Gunnar Lindgren – info om varför man inte ska äta margarin

Det finns mycket man kan säga om det där med varför man inte ska äta margarin, Gunnar Lindgren har forskat mycket om ämnet, här är en lista med vad man kan hitta för information – det går tyvärr inte att klicka direkt härifrån för att komma in till länkarna, men klicka på Gunnar Lindgrens länk här nedan, så kommer ni åt all information.

http://www.gunnarlindgren.com/matfett.html

Matfett och margarin

Ny omvälvande syn på intag av fett

  1. 031111 Myten om fett och hjärtsjukdom  PDF
  2. Ny omvälvande syn på matfett och hälsa PDF
  3. Omvälvande artikel om kost och hälsa i tidningen Science PDF
  4. Mättade fetter är bra  PDF
  5. Prof Lars Werkö om kolesterol och hälsa  Klicka
  6. “Evolutionsmedicin” ur Medikament nr 5/01 PDF
  7. Ännu en omvälvande artikel om kost och hälsa i tidningen New York Times PDF021004
  8. Kolesterolmyten på väg att haverera  PDF 
  9. Mjölkfett gör oss friskare del 1 PDF
  10. Mjölkfett gör oss friskare del 2 PDF

Margarin tillverkas med kemikalier

  1. Bensin i “Milda” och “Nytta/Becel” 1  Klicka
  2. Aceton i margarin PDF
  3. Hur du startar en margarinindustri
  4. Vilka frågor du ska ställa till margarintillverkaren PDF
  5. Margarin bidrar till skövlingen av regnskog  PDF
  6. Frakt av margarinfetter i tankar för lösningsmedel – bojkott av margarin PDF
  7. Margarin – historia, tillverkning och redlighet PDF
  8. Livsmedelsverket beskriver margarintillverkning  Klicka PDF
  9. Margarinfett är omestrat – ett kemiskt konstgjort fett PDF
  10. Margarin borde inte få färgas smörgult. Strid om detta i Canada.  PDF

Livsmedelsverket

  1. Expertis hos Livsmedelsverket avlönas av margarinindustrin PDF
  2. Expertis hos Livsmedelsverket avlönas av margarinindustrin 2  PDF
  3. Kritik av Livsmedelsverkets kostråd PDF021004

Fettsnål kost orsakar övervikt och skadar hälsan

  1. 040114 Överläkare och medicinsk rådgivare kritiserar den fettsnåla/kolhydratrika kosten  PDF
  2. 030202 Det är felaktiga kostråd som gör oss överviktiga och sjuka PDF
  3. 021219 Fettsnål kost gör oss sjukare – övervikt, typ-2 diabets m m PDF
  4. 030227 Fettsnål/kolhydratrik kost kan försämra minnet  PDF
  5. 030214 En ny stor undersökning som visar hur ett högre fettintag har samband med lägre risk för hjärt och kärlsjukdom.  PDF
  6. 030214 Mer om den fettsnåla kostens skadeverkningar  PDF
  7. 030217 Professor vid institutionen för kvinnors och barns hälsa i Göteborg ifrågasätter margariner och den fettsnåla/kolhydratrika kosten.  PDF
  8. 030217 Kokerskor och dietister överger margariner och den fettsnåla/kolhydratrika kosten. PDF
  9. 021129 Diabetes typ-2 och samband med fettsnål kost PDF
  10. 021129 Brev till folkhälsoministern om samband mellen diabetes typ-2 och fettsnål kost Klicka
  11. Fettsnål/kolhydratrik kost, missfall och sterilitet PDF
  12. 021004 Samband mellan diabetes och den fettsnåla kosten 1 PDF
  13. 040125 Att en hel generation näringsexperter dör ut  PDF
  14. 050319 “Maten vi borde äta, som håller oss normalviktiga och vid god hälsa hela långa livet” av överläkare Jenny Reimers PDF

Härdade fetter “transfetter” är hälsofarliga

  1. 030321 Härdade fetter (transfetter) måste tas bort från livsmedel – Danmark visar vägen  PDF
  2. 030401 Det danska Ernaeringsrådets utmärkta sammanställning av transfetternas hälsorisker PDF
  3. 030401 Artikel i tidningen Berlingske Tidende om transfetter PDF
  4. 030401 Register över livsmedel som innehåller härdade fetter upprättas  PDF
  5. 030402 Gravida varnas – Transfetter påverkar graviditetens längd och kan skada nyfödda. PDF
  6. 040124 Sammanfattning av transfetternas hälsorisker  PDF

