Artikel om D-vitamin, av Stig Bengmark

http://bengmark.com/det-livsviktiga-d-vitaminet/

DET LIVSVIKTIGA D-VITAMINET.

D-vitaminbrist – ett elände utan like

Historien om brist på vitamin D är lång och fylld av obeskrivliga plågor. Genom åren har både barn (från 6 månader och uppåt) och vuxna i ofattbart stor omfattning lidit av D-vitaminbrist – det var priset man fick betala för att bosätta sig så här långt norrut. Speciellt utbredd var D-vitaminbristen på 16-1700-talet, något som troligen hade samband med att man i större grad flyttade in till till städer.

Tillståndet beskrevs i den medicinska litteraturen för första gången kring 1750 av, som så ofta på den tiden, två engelska läkare. Tillståndet fick i övriga världen namnet rakit men benämndes i Sverige för engelska sjukan. Sjukdomen började som regel med svåra matsmältningsproblem och, hos barn, obeskrivlig gnällighet – så fort mödrarna tog i barnen skrek de av smärta. Konsekvenserna av D-vitaminbrist gjorde skelettet mjukt och om det inte behandlades i tid deformerades det för livet – svåra missbildningar ledde till omfattande handikapp och svårigheter för kvinnor att föda barn. Omfattande tandskador och tidig tandlöshet var också vanligt och förekom hos stora delar av befolkningen.

engelskasjukan_merge (kopia)

Någon egentlig behandling fanns sålunda inte förrän kring år 1920 då tillståndet fick sin förklaring – brist på vitamin D. Den då endast 35 år gamle engelske forskaren Edward Mellanby blev först att identifiera tillståndet D-vitaminbrist som förklaring till uppkomsten av engelska sjukan. Försökshundar som fick leva enbart på gröt fick ganska snabbt brist på vitamin D, men kunde botas när man tillsatte fiskleverolja i gröten. Senare påvisade Edwards hustru May Mellanby D-vitaminets omfattande förmåga att också förebygga och läka tandskador, vilket har betytt ofantligt mycket för mänskligheten. I ett långsiktigt perspektiv kommer med säkerhet D-vitaminupptäckten att betyda betydligt mer – särskilt när nu penicillineran långsamt går mot sitt slut och D-vitamineran bara är i sin linda.

Edward_Mellanby_1943

D-vitamin är mycket mer än ett vitamin – det kontrollerar hundratals viktiga processer i kroppen

D-vitamin är inte bara ett vitamin i raden av alla vitaminer som vi fått lära känna under de senaste 100 åren, det är också ett betydelsefullt hormon och, framför allt, en avgörande faktor för en välfungerande tarmflora och immunfunktioner – egenskaper som först på senare år blivit ordentligt uppmärksammade.

Länge stod D-vitaminets egenskap – att stödja skelettutvecklingen/inlagringen av mineraler som kalcium och magnesium i skelettet och dess förmåga att förebygga rakit (engelska sjukan) hos barn och osteoporos (benskörhet) hos äldre – helt i centrum för intresset. För dessa funktioner behövs uppenbarligen ett relativt litet tillskott av vitamin D, vilket förklarar att den rekommenderade dagsdosen för barn och vuxna länge hölls på en låg nivå. För att vidmakthålla en välfungerande tarmflora och en optimal immunfunktion tycks det emellertid behövas väsentligen högre nivåer av D-vitamin i kroppen!

Sällsynt vid ekvatorn – mycket vanligt i Norden

Förekomsten av D-vitaminbrist ökar ju längre från ekvatorn man bosätter sig – det är priset vi betalar för att vi bosatt oss så här långt norrut. I Sverige är mild D-vitaminbrist snarare regel än undantag, och det har rapporterats att mer än 80% av barn och ungdomar i övre Norrland och mer än 60% i södra Sverige (Göteborg) har dokumenterad D-vitaminbrist. Men, trots de goda förutsättningarna som finns så ses numera D-vitaminbrist också vid ekvatorn – mörkhyade människor har ca 5 gånger svårare att ta upp vitamin D och anledningen är de religiösa föreskrifter i dessa länder som kräver att man skall täcka sin kropp, speciellt kvinnorna. Detta har även skapat ett stort problem också i vårt land – mörkhyade uppvisar här en betydligt ökad sjuklighet. Vid ekvatorn är sjukdomar som t ex astma, diabetes typ 1, inflammatoriska tarmsjukdomar och multipel skleros mycket sällsynta.

Moder sol bjuder på det – här hjälper inte enbart kosten

Det är speciellt organen bisköldkörteln, hjärnan, njurarna, tarmarna, tarmfloran och skelettet som är känsliga för låg tillgång till D-vitamin. Och kroppens behov av D-vitamin kan knappast täckas genom enbart kosten. De främsta källor av D-vitamin i maten är fet fisk, ägg och fet mjölk, men den mängd D-vitamin som sådan kost kan bidra med räcker inte långt – ingen kan äta de stora volymer av fet fisk och ägg som i så fall skulle krävas. Det finns bara en naturlig utväg som täcker behovet – att vistas i solen och exponera sin hud för att få tillräckligt med D-vitamin. Solens uppgift är att omvandla kolestrolet som finns i huden till D-vitamin, vilken normalt lagras i kroppen för framtida behov. Så långt från ekvatorn som Sverige ligger kan detta bara ske under sommarhalvåret.

Under vinterhalvåret sker ingen nysyntes utan förråden tunnas snabbt ut – för varje 6-veckorsperiod efter september minskar vårt lagrade D-vitamin med hälften. Detta gör att lagren är ytterst tunna fram i mars-april – en period då nya sjukdomar ofta debuterar och andra kommer tillbaka, som t ex depressioner och inflammatoriska tarmsjukdomar.

Fig_no_25_vitaminD_functions-01

Att sola, speciellt mitt på sommaren, är ytterst effektivt. En timme helkroppssolning mitt på dagen ger ca 50 000 IE  – bara 10-15 minuter i sol räcker till flera dagars behov. Det är delvis en missuppfattning att man inte skall sola mitt på dagen – det är just vad man skall – men försiktigt och utan att bränna sig!

Solen har nämligen i princip två olika sorters ”strålar”, den skadliga/cancerframkallande UV-1 och den i sammanhanget nyttiga UV-2. Kvoten mellan nyttiga/skadliga UV-strålar är som absolut bäst mitt på dagen. Det är alltså bättre att sola kort mitt på dagen än under längre tid tidigare eller senare på dagen – man utsätts visserligen för litet mer av skadliga strålar, men tillgodogör sig ofantligt mycket mer av nyttiga strålar!

D-vitaminbrist bidrar till många sjukdomar – nästan ALLA

D-vitaminbrist har beskrivits ha sammanhang med bl a dessa tillstånd: allergi i allmänhet, Alzheimers sjukdom, astma, autism, blodförgiftning, cancer, Crohns sjukdom, cystisk fibros, degeneration av gula fläcken (macula), depressioner, diabetes 1 och 2, dålig hörsel, dåliga sportprestationer, eksem, epilepsi, fetma, förkylning, för tidigt åldrande, gravitetsbekymmer och förlossningsproblem, hjärtsjukdomar, hål i tänderna, högt blodtryck, infektioner, infertilitet, influensa, lungsjukdomar inkl KOL, migrän, multipel skleros, muskelsmärtor, munsjukdomar som tandköttsinflammation, karies och tandlossning, njursjukdomar, Parkinsons sjukdom, psoriasis och andra hudsjukdomar, reumatiska sjukdomar, schizofreni, tuberkulos och vaginala flytningar.

