med frukter och grönsaker är rikt på antioxidanter (se tabell nedan). Det är nu tid att du unnar dig lite av dessa i din dagliga kost.

Fig_no_14_Antioxidant_activity_sorghum_grains-01

Referenser och bilder finns tillgängliga här och här.

July 2020
M T W T F S S
 12345
6789101112
13141516171819
20212223242526
2728293031