Margarin och hälsorisker

  1. 031111 Konsumentorganisation varnar för cancerframkallande ämne i Becel pro.activ Klicka
  2. Bensin i “Milda” och “Nytta/Becel” 2 PDF
  3. 030401 Livsmedelsverket varnar gravida, ammande kvinnor och äldre för margarin med fytosteroler PDF
  4. Matfett och cancer  PDF
  5. Matfett och diabetes PDF
  6. 030401 Livsmedelsverket varnar för allergiframkallande ämnen i margarin  PDF
  7. Becel och Benecol  PDF
  8. Matfett och allergi PDF

Övervikt

  1. Övervikt, kost och att gå ned i vikt PDF 021004
  2. 021204 Fettsnål kost ger björnar fetma på hösten PDF
  3. Fettsnål diet kan orsaka fetmaexplosion PDF 021004
  4. 030227 Recension av boken “Jag äter och förblir smal” (Michael Montignac) i läkartidningen Medikament  PDF

Övrigt

  1. 030213 Olivolja  PDF
  2. 031219 Nyttiga antioxidanter i vanliga livsmedel , (av Göran Petersson Chalmers)!  PDF

Läs om livsmedelsverkets beskrivning av margarinframställning
Yttrande som svar på skrivelse PDF den 8 sept. 2000 (dnr 1:287/00)

Vid framställning av margariner behandlas fetterna med:

Extraktionsbensin (hexan) Fosforsyra
Lut Blekmedel
Nickelkatalysator (vid härdning) Natriummetylat (vid omestring)
Aceton vid fraktionering


Föroreningar som får förekomma i margariner

Extraktionsbensin (hexan) Nickelrester (vid härdning)
Metanol Kemikalier från båttankar

Lowfat-nonsens
Klicka
Amerikanarna överger den fettsnåla kosten
Klicka läs mera I USA har insikten om att den fettsnåla kosten inte ger oss bättre hälsa, lett till snabba förändringar när det gäller val av livsmedel. De fettsnåla alternativen och “light”-hysterin är lyckligtvis på snabb reträtt. Men till detta bidrar också det faktum att många av dessa ofta syntetiska produkter är smaklösa och väcker motvilja.
Inflytelserika forskares ekonomiska bindningar till näringslivet
Eskil Richardson, en privatperson i Växjö som intresserat sig för matfetter och hälsa, har skrivit följande brev till Livsmedelsverket:PDF

 

Video: TV4 play, Ralf Sundberg om kolesterol 17 juni 2016

Vet inte hur länge det här klippet får finnas kvar på TV4 play, men det är i alla fall väldigt glädjande att Ralf Sundberg får komma till tals i “vanlig” TV, så att det får komma någon vettig synpunkt ibland som motvikt…

http://www.tv4.se/nyhetsmorgon/klipp/onda-kolesterolet-inte-farligt-3414652

LCHF vid npf, adhd, add, aspergers och autism – blogg från Birgitta Höglund

Jag följer en del bloggar om mat och hälsa, bl a Birgitta Höglunds blogg, här har hon fått en berättelse från Åsa Österlund, som jag också vill dela med mig av:

https://birgittahoglundsmat.wordpress.com/2016/05/01/lchf-vid-npf-som-adhd-add-asperger-och-autism/

Mat som medicin

Idag delar jag med mig av en mycket läsvärd, rörande och inspirerande berättelse från en av mina läsare, Åsa Österlund.

Här följer Åsas och hennes barns egna ord om sitt nya liv med naturlig LCHF-kost.

Dela gärna berättelsen vidare, så fler får chansen att använda maten som medicin❤

”För några veckor sedan berättade jag i facebook-gruppen ”Lchf-Tips, pepp och recept!” om min son som har ADD  och har haft svår ångest och depression, och som nu efter två år med LCHF äntligen mår så bra att han ska försöka ta körkort.

Jag berättade att han träffade en läkare vid psykiatrin för att kunna få läkarintyg för körkortstillstånd, och att läkaren efter en stunds samtal med sonen ansåg att han kunde ta bort diagnosen eftersom han inte längre uppfyllde kriterierna för ADD.
Läkaren frågade också vad han hade gjort som orsakat att han nu mådde så bra och inte längre kände av vare sig ångest eller depression, varpå sonen svarade, lite försiktigt, att han slutat äta socker. Han vågade tyvärr inte säga att han åt LCHF, men läkaren var mycket positiv till detta och sa att det här måste han ta med sig till sina kollegor. Han sa också att de nog måste börja ta det här med kosten på större allvar. Vi kunde aldrig drömma om att vår ”lilla” historia skulle väcka ett sådant enormt intresse som det gjorde.