D-vitaminbrist behöver inte föreligga vid just den tidpunkten då sjukdomar debuterar, både Multipel skleros och Parkinsons sjukdom har t ex ett starkt samband med perioder av D-vitaminbrist i ett tidigare skede i livet. Studier visar att majoriteten av de som kommer till sjukhuset med kronisk sjukdom har D-vitaminbrist – t ex för operation av diverse kroniska sjukdomar: fetma-operation 57% (mörkhyade 79%), njurtransplantation 67% (mörkhyade 95%), operation av kronisk inflammation av bukspottkörteln 77%, och för att undergå höft/knäprotes 85%. Nog skulle det vara mycket intressant att veta hur många av dessa behandlingar/operationer man hade kunnat undvika om man sett till behovet av D-vitamin i det tidigare livet.

D-vitaminets förmåga att förebygga influensa och andra säsongsinfektioner är fenomenal

Det är säkert som så att stora epidemier av influensa i det förgångna, som Spanska sjukan t ex, skördade miljontals liv på grund av att de flesta hade mer eller mindre utbredd brist på D-vitamin. Det är speciellt viktigt att känna till att D-vitamin liksom, som också visats i flera studier, pro- och synbiotika, har en fenomenal förmåga att hålla borta infektionerna och influensan som så frekvent drabbar befolkningen på våren då D-vitaminhalten i kroppen är som lägst. Det finns faktisk ingen medicin som kan konkurrera med D-vitamin att motverka detta.

Fig_no_26_influensa_vitaminD-01

Medan 25% av de som inte fick D-vitaminsupplement utvecklade influensa på vintern, fick bara 3% av de som fått 800 IE (20 µg) D-vitamin per dag influensa. Och de som fått 2000 IE (50 µg) per dag visade över huvud taget ingen influensa alls.

Regelbunden D-vitamintillförsel minskar dramatiskt sjuklighet och sparar miljarder till samhället

Om alla invånare i Europa alltid hade normala D-vitaminnivåer skulle frekvensen av en rad sjukdomar minska radikalt. Ett amerikanskt- europeiskt forskningsprojekt (Gant WB et al Prog Biophys Mol Biol 2009;99:104-113) använde metoder som tagits fram av hälso-ekonomiprofessorn Bengt Jönsson på Handelshögskolan i Stockholm, för att kartlägga vilka effekter det skulle få om det sågs till att alla innevånare i EU alltid hade normalt D-vitamin i blodet. De satte gränsen för D-vitaminbrist till en mycket låg nivå (40 ng/mL) och idag är nästan alla forskare och även myndigheterna i en del länder överens att det bör ligga nästan dubbelt så högt (70 ng/mL). 40 ng/mL når man i flesta fall med ett dagligt intag på 2000-3000 IE (50-75 µg) vitamin D och kostnaden för att nå dit (information, testande, bekostande av vitamin D etc) beräknas vara 10 millioner Euro per år (ca 95 miljoner SEK). Å andra sidan beräknas vinsten (minskad kostnad för sjuklighet/vårdbudget) bli inte mindre än 187 miljarder Euro/år (ca 1.765 miljarder SEK) – vilket motsvarar 36% av sjukvårdens indirekta kostnader i EU och 28% av de direkta kostnaderna.

Detta skulle innebära en ofantlig minskning av sjukdomar: en uppskattning är att hjärtkärlsjukdomar (mest hjärtinfarkt och stroke) skulle minska med upp till 14%, infektioner inkl influensa med upp till 7%, typ 2 diabetes med upp till 7%, cancer med upp till 6,4%, osteoporos (benskörhet) med ca 1.5% och multipel skleros med åtminstone 1%. Mycket talar för att tarmfloran och immunsystemet gärna ser en högre nivå i kroppen av vitamin D – idag kan vi bara spekulera i vilka förhoppningsvis ännu större vinster som gjorts om vi hade satt gränsen till 70 ng/mL

Det är hög tid att ta vara på kunskapen

Man skulle tro att information av detta slag skulle skapa febrila aktiviteter bland Europas hälsopolitiker, men så har det inte varit i det förgångna och heller inte nu. Man tänker osökt på Alf Henriksons dikt:

”Det var som det var, tills det blev som det blev.
Det blir som det blir, när det är som det är.
Det är som det är, tills det blir som det blir.

Faran är att det blir som det var.”

För många år sedan var jag ledamot av en statlig utredning (1969 års Öppna vårdutredning), en av de utredningar som föregick byggandet av många hundra vårdcentraler i landet. I utredningens rapport förespråkade vi att en av vårdcentralernas allra främsta uppgifter skulle vara att informera om hälsa, undervisa om hälsa och aktivt verka med förebyggande åtgärder. Det blev många hundra vårdcentraler men inga förebyggande insatser och så är det än idag. Inget landsting bekostar t ex ett prov på vitamin D i dag, om det inte föreligger symtom på D-vitaminbrist.

Vilken nivå av D-vitamin skall man eftersträva?

Nyligen publicerades studier som visar att afrikaner som lever i byar på landet har en D-vitaminnivå på mellan 115 och 125 ng/mL – alltså en mycket högre nivå än vi ser i nordeuropa. EU:s speciellt utsedda vetenskapliga kommitté rekommenderar som standardintag upp till 50 µg (2000 IE, 1 µg = 40 IE) som övre gräns dagligt intag för vuxna och 25 µg (1000 IE) för barn.

Det är ett mycket stort problem att det föreligger så stora individuella skillnader. Som exempel har jag träffat idrottsmän som noggrant följer sina D-vitaminvärden genom att regelbundet låta amerikanska laboratorier analysera deras D-vitaminnivåer och de har berättat att trots att de tar 10000 IE (250 µg), så har de stora svårigheter att ta sig över 70 ng/mL. Upptaget förbättras om man samtidigt intar fett, men det löser inte problemen helt. Forskarna är eniga om att äldre människor med tunnare hud har sämre förmåga att bilda Vitamin D och också sämre upptag och därför behöver större dos – säkert det dubbla. Jag och min fru tar 5000 IE (125 µg) per dag året runt, vilket leder mig till en nivå av drygt 80 ng/mL medan min något yngre hustru når ”afrikansk” nivå, drygt 120.

Tänk om vårdcentralerna kunde få resurser att testa nivån av D-vitamin? Jag propagerar ofta för vikten av förebyggande hälsovård för att förhindra dyrbar sjukvård. Jag kan bara fortsätta att tjata och hoppas att våra politiker en dag ska inse vilka besparingar som kan göras. Att ge möjlighet till test av D-vitaminnivån är ett utmärkt exempel.

Advertisements

Artikel: Stig Bengmark, Om att bli en giftjägare

Det är alltid intressant att läsa vad Stig Bengmark har att säga om diverse saker – här pratar han t ex tatueringar, som jag har tjatat om många gånger..
och så är det förstås viktigt att köpa ekologiskt odlad mat, försöker att använda det så mycket det bara går! 

http://foodpharmacy.se/2015/03/om-att-bli-en-giftjagare/

Publicerat den: 30 mars, 2015

Bli en giftjägare – det lönar sig.

Det känns mycket otryggt att veta att vi alla är utsatta för åtskilliga hundra, troligen tusentals, kemiska substanser och att hälsokonsekvenserna av de flesta av dessa substanser är långtifrån utredda och ordentligt kända. Redan för 15 år sedan, år 2000, konstaterade EU i en rapport att man har mycket liten kunskap om 90% av de kemikalier som vi utsätts för – och det gäller även om man begränsade sig till bara de kemikalier som användes i större mängder (mer än 1000 ton per år). Det är knappast blivit bättre idag – snarare tvärtom.