Birgitta frågade om hon fick dela vår berättelse även på sin fb-sida och även där blev responsen enorm. Därför frågade hon om hon även fick berätta vår historia på sin blogg, vilket är en stor ära, och om jag skulle ville utveckla den lite mer. Både jag och barnen tycker också att det är viktigt att prata om hur stor skillnad kosten faktiskt kan göra för den psykiska hälsan och därför ska jag nu försöka berätta vår historia. En berättelse som inte handlar om övervikt och inte heller om diabetes. Det här är en berättelse som handlar om psykisk ohälsa, om ångest, depressioner, ADD och autism.

Jag och min man har fem barn, fyra killar födda 91, 93, 00 och 02, och en tjej född 95. Alla utom 93:an har NPF-diagnoser av olika slag. Dottern var den första att få sin diagnos, Asperger + ADD när hon var ca 11 år. 00:an fick diagnosen ADD när han var runt 11, 91:an som historien om körkortstillståndet handlar om, fick sin ADD-diagnos för några år sedan, när han redan var vuxen, han hade även depression då. För två år sedan fick yngsta sonen diagnosen atypisk autism och selektiv mutism, vilket även 00:an fick samtidigt då han fick genomgå en ny utredning.
Det har varit en mångårig kamp för att få vardag och skola att fungera.  Det har gått upp och ner genom åren. Perioder som varit förhållande vis lugna, perioder då man varit nära att drunkna.

Våren 2014 var vi på botten allihop. Dottern har hela livet haft mycket svår ångest, som även gav upphov till fysiska symptom som t ex andnöd. Hon hade kämpat för att klara skolan, hade klarat grundskolan med nöd och näppe. Högstadiet gick hon i en aspergerklass. Det fungerade bättre än den vanliga skolan som inte hade fungerat alls, men det var ändå en kamp varje dag. Efteråt är hon besviken på att ingen av alla speciallärare, psykologer och läkare kunde se att hon förutom asperger och ADD, även hade svår depression, ångest och många fobier, bland annat social fobi. Våren 2014 var hon på väg att krascha fullständigt. Hon hade börjat få panikångestattacker, hon och jag blev ofta osams. Jag kände mig maktlös, visste inte hur jag skulle tackla hennes svårigheter. Hur mycket krav kunde jag ställa? Vad skulle jag göra för att hjälpa henne? Min trötthet och maktlöshet fick mig att bete mig som en idiot och jag sa saker jag absolut inte borde sagt.

Hon försökte börja på gymnasiet efter grundskolan, men det fungerade inte alls så hon hoppade av efter bara några veckor, trots att det var en aspergerskola. Hon orkade helt enkelt inte mer, hon var helt slutkörd efter nio års kämpande, satt nu hemma på heltid och kom aldrig ut. Hon träffade inga andra än familj och nära släkt, förutom en kontaktperson som var guld värd. Hon mådde nu så dåligt att hon knappt orkade göra det hon är intresserad av och vill hålla på med.

Äldste sonen har också lidit av en gnagande ångest hela livet, en ångest som med åren utvecklades till en allvarlig depression. Han klarade grundskola och gymnasium och komvux men det har varit mycket tufft. Våren 2014 gick han på folkhögskola andra året. Till en början verkade det som att det kunde vara vändningen, att han nu började må bättre. Men han var så skör och så känslig att minsta lilla motgång blev världens undergång. Och den här sista våren mådde han sämre än någonsin, orkade inte ta sig till lektionerna, låg mest i sängen och orkade inte gå upp. Vid några tillfällen gjorde han sig själv illa. Han såg bara en framtid då han alltid skulle må dåligt, alltid få kämpa och slåss mot demonerna. Han kände att han inte skulle orka leva så.

00:an, som fick sin ADD-diagnos när han var 11, var vid den här tidpunkten, pga olyckliga omständigheter, helt hemma från skolan, ett beslut vi tagit tillsammans med skolpersonal och rektor. Tills de hade möjlighet att lösa situationen var vår tanke att jag skulle undervisa honom lite hemma. Jag fick uppgifter varje vecka från skolan. Jag inbillade mig att jag skulle kunna fixa det. Men jag hade strax före jul blivit tvungen att gå upp från halvtid och femskift till heltid-femskift. Det höll naturligtvis inte.
Samtidigt blev det jobbigare och jobbigare för yngsta sonen i skolan. Nu ville skolan ha en utredning på honom också. Och trots att vi vid det här laget genomfört så många utredningar att det blivit närmast rutin, så tar det ändå hårt på krafterna. Dessutom ville 00:ans skola att han skulle göra en ny utredning då de misstänkte att han hade mer åt det autistiska hållet. Så två utredningar skulle vi gå igenom på allt annat. Båda två fick diagnoserna Atypisk autism och selektiv mutism.