Gäller inte bara pesticider – utan också vardagsgifter

En färsk rapport från WHO gör gällande att de negativa effekterna på vår hälsa faktiskt är betydligt värre än vad vi i vår vildaste fantasi har kunnat föreställa oss. Vi börjar långsamt inse att det inte bara är kemiska bekämpningsmedel som vi måste se upp med, utan en lång rad andra ämnen – substanser som vi kanske trott var ganska oskyldiga och som vi nu måste inse är mer negativa för hälsan än vad vi hittills velat acceptera. Det gäller t.ex. silikoner i implantat och färger i tatueringar – substanser som lagts på/i huden eller inne i kroppen. Om än långsamt, mycket långsamt, så läcker dessa och påverkar bl.a. vårt immunsystem. Var säker, dess effekter finns där även om det inte märks, åtminstone inte till en början. Bl.a. finner man i den medicinska litteraturen misstankar om att silikon från implantat läcker och bl.a. kan bidraga till uppkomst av den ”mystiska” sjukdomen fibromyalgi men också till s.k autoimmuna sjukdomar som sklerodermi (se Bengmark S. Läkartidningen 2012;9:485).

Gränsvärden betyder lite – gifterna jobbar tillsammans och förstärker varandra

Problemet är att vi sätter alldeles för stor tilltro till s.k. gränsvärden – att hålla sig under gällande gränsvärde ger falsk trygghet. Olika gifter lägger nämligen ihop sina effekter och förstärker varandra, vilket skapar ett högt inflammatoriskt tryck i kroppen. Danska forskare – de som dragit fram risken med Bisphenol A i ljuset – illustrerar detta med ett teoretiskt exempel 1+1+1=7.

Se upp med hudkrämer

Just nu riktas uppmärksamheten mot s.k. parabener och ftalater som bl.a. finns i hudkrämer, tvål, smink, doftljus, tvättmedel, tandkrämer och plastleksaker. Det är först på senare år som forskarna börjat visa dessa substanser ett allt större intresse. De spelar på lågmälda instrument i ”inflammationsorkestern”, men dess effekter är betydande. Jag har läst att en kvinna som dagligen sminkar sig diskret, utsätter sin kropp för ca 250 kemikalier och av dessa kan drygt 160 substanser identifieras redan samma dag i kroppen – i själva verket cirkulerar många av dem i blodet inom bara några sekunder eller minuter – så genomsläpplig är nämligen huden och t.ex. munslemhinnan.

Förutom att dessa substanser påverkar immunsystemet så har de visat sig ha särskilt störande effekter på inresekretoriska/endokrina organ – främst sköldkörtel, ovarier och testiklar. De anses bidra till ökat antal sjukdomar i just dessa organ och speciellt till minskat antal spermier och risk för infertilitet.

Pesticider – ett oöverstigligt problem

Pesticider (bekämpningsmedel) är trots allt de omvärldsgifter som uppmärksammats mest. I EU finns flera hundra godkända pesticider och det utan att vi, som WHO påpekar, vet tillräckligt mycket om deras hälsoeffekter, hur länge de stannar i mark och vatten och hur länge de stannar i människans kropp. Vi utsätts för dessa substanser flera gånger varje dag och framför allt i samband med våra måltider. Det är omöjligt att skydda sig mot dem – de finns i så gott som all mat och informationen är alldeles för dålig. EU borde för länge sedan infört en informationsplikt om innehållet i frukt och grönsaker, fröer, ärter och bönor och vin.

Är ekologisk mat en verklighet eller ytterligare en dimridå?

Jag tror tyvärr att många människor är lite naiva när de tror att ekologisk mat inte bara är odlad utan konstgödsel och utan också utan pesticider. Är det verkligen så? Jag tvivlar. När man gräver djupare i litteraturen finner man bl a att det i ekologisk odling används s.k. organiska pesticider (t.ex. en rotenone-pyrethrin-blandning), och när några forskare vid ett av världens främsta universitet – Berkeley Universitet i Califonien – nyligen jämförde ekologiska druvor (som besprutas i medeltal 7-8 ggr/skörd med den organiska rotenone-pyrethrin-blandningen) med druvor som använts till traditionell vinproduktion (och i medeltal bara besprutats med det syntetiska medlet (Imidan) 2 ggr/skörd), så fann forskarna det mycket osannolikt att den organiska blandningen med rotenone och pyrethrin är bättre för miljön (och hälsan) än Imidan, och detta speciellt om man också tar in i bilden att denna blandning har välkända negativa effekter på framför allt fisk, men också annat liv i sjö och hav (http://www.ocf.berkeley.edu/~lhom/organics.doc).

Ett glädjande besked i mörkret

Men, låt oss glädja oss åt att det faktiskt finns ett antal frukter och grönsaker som har visat sig innehålla så lite pesticider att de inte ens behöver köpas ekologiska. Dessa är: avokado, majs, ananas, kålhuvud, luktärtor, lök, sparris, mango, papaya, kiwi, äggplanta, grapefrukt, cantaloupemelon, blomkål och sötpotatis. Min hustru och jag har en liten fusklapp i våra plånböcker över dessa men även över ”the dirty twelwe” – de frukter och grönsaker som man bör undvika att köpa om de inte finns ekologiska.

The dirty twelve – ta dom på allvar

Ett dussin frukter och grönsaker (egentligen fler) innehåller nämligen så mycket pesticider att de enbart bör konsummeras som ekologiska alternativ (om nu ”ekologiskt” har något säkert mervärde – själv behöver jag fortfarande övertygas).

Till the ”dirty twelve” hör tyvärr fler av våra stora favoriter och många är också kända för sitt stora innehåll av viktiga nyttigheter som äpple (päron nämns också men ryms inte inom 12-gruppen), jordgubbar, vindruvor (vin), selleri, persikor och nektariner, spenat, röd och grön paprika, gurka, körsbärstomater, sockerärter och potatis. Köp bara dessa om de finns ekologiska! Alternativet att helt utesluta ”the dirty twelwe” och i stället söka sig andra och säkrare frukter och grönsaker, finns förstås. Kanske vore en blockad av ”pesticid-käk” en bra åtgärd?

Näringsexperternas bidrag

Näringsexperter har försökt framställa en lista på frukt och grönt som kan ersätta ”the dirty twelwe”. I verkligheten bör listan göras längre för mörkertalet är stort, men så här långt ser i alla fall listan ut så här (jag misstänker att den kommer att revideras efterhand i takt med att vi tillförs mer information):

Bland våra absoluta favoriter finns selleri, paprika, spenat och grönkål – de vill vi absolut inte vara utan så dessa gör vi ett undantag för och handlar ekologiskt. Både spenat och grönkål bevarar sitt näringsinnehåll vid frysning väldigt bra, och av bekvämlighetsskäl vill vi ha tillgång till frysta ekologiskt odlade grönsaker. Men industrin tycks inte vara med på noterna – hur ofta finner vi ekologiska grönsaker i våra frysdiskar?

Vi gläder oss åt att broccoli är godkänd också ur pesticidsynpunkt – för oss får det bli mer broccoli framöver i stället för t.ex. grönkål – och vi gläder oss åt att den gröna listan lyfter fram persilja (skall ätas som sallad, inte bra strös som dekoration på maten), timjan och mangold (som min pappa kallade för fattigmanssparris). Till glädjeämnena hör också att cantaloupemelonen nämns så många gånger – det är den enda melonsort som vi regelbundet äter eftersom den, till skillnad från andra melonsorter och speciellt vattenmelon, innehåller väsentligen mindre fruktsocker (ligger i nivå med hallon och är mycket lägre än t.ex. äpplen och päron).

Svenska grönsaksdiskar tycks dock inte riktigt hänga med. Dels är de inte alltid så fräscha (logistiken är för långsam) om du jämför med t.ex. Storbritannien och USA, och dels är sortimentet inte alls lika omfattande som det man ser i andra länder. Kanske är det delvis vårt fel som konsumenter? Vi kanske bara äter vanemässigt och slarvar med att pröva de nya grönsaker om de dyker upp – grönsaker som man i Asien, Afrika och Sydamerika haft glädje av i årtusende? Kanske tid att vi skärper oss? Äntligen har färsk gurkmeja gjort sitt inträde i matbutikerna – nu väntar sorghum och många fler i kulisserna.

Vad finns att vinna?

Ett antal sjukdomar har särskilt förknippats med pesticider och andra kemikalier och genom att systematisk undvika exposition av dessa kan man, i kombination med en i övrigt hälsosam livsstil, förhoppningsvis undvika sjukdomar som bl.a.:

* Cancer (speciellt bröstcancer, endometrios, prostatacancer, testikelcancer och sköldkörtelcancer)
* Diabetes
* Fetma
* För tidig pubertet (mens och tidig bröstutveckling hos unga flickor)
* Infertilitet (både kvinnlig och manlig – för låg halt spermier)
* Låg födelsevikt, havererade graviditeter och missbildningar
* Neurologiska sjukdomar (Alzheimer och Parkinson´s sjukdom – gifterna rotenone paraquat har i djurförsök visat sig förstöra viktiga s.k. dopaminerga hjärnceller – viktiga för att hålla Parkinson´s sjukdom borta)
* Sköldkörtelproblem (struma och cancer)

Så, försök att bli en giftjägare – det lönar sig!

 

Bok av Ulla Gabay: Hälsofällan, om miljöbomben i magen (och vad du kan göra åt den)

Jag har postat flera artiklar om Ulla Gabay här förut, hon har en hel del vettiga saker att säga, här kan man hitta en bok av henne:

http://www.bokus.com/bok/9789187519277/halsofallan-om-miljobomben-i-magen-och-vad-du-kan-gora-at-den/

HÄLSOFÄLLA – om miljöbomben i magen och vad du kan göra åt den / Ulla Gabay
Följ med journalisten Ulla Gabay på en halsbrytande resa i ett kostlandskap där ett hälsostup lurar bakom varje smaktopp. Häng på och syna den industriella maten. Full av miljögifter, godkända livsmedelsgifter, kemikalier och syntetiska tillsatser.
Din inre miljö hotas på samma sätt som den yttre. Vinster sätts före din hälsa. Köpta forskare har fingret rakt i kostgrytan. I slutna rum gör regeringar och myndigheter upp om vansinnet med vår mat. Och läkemedelsindustrin tjänar pengar på konsekvenserna.
Samtidigt som svälten minskar i U-länderna, drabbas välfärdens övergödda befolkning av undernäring. I takt med att industrin har tagit över kostcirkeln har kroniska folksjukdomar, autoimmunitet och cancer ökat. Resultatet av den moderna synen på mat är ett stort livsmedelsexperiment inom jordbruksindustrin, matindustrin och biotekniken. Med oss vanliga människor som försökskaniner, utan att någon idag kan förutse hur hälsan påverkas på sikt. Eller vilka epigenetiska effekter det för med sig för framtida generationer.
Lösningen på problemet finns. Du måste själv ta ett större ansvar för din hälsa. Genom att skaffa dig kunskap om maten, matsmältningen och den näring din kropp behöver. Du måste sluta köpa industrins snabbmat och försurande hel- och halvfabrikat och istället välja äkta mat. Närodlad och ekologisk.
I Hälsofällan får du kunskapen du behöver, matnyttiga tips och en metod att kombinera maten, KombiMaxa, som underlättar din matsmältning.

Om författaren:
Ulla Gaby vet vad hon talar om. Hon har själv drabbats av sjukdomar på grund av felaktig kost, olika dieter och olika mediciner. Men hon har genom att äta rätt fått tillbaka sin hälsa. Det hon har att säga är värt att lyssna till om du själv vill hålla dig frisk och leva länge!

Sagt om Hälsofällan:
“Hälsofällan är den mest informativa bok i ämnet som hittills har skrivits på svenska av lekmän.” Professor Stig Bengmark

Videos: Stig Bengmark – Att välja hälsa

http://bengmark.com/att-valja-halsa-videoklipp/

http://foodpharmacy.se

http://bengmark.com

Dr Stig Bengmarks 12 hälso-budord

Det blir fler och fler läkare som har koll på det där med att kosten är viktig för vårt mående – Stig Bengmark är en av dom som haft koll på det länge… här är hans 12 budord:

http://bengmark.com/halsa-tolv-budord/

  1. Begränsa/ta bort socker och sockerlikt: bröd, pizza, pasta, kokt ris, kokta rotfrukter i/ur kosten.
  2. Begränsa intaget av fruktsocker främst genom att utesluta kolsyrade drycker – läsk.
  3. Begränsa/ta bort mejerivaror ut kosten.
  4. Begränsa köttintag till mest vild fisk, och vilt. Undvik gris och begränsa nöt till högst 300 gr per vecka. Genom punkt 3 och 4 minskar Du radikalt ditt intag av långkedjiga fettsyror som skapar inflammation – speciellt de första timmarna efter fettrik måltid. Ät istället fetter med kortare kedjelängder speciellt kokos och avokadofetter.
  5. Begränsa/ta bort ur kosten all mat som någonsin blivit upphettad över 100 grader.
  6. Begränsa expositionen för bakteriegiftet endotoxin och omvärldsgifter/pesticider.
  7. Begränsa expositionen för läkemedel.
  8. Ta så långt möjligt bort inflammationsframkallande proteiner som kasein (mejerivaror), gluten (vete, råg och korn) och zein (majs) ur kosten.
  9. Låt majoriteten av din kost vara färska råa grönsaker och frukter med låg sockerhalt, men gärna högre fetthalt, färska eller torkade kryddor och teer som nedsätter inflammation (olivte, yerba mate-te och grönt te).
  10. Ät rikligt med växtprotein/fiber/antioxidant-rika sädeskorn, fröer, ärtor, bönor, linser, mandel och nötter.
  11. Tillför rikligt av vitamin D, omega-fett, gurkmeja och probiotika – anti-inflammationens fyra hörnpelare.
  12. Praktisera om möjligt dygnsfasta d.v.s. ingen mat efter kl 18.00 och före kl 12.00 nästa dag.

2015-05-26
Stig Bengmark

 

Artikel av Stig Bengmark om majs och hirs (28 mars 2016)

Jag slutade äta gluten/vete för flera år sedan, och äter mindre och mindre av andra spannmålsprodukter, försöker hålla mig uppdaterad om vad som gäller, med hjälp av såna här artiklar… 

https://foodpharmacy.se/2016/03/nej-tack-till-majs-och-hirs-det-finns-battre/

NEJ TACK TILL MAJS OCH HIRS – DET FINNS BÄTTRE

Av alla plantor är kanske majs den som växtförädlarna förstört allra mest. Det är också den planta som allra oftast är förstörd av GMO.

Skärmavbild 2017-11-27 kl. 21.39.37.png

En gång i tiden var majskolven mycket liten och innehöll mycket mer av många olika nyttigheter än vad dagens ”överförädlade” majs gör. Som vanligt var det girighet och kravet på ökad avkastning som drev utvecklingen till den produkt vi har idag. Idag är, enligt min mening, majs otjänlig som föda för människor. Jag skulle gärna se att den inte ens används som djurföda – framför allt för miljöns skull. Varje år skövlas stora arealer av regnskog för att tillfredsställa behovet av majs som föda till djur, främst inom kött- och mjölkproduktionen.

Skärmavbild 2017-11-27 kl. 21.39.44

Som denna bild visar är världsproduktionen av majs redan mycket omfattande och den beräknas fortsätta öka i rask takt också under kommande år – detta till fortsatt tilltagande stor skada för miljön. En drastisk reduktion i efterfrågan av kött och mejerivaror är faktiskt det enda som kan stoppa denna utveckling.

Tomma kalorier – inget annat!

Majsmjöl är, liksom rismjöl och potatismjöl, bara tomma kalorier – ”skräpmjöl” – som vi alla gärna kan avstå ifrån. Dessa mjölsorter har alla oacceptabelt högt GI:

Majs och majsprodukter:
Majsmjöl 97, majsbröd 92, cornflakes 121, majschips/nachos 105, popcorn 79

Ris och risprodukter:
Riskakor 117, risnudlar 131, snabbris 128, råris 81, puffat ris 132

Potatisprodukter:
Chips 77, potatismos 118, potatismjöl 110

Oväntat och till min stora besvikelse så talar mycket för att också ett annat sädesslag skall undvikas, ett sädesslag som tyvärr många uppfattar som nyttigt: hirs. Hirs är tveksamt av flera skäl:

• Det har ett jämförelsevis högt GI – 101.