Min ork började nu tryta rejält. Jag kände mig så totalt maktlös. Jag visste inte längre vad jag skulle kunna göra för att hjälpa mina barn att må bra. Jag höll på att krascha helt. Hade ingen ork till någonting. Jag hade tidigare hållit på mycket i trädgården, något som innan skänkt mig stor psykisk återhämtning men som jag helt enkelt inte orkade med alls längre och jag lade det helt på is det här året. Blomsterrabatterna och grönsakslandet fick växa igen.
Men våren 2014 var också då allt började vända. Det började med att vi på mitt jobb fick genomgå en hälsoundersökning och fick ett par samtal med en hälsocoach. Jag kom att prata om det med ett par av killarna på min avdelning. Jag sa att jag skulle ju behöva gå ner minst 10kg men att jag inte orkar bry mig.

Jag hade något år innan varit med i viktväktarna, som arbetsplatsen sponsrade rejält och vi fick till och med gå på arbetstid, och lyckats gå ner nästan till min målvikt. Sen ledsnade jag på att räkna, väga och skriva, och att gå hungrig. Så ett år senare vägde jag lika mycket som innan. Men nu började killarna att prata om att jag skulle testa LCHF. Nej, absolut inte! Sa jag. Jag hade ju hört talas om den farliga dieten, där man skulle vräka i sig fett och inte fick äta grönsaker. Det kunde väl ingen vettig människa tro på? Men de fortsatte att prata om LCHF, jag kom med alla de där vanliga argumenten; för mycket fett är farligt, särskilt mättat, hjärnan behöver kolhydrater, och så vidare. Men de kunde hela tiden komma med motargument och förklaringar. De hade svar på alla mina påståenden som mer och mer, och mycket motvilligt, övergick till nyfikna frågor.

Till sist fick jag låna Matrevolutionen (av Andreas Eenfeldt), läste den på rasterna, och sen hade jag glömt att det var min övervikt det hade handlat om från början (nu visste killarna hur mina barn mådde och det var egentligen av det skälet de ville få in mig på LCHF).
Den sommaren pratade vi mycket kost och hälsa hemma vid matbordet. Barnen var rätt skeptiska till en början men blev så småningom nyfikna, förutom 00:an som hoppade på det redan från början. Dottern, som är mycket intresserad av vilda djur och deras anatomi och hade rätt bra koll på olika djurarters föda, började se en logik i det här. Under sommaren prövade vi lite, det blev inte helt rätt och en hel del fusk, men efter sommarlovets slut, bestämde vi för att köra igång på allvar.

Den hösten såg vi många föreläsningar och intervjuer på Kostdoktorn.se. Hela familjen tillsammans, utom 93:an som inte bor hemma och inte har varit så delaktig alls i det här. Istället för att titta på någon film, eller underhållningsprogram, lyssnade vi på historier om övervikt och diabetes. Vi lärde oss om den verkliga orsaken till hjärtsjukdom, om vad socker gör i kroppen och att mättat fett var nyttigt. Barnen visste snart mer om vad kolesterol är än vad de flesta läkare vet.
Redan efter några månader började vi alla märka skillnad. Framför allt 91:an och dottern. Ångesten som alltid hade funnits där försvann, likaså depressionen. De började bli glada, pigga och positiva inför en framtid som de tidigare inte såg att de hade. De började vilja och orka göra roliga saker, orkade börja ta tag i rutiner.

Dotterns resa har dock inte varit helt lätt. Hon blev ganska snart övertygad om att det här var rätt, och hon märkte också tidvis en stor skillnad, men till en början mådde hon väldigt, väldigt dåligt. Hon som tidigare levt i stort sett på pasta, mackor, pannkakor och panpizza, hade ju inte längre något kvar som hon ”fick” äta. Hon har alltid haft stora problem med maten, framför allt med konsistenser, och det har varit få saker hon har kunnat äta. Det har krävt att jag lagat specialmat till henne. Hon trodde nu på LCHF och ville äta det, men det har krävts många långa samtal mellan henne och mig, för att försöka hitta alternativ som har fungerat.