• Det innehåller rikligt med saponiner, känt för att öka tarmläckage och därmed tarmens genomsläpplighet av gifter t.ex. bakterietoxiner som endotoxin, men faktiskt också rester av eller t.o.m. hela bakterier.

• Det är rikligt på fytinsyra/fytat – en substans som är känd för att binda nyttiga mineraler som järn, kalcium, zink och magnesium – och minskar därmed kroppens förmåga till upptag av viktiga mineraler.

• Det framhålls också som nackdel att hirs har ett mycket lågt innehåll av den viktiga mineralen jod.

Majs – värstingarnas värsting

Majs är sällsynt kaloririk och ofta sätter man till stora mängder socker. En studie av kaloriinnehållet i bio-popcorn vid Londons många biografer visade att alla strutar/påsar utom en innehöll mer än 1000 kalorier – d.v.s. en kalorimängd som motsvarar hälften eller mer av rekommenderat daglig kaloriintag för t.ex. en femtonåring. Den mängd socker som ofta tillsätts ökar faktiskt inte bara mängden kalorier utan bidrar också till majsens förmåga att inducera förhöjd inflammation i kroppen. Tyvärr är det också så att popcorn inte längre bara äts av barn och vuxna vid enstaka biobesök, utan faktiskt ganska regelbundet hemma i TV-soffan – i många familjer är det ett uppskattat inslag i bl.a. fredagsmys.

Majs är rikt på proteotoxinet zein – mer känd som ingrediens vid framställning av plaster
Men, det är inte kaloriinnehållet som gör majs till en ”värsting” – den egenskapen har många andra livsmedel också. Nej, det som gör majs till en värsting är dess innehåll av ett gluten- och kaseinliknande proteotoxin, kallat zein. Zein är ganska okänt i hälsokretsar, men desto mer välkänt inom plastindustrin. Zein används bl.a. för tillverkning av diverse plastprodukter som t.ex. för beläggning för att hindra läckage i pappersmuggar, för tätning av tyger, till produktion av knappar och, precis som gluten i det förgångna, till klister.

Zein i kosten har visat sig ha katastrofalt inflytande på aktiveringen av signalsubstanser, speciellt serotonin och melatonin och faktiskt också epinephrin och dopamin – alla sammanfattade under begreppet monoaminer. Zein blockerar inlagringen i kroppens celler, speciellt i hjärnans celler, av den essentiella aminosyran tryptophan – en essentiell aminosyra är en substans som kroppen inte själv kan tillverka utan den måste tillföras via kosten.

Tryptophan finns rikligt i bl.a. linfrö, bovete, bananer, sura körsbär och mörk choklad. Det är välkänt att för att tryptophan skall fungera optimalt i kroppen så krävs också bl.a. rik tillgång på mineral som magnesium och vitaminer som vitamin B6. Källor till dessa är:

Skärmavbild 2017-11-27 kl. 21.39.55.png
Monoaminer som serotonin och melatonin är ytterst viktiga för välbefinnandet

Serotonin – ”den lugna själens signalsubstans” – och melatonin – ”dygnsrytmens och sömnen signalsubstans” – bildas bland annat i hjärnan. Det är välkänt att vid flera neuropsykiatriska tillstånd är aktiveringen av dessa monoaminer mycket bristfällig.

En mycket intressant studie på djur visar att inlagring i cellerna av den viktiga substansen tryptophan reduceras kraftigt av olika proteotoxiner: mycket starkt av zein, påtagligt av gluten (vete, råg och korn) och kasein (mejerivaror) men obetydligt av laktoalbumin. Intag av växtprotein däremot förbättrar om än ganska obetydligt (1) denna situation – se bild nedan. Minskning i tillgänglighet av tryptophan i hjärnan åtföljs alltid av motsvarande minskningar i syntes/aktivering av de ”livsviktiga” signalsubstanserna.

Skärmavbild 2017-11-27 kl. 21.40.03

Bristfällig monoamin-funktion har iakttagits vid bl.a. flera olika neuropsykiatriska tillstånd

Brist på/bristande balans av monoaminer – speciellt i hjärnan – är faktiskt välkänt vid en rak neuropsykiatriska sjukdomar som depression, ADHD, Schizofreni och Parkinsons sjukdom m.fl. – sjukdomar som dessutom är starkt associerade med dålig tarmfunktion (orsakad av dåliga matvanor) och dåligt upptag av en mängd olika substanser bl. a. vitamin D, vitamin K och tryptophan. Mitt hopp är att rekonditionering av tarmfloran med min synbiotika i framtiden skall bidra till ökad frisättning av viktiga substanser som magnesium, olika vitaminer och framförallt tryptophan, och därigenom påtagligt förbättra situationen.

Jag är övertygad att vi alla mår bra av att avstå från majs, majsprodukter och säkert också hirs. Särskilt bör det gälla de som har neuropsykiatriska sjukdomar,och kanske alldeles särskilt de som har bokstavssjukdomar. Amfetamin, som ofta användes i behandling av ADHD, har en molekylär struktur som faktiskt påminner mycket om tryptophan – kanske är det som tryptophan-ersättning som den har sina effekter.

Det nyttiga sitter i skalen

Att kvoten är hög mellan skal och mjöl är viktigt – det är främst i skalet som alla nyttigheter sitter. Mjölet är mest tomma kalorier och av det vill vi ha så litet som möjligt.  I Mariannes och mitt kök är t.ex. majs, hirs och ris ”portade”. Uteslutna är också gluten-stinna och överförädlade råg, vete och korn. Vi använder sedan länge bl.a. mycket quinoa och bovete. Men, tyvärr ser vi växtförädlarnas spår också på dessa – speciellt quinoa har genom åren blivit allt ”mjöligare”. Nu tågar våra förfäders säd in med stormsteg – ADT-konsortiet med Amaranth, Durra, Teff – urkraft! Vi, människan, homo sapiens, kommer ursprungligen från Afrika och nu, några tusen år senare, kommer också våra förfäders sädesslag till oss.

Kära växtförädlare, vi vet att ni redan idag har kastat er över också dessa sädesslag men får vi be er: låt dem för vår hälsas skull få vara i fred.

Referens:
• Choi S et al Physiol Behov 2009;98:156-162 (finns här)

Artikel om koständring för barn med ADHD – Catharina Lavebratt

Kosten är ju en så stor och viktig del för hur vi mår, så det skulle inte förvåna mig om det ligger något i det här de har kommit fram till här – och det skadar ju inte att försöka, jag tror att vi alla skulle må bättre på en massa olika sätt om vi försökte äta så bra som möjligt…
Stig Bengmark är ju en doktor som har haft koll på det här länge, och det är bra att det kommer lite forskning på sånt här nu!

http://foodpharmacy.se/2015/05/docent-catharina-lavebratt-barn-med-adhd-har-ofta-mag-och-tarmproblem/

Publicerat den: 18 maj, 2015

Docent Catharina Lavebratt: Barn och ungdomar med ADHD och ASD har ofta förhöjda markörer för inflammation i blodet.

Förra veckan fick vi möjlighet att prata lite med Catharina Lavebratt, docent i medicinsk genetik vid KI, som leder studien om sambandet mellan tarmfloran och ADHD som sätter igång på på KI i höst. Ett mycket intressant samtal, och extra kul var det förstås att höra varför de har valt ut just Stigs synbiotika (probiotika+fibrer) som preparat till studien.

– Så, vem är du och vad har du för professionell erfarenhet av ADHD?

– Jag är docent i medicinsk genetik vid KI sedan 13 år, och har de senaste sju åren försökt bidra till kunskapen om miljömässiga och ärftliga faktorer bakom psykisk ohälsa hos vuxna. Min professionella erfarenhet av ADHD är minimal. Erfarenheten om ADHD bidrar andra i projektet med, framförallt MaiBritt Giacobini som i egenskap av specialistläkare i barnpsykiatri möter många barn och ungdomar med ADHD.

– Kan du kort berätta om studien ni drar igång i höst?

– Barn och ungdomar med ADHD och/eller autismspektrumstörning (ASD) har ofta mag/tarm-problem och förhöjda inflammatoriska markörer i blodet. Mag/tarm-symptom förvärrar ofta de psykiska symptomen. Tarmens bakterieflora, mikrobiotan, är viktigt för balansen i tarmen. En dåligt fungerande tarmflora kan ge upphov till inflammation. Syftet med denna studie är att undersöka 1) om antibiotikabehandling första åren efter födseln (då tarmen är omogen och mer påverkbar) påverkar risken för psykisk sjukdom i barndomen, 2) om tarmfloran är inflammatorisk och bakterieprodukter finns i blodet hos barn och ungdomar med ADHD och 3) om psykiska symptom och mag/tarm-problem hos barn och ungdomar med ADHD förbättras av behandling med probiotika känt för att ha antiinflammatoriska effekter.

– Vanligtvis när man läser om ADHD handlar det om huruvida föräldrar ska ge starka mediciner som  Ritalin till sina barn eller inte. När det nu ska forskas i samband mellan tarmbakterier och ADHD känns det lite väl enkelt eftersom dåliga tarmbakterier till stor del kan regleras med kost. Kan det vara så enkelt att dåliga tarmbakterier kan vara en av orsakerna ADHD?

– Det finns flera samverkande orsaker till ADHD och deras betydelse varierar sannolikt mellan individer. Det biologiska arvet (generna) är en känd bidragande faktor till ADHD. Det kom dock nyligen ut en finsk studie där nyfödda som behandlats med probiotika under de första 6 månaderna uppvisade minskad förekomst av ADHD upp till åldern 13 år (Pärtty A et al). Det kan vara så att tarmfloran kan vara skyddande även vid genetisk sårbarhet för ADHD. För de som utvecklar ADHD kan problem med magen förvärra de psykiska symptomen. Det vore jättebra om kost/probiotika skulle kunna användas som en tilläggsbehandling till andra läkemedel.

– Varför valde ni just Stig Bengmarks synbiotika som preparat för forskningen?

– Pga dess goda antiinflammatoriska egenskaper.

– Är det något annat du tycker skulle vara intressant att berätta i anslutning till ovan och som du tror att gemene man inte känner till?

– Lite extra bakgrund: Tarmen, och även bakterierna i sig, kommunicerar med det centrala nervsystemet och påverkar därigenom kroppslig stress och beteende. Unga, och speciellt små barn, är extra känsliga för påfrestningar på tarmfloran, av t.ex. antibiotika. En dåligt fungerande mikrobiota, som ofta har många gram-negativa bakterier, orsakar inflammation i tarmen, vilket kan resultera i läckage av bakterieprodukter till blodet, vilket i sin tur ger upphov till inflammation. Flera egenskaper hos mikrobiotan bidrar till inflammation.  Till exempel kan de gram-negativa bakterierna endotoxin (LPS) som starkt aktiverar immunsystemet, och en dålig mikrobiota ge förändring i gallsyra-omsättningen vilket bidrar till inflammation. Dessutom kan jäsningsprodukten propionat från tarmen via blodet passera till hjärnan och vid höga nivåer bidra till inflammation i hjärnan.

Dr Stig Bengmark – om gluten

http://foodpharmacy.se/2014/12/allagorkloktiattuteslutagluten/

PROFESSORNS SPALTSTIG BENGMARK

Publicerat den: 08 december, 2014

Alla gör klokt i att utesluta gluten.

Nya vecka och ny krönika av professor Stig Bengmark. I dag fördjupar han sig i gluten och förklarar bland annat varför gluten är så dåligt för vår tarmflora och att dess enda värde är att den får degen att resa sig snabbt. En högst läsvärd text som poängterar att alla bör undvika gluten, även vi som inte är glutenintolleranta.

Gluten är starkt inflammationsframkallande

Västerländska matvanor har genom åren faktiskt blivit ganska förvridna. En lämplig mängd protein att inta per dag är 40-70 gram – men, de flesta svenskar intar uppåt 4-5 gånger så mycket. Proteiner är inte att leka med, och för stort intag av fel sorts protein kan och har ofta starkt negativa effekter för vår hälsa. Till dessa hör kasein, som är det dominerande proteinet i mjölk, och gluten, som finns i sädesslagen råg, korn och vete.

För ett par veckor sedan skrev jag om bröd och hälsa och påpekade då bland annat att bröd i själva verket är ganska torftig mat – oftast bara ”tomma kalorier” – och att vissa brödsorter till och med har högre GI än rent socker. Detta gäller även för glutenfritt bröd som i många fall är ren skräpmat, tillverkat av potatis- och majsmjöl.

Bröd innehåller i regel på tok för litet växtfiber och dessutom alldeles för mycket gluten – mängden gluten i bröd har nästan tjugodubblats sedan man började baka bröd. Det är ingen bagatell, bröd är starkt inflammationsframkallande och synnerligen negativt för hälsan – inte bara för glutenintoleranta, utan för oss alla. Gluten driver inte bara upp inflammationen i kroppen – det motverkar också förnyelsen av den nyttiga tarmfloran. I kroppen har gluten samma effekter som det starka bakteriegiftet endotoxin – 100 µg/ml gluten ger samma inflammationsframkallande effekt som 10 ng/ml endotoxin (LPS) – en av kroppens mest dominerande faktorer bakom kronisk inflammation och sjukdom.

Redan för 70 år sedan visade man i klassiska experiment att tarmens nyttiga bakterier inte ville växa då de utsattes för kasein och gluten.

Under mänsklighetens första 99.9% existens på jorden levde den glutenfritt. Efter att gluten införts i den dagliga kosten anses ett antal sjukdomar ha gjort sin debut, de värst glutenöverkänsliga ha dött undan och mänskligheten ha tappat ca 15 cm i medellängd. Dr. Braly & Ron Hoggan skriver i sin bok ”Dangerous Grains”: ”Our agricultural  ancestors became smaller, their bones became weaker and more diseased, and the size of their brain diminished. Human brain size, based on head circumference , has diminished approximately 11 % since the advent of agricultural societies. Modern European hunter-gatherer stood 5-6 inches taller than farmers of a few generations later”.

Dess enda värde är att få degen att resa sig snabbt

Gluten är ur näringssynpunkt helt värdelöst, kroppen kan inte bryta ner det och tillgodogör sig inte alls det som energi – dess enda värde ligger i att det får degen att resa sig snabbt. Gluten är ett klister och dess enda funktion är att täta brödblåsorna på insidan – i gamla tider användes gluten till att just klistra tapeter med.

Vetenskapliga studier rapporterar i tilltagande omfattning sambandet mellan intag av gluten och sjukdomar som ADHD, artrit, allergi, autoimmuna sjukdomar som ALS, multipelskleros och sklerodermi, autism, reumatisk sjukdom, demens, depression, diabetes, fetma, giftstruma, IBS (irriterad tarmsjukdom), IBD (inflammatorisk tarmsjukdom, ulcerös kolit och Crohn´s sjukdom), psoriasis, skeletturkalkning, schizofreni och olika hudfläckar som vitiligo. Intag av gluten förknippas alltmer med håglöshet, trötthet och låg energi, och glutenfri livsstil tilltagande energi och ökad entusiasm.