Till en början var det mycket svårt att hitta nåt som gjorde henne mätt ordentligt och hon fick i sig alldeles för lite mat, och var enormt trött. Hon klarade inte av att äta så stora mängder åt gången, och inte så mycket av samma sak, så vi måste försöka hitta enkla mellanmål. Hon fick till en början äta ganska ofta. Äggmjölken blev en räddning. Hon har aldrig kunnat äta några som helst grönsaker, men så småningom vågade hon prova vitkål, det gick bra, och ganska snart började hon att tycka det var gott, riktigt gott. Hon äter fortfarande inte mer grönsaker än vitkål, men vill försöka lära sig.
Pizza var en av hennes favoriträtter, en av få saker hon tyckte om alls, så det var ju lite jobbigt att inte få äta det. Men så provade vi Birgittas pizzabotten med halloumiost, det blev en höjdare. Vad lycklig hon var när det gick att göra en pizza, som hon till och med tyckte var godare än originalet.

Nu har vi börjat hitta bra mat som fungerar för henne och hon börjar så sakteliga tycka om mer och mer. Plötsligt har hon, liksom äldsta sonen, börjat se mat som något bra och positivt, som en vän och inte som något ångestfyllt.
Idag mår vi väldigt bra, men jobbar hela tiden på att förbättra hälsan. Ångest och depression hos barnen är i det närmaste helt borta, men det kan komma tillbaka om de äter fel saker, som t ex socker, då kommer ångesten. Men nu vet de vad det beror på och det är lättare att hantera, och så vet de att de mår bra igen om de äter bra. Vi fortsätter att prova oss fram till vad som fungerar och inte.

Sötningsmedel är det ingen som mår bra av, hellre sötar vid med små mängder honung, lite frukt eller något annat mer naturligt, men inte så ofta. För mycket grädde mår de inte så bra av heller, särskilt inte som en egen rätt, t ex grädde och bär, det får vi inte äta allt för ofta. Även för mycket mandelmjöl kan vi märka av. Vi har också lagt till D-vitamin och Omgega-3 tillskott, även om vi på senare tid har varit allt för slarviga med det.

Dottern har nu börjat få in ordentliga rutiner i sin vardag, hon är fortfarande hemma men hon arbetar mycket flitigt på sina serier. Hon har börjat hålla ordning och städa och tar hand om sin lilla dvärgpudel Nala.  91:an som tidigare har varit svår att få att hjälpa till med saker, tar nu ett mycket stort ansvar här hemma. Han hjälper sin syster med att komma ut på promenader med hunden, hjälper till att fixa mat när jag inte är hemma, hjälper mig mycket med alla hönsen och kaninerna. De har också börjat bli intresserade av att motionera och träna, något som tidigare har varit helt otänkbart.

Men hur åt vi innan då? Egentligen inte speciellt dåligt. Inte efter vad man trodde var bra då. Jag har alltid tyckt om att laga mat, och att prova nya rätter. Visst använde jag en del hel- och halvfabrikat för att det var smidigt och gick snabbt, men lagade ändå det mesta själv. Ja, vi använde margarin, mest för att det var billigt, smör var en lyxvara man kunde unna sig ibland. Matlagningsgrädde, ja, men för att det var så bra hållbarhet på det, vilket var en stor fördel då jag oftast storhandlade. Förutom under den korta period med viktväktarna, har jag egentligen aldrig trott att riktigt smör eller grädde skulle vara farligt, men gick väl på det att det handlade om att vi åt för mycket fett i förhållande till hur mycket man rörde sig.

Godis på lördagar, sällan någon annan gång, popcorn på fredagar. Chips och läsk bara sällan, inte ens en gång i månaden. Frukosten var väl ingen höjdare, särskilt inte för barnen, men det var sånt som de flesta åt, fil (inte lättfil, inte ens när jag åt vv-mat åt jag lättfil. Fil ska vara tjock, krämig och syrlig, annars är den äcklig!), eller jordgubbsyoghurt med flingor. Försökte undvika de allra sötaste flingorna, men när jag läste på förpackningen och insåg att skillnaden på sockerhalt i chokladflingorna och de ”nyttiga” special K inte var särskilt stor, var det svårt att motivera att de inte skulle få dem. Vi åt alltså en ganska normal kost, och jag tror, bättre än många.

Ingen av oss har haft något större sockerberoende och det är nog en anledning till att det ändå har gått relativt lätt att ställa om kosten. Det och kunskap! Jag har läst och läst, blivit nördigt intresserad (ja, jag har lite såna drag jag med…) och lärt mig så mycket om kost och hälsa att övertygelsen om att det här är rätt är hundraprocentig. Att jag relativt lätt fick med barnen berodde nog också på att de var så långt ner på botten att de lika bra kunde prova vad som helst.
Vi hoppas att vi med vår berättelse kan inspirera fler att våga ta steget och prova.”