Många idrottsmän utesluter gluten

Detta har många toppidrottsmän tagit fasta på och de rapporterar märkbara skillnader i prestationer. Från olympiaden i London rapporteras att övervägande antalet deltagare var glutenfria. Till glutenfria toppidrottsmän hör bland annat de båda topprankade tennisspelarna Novak Djokovic och Andy Murray, som båda avstår från ett helt paket av ohälsosam mat inklusive processade kolhydrater, laktos och gluten, och rapporterar en stor positiv effekt av dessa insatser. När Paula Radcliffe, som fortfarande som 40-åring tillhör världseliten av maratonlöpare, tillfrågades om sin hemlighet svarade hon: ”Jag äter inte mejerivaror och vete, och tar för övrigt inte heller anti-inflammatoriska läkemedel”.

Allt fler sällar sig till kretsen av glutenfria idrottsmän och numera finner man dem i alla idrotter. Fördelar som ofta framhålls av elitidrottarna är att glutenfritt:

* Medför att blodsockret hålls på en stabilare nivå
* Leder till minskad inflammationen i kroppen
* Sänker nivån på led- och muskelsmärtan
* Ökar energin och uthålligheten
* Förbättrar matsmältning och energiutvinning ur kosten
* Minskar ”buller och körningar” i magen liksom gasbildning
* Stärker immunsystemet
* Minskar infektioner i antal, speciellt förkylningar, dagarna efter tävlingen
* Minskar träningsvärk och påskyndar kroppens, speciellt musklernas, återhämtning

Samtidigt som idrottsmännen väljer att äta glutenfritt, lämnar de också den gamla tidens uppladdning baserad på stora mängder processade kolhydrater – nu är det alltmer färska frukter och grönsaker som gäller.

Om gluten ger trötthet medan glutenfritt ger mer energi och är bra för idrottsmän, så borde det ju vara bra även för skolbarn. Det som utgör kosten för många barn i Sverige – gluten, socker och mejeriprodukter – bidrar i själva verket till trötta barn vilket skapar dåliga förutsättningar för lärande i skolan.

Tiden är kommen att söka nya hälsosammare sädesslag

Glutenfritt tillämpas allt oftare också i medicinen, inte sällan som ”en sista utväg”. Det rapporteras om ungdomar med epilepsi som ingen medicin bitit på och som vid övergång till glutenfritt blivit helt symtomfria, och om äldre människor med demens av annan orsak än Alzheimer som ”klarnat upp” i sitt psyke efter att ha gått över till glutenfritt.

En studie från 2003 har speciellt imponerat på mig. 12 av 14 patienter med diabetes typ 1 uppvisade vid övergång till glutenfri kost en signifikant förbättrad insulinkänslighet, som helt försvann då de efter 6 månader återgick till sin vanliga kost. Liknande erfarenheter rapporteras från omfattande studier vid IBS (irritable bowel syndrome) och ADHD.

Mycket talar för att vi kan komma ytterligare en bit mot bättre hälsa genom att också avstå från majs, som inte bara är ytterst kaloririk och fetmaframkallande (en biopåse majs innehåller enligt en färsk engelsk studie över 1000 kalorier), samt ett glutenliknande ämne som heter zein och som tidigare inte uppmärksammats. Vid studier på djur visade sig zein ha större negativ effekt än både kasein och gluten – bland annat minskade upptaget av den essentiella aminosyran tryptofan upp till 8 gånger till hjärnan (vilket är katastrofalt eftersom tillgång av tryptofan är nödvändigt för bildande av signalsubstanser om serotonin och melatonin).

Tiden är kommen att söka nya och hälsosammare sädesslag och att helst inte äta dem som bröd utan hellre som flingor eller gröt, eftersom brödbakning kräver höga temperaturer. I kulisserna väntar alldeles utmärkta sädesslag som vi tidigare sällan använt i Europa: amaranth, hirs, quinoa, teff och framför allt sorghum (durra, jowari, milo) – sädesslag som är mindre förstörda av växtförädling, har betydligt lägre kaloriinnehåll och ett mycket högt innehåll av nyttiga vitaminer och mineraler. Speciellt gäller detta sorghum, som också i jämförelse med frukter och grönsaker är rikt på antioxidanter (se tabell nedan). Det är nu tid att du unnar dig lite av dessa i din dagliga kost.

Fig_no_14_Antioxidant_activity_sorghum_grains-01

Referenser och bilder finns tillgängliga här och här.

Artikel om gluten och mjölk – Stig Bengmark

Jag håller verkligen med Stig Bengmark – nu är det 6 år sen jag slutade äta gluten, jag har verkligen nolltolerans mot gluten/vete, och försöker låta bli så mycket övrig säd jag kan, och jag har slutat med mjölkprodukter också, det är en sån väldigt stor skillnad i hur jag mår, så jag kommer aldrig att börja äta sånt igen…

http://www.aftonbladet.se/debatt/article18117361.ab

Satsa mer på maten som gör oss friska

Professor: Vi skulle alla må bättre utan gluten- och mejeriprodukter

En tsunami av ohälsa, speciellt kroniska sjukdomar, sprider sig runt jorden. Sjukdomar som alzheimer och cancer beräknas år 2050 ha tredubblats i antal och till exempel diabetes åtminstone fördubblats, något inget hälsosystem kan klara av .”Solidarisk sjukvård för alla” löper risk att bli en historisk parentes.

Epidemins epicentrum är södra USA – Texas, Lousiana, Missisippi och Alabama – och spridningen följer utbredningen av intensivjordbruket. Främsta orsaken är sannolikt en mycket för stor konsumtion av växt”förädlad”, kaloririk mat, som i stor mängd är inflammations-/sjukdomsframkallande. Här finns starkt processat och hög-temperatur-berett kött, speciellt charkuterivaror, gluteninnehållande säd och kaseininnehållande mejerivaror med mer. Giftiga proteiner, naturligt förekommande som gluten och kasein, och nytillverkade som glykerade och lipoxiderade proteiner, liksom akrylamidproteinkomplex, som bildas bland annat vid bakning och rostning av bröd och grillning och stekning av kött, är mycket negativa för vår viktiga tarmflora och utövar starkt negativt inflytande på vårt immunsystem.

 

Gluten och kaseinfritt är i dag de starkaste hälsotrenderna i Nordamerika. En tredjedel av amerikanerna föredrar glutenfritt, och antalet beräknas fördubblas inom fem år. Toppidrottsmän, bland annat de ledande på den globala tennisrankingen liksom långdistanslöpare, lever i dag glutenfritt – ofta också kaseinfritt – och de upplever stor skillnad i prestationsförmåga. Kliniska studier med glutenfritt rapporterar stora förbättringar av tillstånd som ADHD, typ 1 diabetes och IBS (irritable bowel syndrome). Enstaka fall av dramatisk förbättring av exempelvis non-alzheimer demens och terapiresistent epilepsi har också rapporterats.

Stora krav ställs på omställning av jordbruk och industri men det skapar också nya, lockande affärsmöjligheter. Enligt ekonomisajten bloomberg.comomsätter den glutenfria marknaden i dag bara i USA drygt fyra miljarder dollar och väntas om fem år närma sig sju miljarder. Världsledande livsmedels- och ölföretag, som General Mills och Pepsi, liksom många restauranger har kvickt hakat på.

 

Det är ofattbart att europeisk och speciellt nordiskt jordbruk och industri, liksom våra politiker, är så passiva. Dagens stora subventioner av mat som bidrar till sjukdom måste få ett slut och medlen användas till omställning till produktion av hälsoriktig föda. USA:s historiska satsning för att hjälpa sina bönder att ställa om från tobaksodling till odling av jordnötter kan väl tjäna som föredöme.

Sannolikt mår vi alla, även vi som inte lider av genetisk baserad glutenintolerans, bättre av att begränsa eller helt avstå från gluten- och mejeriprodukter. Traditionellt glutenfritt bröd är inte särskilt nyttigt, mest bara potatis- och majsmjöl. En lång rad av sädesslag och fröer, fulla av nyttigheter som inte lika mycket utsatts för växtförädling och som är fulla av antioxidanter och vitaminer – amaranth, chia, sorghum, teff, quinoa med mer – väntar på sin chans. Det finns också spännande mjölk-, smör- och yoghurtalternativ.