The big fat surprise – a book from Nina Teicholz

Jag brukar följa kostdoktorn Andreas Eenfeldts blogg, och kollar hans hemsida lite då och då, han har en hel del bra tips och råd, boken han tipsar om här har jag inte läst än, men jag tror att den är värd att läsa: The big fat surprise (why butter, meat and cheese belong in a healthy diet) –  av Nina Teicholz

Här är boken som bidrar till att slutligen avfärda den gamla fettskräcken. Efter att boken The Big Fat Surprise kom ut i juni förra året har de största tidningarna i USA hyllat den, den har blivit en bästsäljare enligt New York Times och Wall Street Journal utsedde den till en av årets bästa böcker.

Den här boken förändrar synen på mat för många inflytelserika personer och fettskräcken tappar allt mer greppet om världen.

Slutligen har jag också läst boken. Det är en stor bok som inledningsvis påminner mycket om den fantastiska Good Calories, Bad Calories (2007). Men när man väl kommer förbi första kapitlen inser man att denna bok är mycket mer. Det är en uppdaterad version med delvis annat fokus – och för de flesta läsare antagligen betydligt mer underhållande, klargörande och upprörande.

Detta är den definitiva historien om hur fettskräcken baserades på att ambitiösa forskare och välmenande politiker tog genvägar och bortsåg från bristen på verkliga bevis. När sen gigantiska ekonomiska intressen kom in i bilden så gick det riktigt åt skogen.

Problemet med fettskräck

Vi vet resultatet: istället för ofarligt fett – som vi blivit skrämda för i onödan – började folk äta mer socker, mjöl och andra raffinerade kolhydrater, vilket höjer det fettlagrande hormonet insulin. Voilá: en epidemi av fetma och diabetes.

Boken går också i detalj igenom den tragikomiska och skrämmande jakten på en ersättning för naturligt mättat fett. Först industriellt transfett vilket matindustrin i decennier lyckades tysta ner hälsoriskerna med. När inte det gick längre kunde man förstås inte backa tillbaka till naturligt mättat fett – det var ju alla ännu rädda för.

Istället fick man experimentera fram nya industriellt framställda fetter som kan visa sig vara värre till och med jämfört med transfett… artificiellt omestrade växtoljor (som aldrig funnits i större mängd i naturen) till margariner och matlagning med fleromättade omega 6-fetter som inte tål värme utan att utveckla tusentals potentiellt giftiga ämnen. Idag vet vi ännu inte hur farligt detta kommer visa sig vara.

Borde alla äta Medelhavskost?

Boken går också mycket underhållande igenom hur den numera närmast heliga Medelhavskosten (med stort M) åtminstone från början var en produkt mer av hype än av vetenskap.

Verkligheten kan vara att vilken gammeldags hederlig matkultur som helst (med gott om naturligt fett) är bättre än dagens västerländska industrimat. Kanske är gammeldags Nordisk kost minst lika nyttig… eller Perukosten… eller Mongolkosten.

Mongoliet har dock inte haft en stor olivoljeindustri som via PR-företaget Oldways och dess extremt lyxiga årliga konferenser för forskare och matjournalister har spridit budskapet och byggt upp hälsoauran kring Medelhavskost. Många har uppenbarligen förälskat sig i medelhavsromantiken – och vissa uttalar sig i efterhand lite skamset kring det.

Kapitlet kring hur det gick till när Medelhavskosten blev helig var kanske den största nyheten för mig.

Klarare än någonsin

Bokens huvudbudskap – att smör, kött och ost är hälsosam mat – är kanske ingen ”överraskning” längre, varken för mig eller dig. Men historien har aldrig varit så glasklar eller underhållande som i boken The Big Fat Surprise. Jag rekommenderar den varmt.

Och här är ett till blogginlägg från Andreas Eenfeldt, om Nina Teicholz:

Nina Teicholz – författaren till The Big Fat Surprise – blev just utesluten ur en expertgrupp för livsmedelspolicy. Det verkar som om de andra deltagarna, en från CSPI och en från USDA, vägrade att delta om Teicholz skulle vara med.

Teicholz föreslog andra personer som kunde ersätta henne, men de ratades också. Istället ersattes hon med en person från potatisindustrin.

Det är en tydlig metafor för hela kostdebatten. Det gamla gardet tillåter inte ens att avvikande åsikter hörs. De klarar inte av debatten. Kanske de inte kan hantera sanningen?

Politico: Teicholz disinvited from food policy panel

A video with Diet Doctor – the Food Revolution 2016

Här är en intressant föreläsning (på engelska) med kostdoktorn Andreas Eenfeldt – here’s an interesting lecture with Andreas Eenfeldt, the diet doctor.
Texten under videon är tagen från hans blogg.

http://www.kostdoktorn.se/matrevolutionen-2016

Här är min föreläsning från LCHF-konferensen i Vail nyligen. Den börjar med att en lastbilschafför blev arresterad för att ha smugglat… smör. Varför?

Kanske har det något att göra med varför hela världen började bli feta och få typ 2-diabetes 1984. Och varför dessa epidemier fortsätter bli värre hela tiden, med nya rekord varje år.

Kan man gå ner i vikt och reversera diabetes typ 2 genom att ignorera kostråden och göra tvärtom istället? Genom att äta god mat?

Detta handlar om hur man kan ge människor över hela världen makten att revolutionera sin hälsa – innan det är för sent.

Om du gillar videon, dela den gärna med andra. Den finns på Youtube också.

Publicerades den 11 mars 2016

It starts with a truck driver getting arrested for smuggling… butter. Why?

Perhaps it has something to do with why the whole world started getting obese and diabetic in 1984. And why these epidemics keep getting worse all the time, with new records broken every year.

Could people get lose weight and reverse diabetes type 2 by ignoring the dietary guidelines and doing the opposite instead? Eating delicious foods?

In this 2016 talk Dr. Andreas Eenfeldt talks about how to empower people everywhere to revolutionize their health – before it’s too late.

Learn more:
http://www.dietdoctor.com

 

Reklamvideo om smör (1977)

Det var mycket länge sen jag använde margarin 🙂

Publicerades den 3 dec. 2013

Det fanns väldigt mycket reklam för margarin. Smöret blev hånat och förtalat. Och till sist måste det ha kokat över hos smörproducenterna, som svarade med en reklamfilm man kan undra om man ens får göra. Här kommer en hel lastbil med äckliga margarinkokare och observera att varumärkena till och med finns med på overallerna.

Om smör kontra margarin

Jag har inte använt margarin på väldigt många år, och slutade med smör för ganska många år sedan också, använder bara kokosfett och olivolja nuförtiden, och blir än mer övertygad om att det där med margarin inte är någon bra idé, när jag läste denna artikel, från Helena Palena:

http://parnassen.wordpress.com/2013/11/14/symaskinsolja-bensin-i-margarin-bluffen-med-becel-at-naturligt-smor/

Välkommen till fabriken där man försöker få margarin att likna smör!
Här tillverkas svenskt Becel, Flora, Lätta och Milda-margarin. Inte så flott – Bilderna inifrån Unilevers fabrik i Helsingborg visar på en miljö som mer liknar ett kemiskt laboratorium än en matfabrik. Här är det margarin som har läckt ut på golvet.  

 

Förutom vatten så är den största ingrediensen i svenskt margarin och lättmargarin palmolja. För att kunna odla palmolja röjs det tusentals kvadratkilometer regnskog årligen, där både djurliv och växtliv får betala med sitt liv. När det skövlade området sedan kultiverats och dom odlade palmerna växt färdig skickas palmerna till ett raffinaderi där oljan genomgår kemiska processer, bland annat blekning. Man häller sedan över oljan i stora pråmar, som ofta fraktat andra kemikalier i samma behållare med undermålig rengöring däremellan. Vad har margarin och toalettstolar gemensamt? När den allt annat än trevliga sörjan sedan anländer till en margarinfabrik måste den genomgå en reningsprocess, för man önskar nämligen att få bort all otrevlig stank och smak ur oljan.

När man tar bort råvarornas naturliga egenskaper använder man natronlut (natriumhydroxid, samma ämne som finns i medel för rengöring av toalettstolar), fosforsyra eller citronsyra samt blekmedel (bentonitlera som regenereras med svavelsyra). Sedan använder man aceton för att skilja det fleromättade fettet från det mättade fettet. För att få margarinet att likna smör, måste man omestra fettmassan så den blir mindre klumpig. Detta görs genom att tillsätta en frätande lösning som heter natriummetylat. Enligt livsmedelsverket blir metanol (träsprit) ett av de ämnen som skapas i den så kallade omestringen, men inte tillräckligt stora mängder för att de ska tycka att det är alarmerande.

Gunnar Lindgren, som är en av Sveriges största experter på margarinframställning om omestringsprocessen säger så här: ”Detta är en av de mest riskabla kemikalier jag stött på och borde aldrig få förekomma i livsmedelssammanhang. Enligt en beskrivning rör sig hela fettmassan under reaktionen och svarta stråk bildas som i en science-fiction film. Efter processen inaktiveras natriummetylatet och resultatet är så sotigt att det måste blekas (igen).”

Finns det bensin i margarinet? När Livsmedelsverket för ett antal år sedan analyserade margarinerna ”Milda” och ”Becél” fanns betydande mängder bensin i dessa livsmedel. Dessförinnan hade tillverkaren Unilever kategoriskt förnekat att bensin fanns med i tillverkningsprocessen. Man använder sig nämligen av en extraktionsbensin i många av de vegetabiliska oljorna som tillsätts i smör. Även i sojalecitinet som är en av ingredienserna i margarinet behövs extraktionsbensin för att kunna utvinna lecitinet. Det är extremt svårt att göra sig av med bensinen när den väl är med i margarinet så gränsvärdena för vad som är tillåtet har medvetet höjts rejält av ansvariga statliga verk. Så enligt Livsmedelsverket är det tydligen helt okej för oss att äta cancerogent och allergiframkallande bensin utan att vi vet om det. Inte nog med det, alla barn i förskolor och skolor ”tvingas” äta det då de anser att margarin är nyttigare än smör.

Man tillsätter färgämnen och mängder av aromämnen för att få den kemiska sörjan att mer likna det naturliga smöret. En väldigt lång kemisk process. Man går verkligen över ån efter vattner.
Gunnar Lindgren: ”Problemet med margarintillverkning är att man försöker imitera ett annat livsmedel – smör. Om man försöker göra ett margarin på ett naturligt sätt av exempelvis olivolja skulle det bli gröngrått, lukta och smaka oliver, samt bli flytande. Skulle man använda naturlig rapsolja skulle det på samma sätt bli gulaktigt, lukta och smaka raps och vara flytande. Vill vi ha ett fast margarin måste vi använda något fast vegetabiliskt – fett exempelvis, kokosfett eller palmolja, men detta skulle smaka och lukta kokos/palmolja och ha en mer skokrämsliknande konsistens. Slutligen skall jag beröra vad jag anser var det sämsta med margarin. Eftersom man så grundligt utplånar de ursprungliga råvarornas identitet kan man inte påstå att margarin innehåller rapsolja. Kvar finns näringsmässigt ”döda” fettmolekyler utan identitet – ungefär som i symaskinsolja. En analys av ett margarin kan därför knappast ange vilken råvara den är gjord av.”

Forskaren Renaud 1989 visat att bildning av blodproppar ökar hos råttor när man omestrar palmolja. Forskaren Innis 1996 visade att smågrisar får förändrad lungfunktion och Elwood 1991 visade ökad risk för hjärtinfarkt hos människan. Läs mer på Gunnar Lindgrens hemsida.

Barnen på skolorna får margarin och lättmjölk istället för dom riktiga varorna. Klara som går i femman tyckte inte om lunchen igår. Men du drack väl mjölk och åt smörgås inflikade jag som vill att hon ska äta. Näe, dricker inte den där äckliga gröna mjölken. Det smakar konstigt, sa hon indignerat. Hon har berättat hur det går till en dag i veckan när barnen får Bregott. En dag i veckan får dom Bregott! Då köar barnen. Barn känner att dom behöver riktigt fett. Annras blir dom inte mätta? Hur svårt ska det vara för Livsmedelsverket att förstå? Och hur långt tid ska det ta att förstå att det här med mättat fett inte är farligt. Att det inte är fettet som är orsak till blodproppar. Fettskräcken och kolesterolmyten är stark! Det som gör att det bildas en propp i kärlet är en inflammation initialt. Sen kloggar det igen och proppen bildas. Märk väl: De som kommer in med hotande hjärtinfarkt har alla för lågt kolesterol i blodet. Läs mer i docent Uffe Ravnskogs bok Kolesterolmyten.

Nästa gång du ser reklamen Om du tänker på ditt hjärta – Ät Becél så gå inte på bluffen! Vill du hålla dig frisk och inte äta bensin, aceton och andra processkemikalier bör du nog sluta med margarin och gå direkt på orginalet: Smöret!

August 2019
M T W T F S S
« May    
 1234
567891011
12131415161718
19202122232425
262728293031