Hälsoriktiga produkter är lönsamma – i USA och i Storbritannien kostar de inte sällan upp till det dubbla. Att söka tiga ihjäl en ostoppbar utveckling löser inga problem.

Innovatörer, företagare, kockar – kom ut på banan. Se möjligheterna och ta vara på chansen. Följ era amerikanska kollegors exempel!
Stig Bengmark

DEBATTÖREN

Stig Bengmark, 84, London. Professor vid medicinska fakulteten i Lund 1970-1994, sedan 15 år Honorary Visiting Professor vid Londons Universitet – University College.

DEBATTEN

Å ena sidan är vi mer medvetna än någonsin om vad vi stoppar i oss. Å andra sidan blir diabetes och övervikt allt större problem. Stat och näringsliv borde satsa mer på mat som vi vet är nyttiga för oss, skriver dagens debattör.

Vår tids kost bakom inflammation och sjukdomsutveckling (Läkartidningen, Stig Bengmark)

http://www.lakartidningen.se/Functions/OldArticleView.aspx?articleId=8397

Upphettning av mat ger dysfunktionella proteiner som ansamlas i kroppen

Vår tids kost bakom inflammation och sjukdomsutveckling

Stig Bengmark,honorary visiting professor, University College, London University,
s.bengmark@ucl.ac.uk

Sammanfattat

Ökad ansamling i kroppens vävnader och vätskor av dysfunktionella proteiner, bildade utan medverkan av enzymer genom glykosidering och lipoxidering av proteiner, peptider och nukleinsyror, är starkt associerad med förhöjt blodtryck, ökad kroppsvikt och en rad kroniska sjukdomar.

Dessa substanser, kallade AGE (advanced glycation end products) och ALE (advanced lipoxidation end products), aktiverar bla RAGE, en receptor med central roll i den inflammatoriska kaskaden, med förmåga att undertrycka en rad autoregulatoriska skyddsfaktorer i kroppen och framför allt aktivera den starkt proinflammatoriska transkriptionsfaktorn NF-(kappa)B liksom en mängd andra signalmolekyler, som VCAM-1, ICAM-1, E-selektin, eNOS, TGF-(beta), TNF-(alfa), Il-6, PAI-1 och VEGF.

En löslig form av RAGE, benämnd sRAGE, motverkar RAGEs negativa funktioner i kroppen.

Många kroniska sjukdomar kännetecknas av förhöjt RAGE kombinerat med för lågt sRAGE.

Dietära åtgärder har visat sig kunna minska AGE/ALE-ackumulationen, förbättra RAGE/ sRAGE-kvoten och förhindra utveckling och progress av kroniska sjukdomar.


oDet är nästan 100 år sedan den franske biokemisten Louis-Camille Maillard upptäckte att om mat hettas upp så bildas icke-enzymatiska kemiska föreningar mellan reducerande socker (socker med en aldehydgrupp: fruktos, glukos, glycerolaldehyd, laktos, arabinos och maltos) och reaktiva aminosyror i proteiner, peptider och nukleinsyror, både DNA och RNA [1]. Aminosyror som lysin (essentiell) och histidin (essentiell för barn) är ofta involverade. Upptäckten uppmärksammades av dåtiden, och 1914 tilldelades Maillard Franska Medicinakademiens pris. I Maillardprocessen frisätts tusentals, ofta mycket smakrika, sk volatila föreningar men också, tyvärr kanske, betydande mängder av ofta bruna till svarta pigment (melanoider), något som föranlett att processen också kallas bryning. Vanliga bryningprodukter finns i brödskorpa, stekytan på stekt kött och fisk, buljonger, kinesisk soja, balsamico-produkter och i cola-drycker. Vita Maillardprodukter förekommer rikligt i mjölk- och äggpulver.
Upphettning – färre antioxidanter, fler AGE/ALEDe kemiska föreningar som bildas mellan proteiner och karbonylgrupper i socker kallas advanced glycation end products (AGE). Liknande föreningar bildas också mellan volatila fettsyror och proteiner, numera kallade advanced lipoxidation end products (ALE). Industriell hantering av växter –rostning, torkning, åtgärder för att förbättra smak och hållbarhet (curing) – ger upphov till stora mängder AGE/ALE i födan. Färska tobaksblad, färska kaffebönor och färska jordnötter är ytterst rika på antioxidativa substanser, men de försvinner i det närmaste totalt vid industriell behandling och ersätts av mindre nyttiga AGE/ALE-komplex. När temperaturen starkt höjs från 100–120° bildas i tilltagande grad stora mängder av karcinogena substanser, sk heterocykliska aminer.

De flesta kända växtantioxidanter inaktiveras vid temperaturer mellan 30° och 100°. Antioxidanterna i tex oliv- och rapsolja elimineras redan vid ca 30°, och starkare upphettning, tex med mikrovågor, eliminerar så gott som alla antioxidanter. I takt med att antioxidanterna försvinner accelererar bildningen av Maillardprodukter och fortsätter närmast exponentiellt i takt med att temperaturen höjs från ca 80° och uppåt.

AGE och ALE bildas också vid bestrålning, jonisering och mikrovågsbehandling och framför allt vid längre tids förvaring i rumstemperatur. Åtskilliga AGE och ALE har identifierats, men varje år tillkommer ytterligare två–tre nya. De Maillardsubstanser som oftast studeras är pentosidin, N(epsilon)-karboximetyllysin (CML) och N(epsilon)-karboxietyllysin (CEL).
Molekylärbiologin ökade vår förståelse

Redan Maillard själv föreslog att intag av AGE/ALE kunde medföra negativa konsekvenser för vår hälsa, åtminstone vid intag i större mängder, främst därför att de ofta ackumuleras permanent i kroppen men kanske också därför att det kunde medföra minskad tillgång till viktiga aminosyror i kroppen. Han föreslog ett speciellt samband med sjukdomar som diabetes och kronisk njursjukdom. Men dåtidens läkare var inte mogna för tankar av detta slag. Maillardprodukter förblev under åtskilliga årtionden ett begrepp för främst matingenjörer och kockar. Det var först i och med molekylärbiologins intåg, speciellt sedan receptorer i kroppen för dessa substanser identifierats 1992, som intresset vaknade inom medicinen. Idag finns mer än 5000 artiklar om AGE och ALE förtecknade på PubMed. Till detta skall läggas ytterligare nästan 14000 om glykerat hemoglobin, HbA1c.

Den helt dominerande andelen av vårt immunförsvar finns i mag–tarmkanalen (till 20–30 procent i benmärg, lymfkörtlar och mjälte och till 70–80 procent i tunntarm och tjocktarm) [2], och det vi äter har ett avgörande inflytande på vår hälsa. RAGE-receptorn, som spelar en central roll i immunförsvaret, anses fungera som »huvudströmbrytare«. Den initierar och koordinerar den inflammatoriska reaktionen i kroppen, främst genom en ofta långvarig aktivering av den proinflammatoriska transkriptionsfaktorn NF-(kappa)B men också genom att undertrycka ett flertal autoregulatoriska skyddsfaktorer.

Ökad inlagring av AGE/ALE i vävnaderna rapporteras leda till betydande nedreglering av leptin i fettceller och ha central betydelse för utveckling av metabola syndromet. RAGE anses ha speciellt stark inverkan på endotelceller och stimulerar där till ökat uttryck av en lång rad molekyler som VCAM-1, ICAM-1, E-selektin, eNOS, TGF-(beta), TNF-(alfa), Il-6, PAI-1 och VEGF [3]. Men starka RAGE-inducerade effekter har också iakttagits på andra immunceller: makrofager, dendritiska celler och muskelceller, speciellt glatta muskelceller, i blodkärl, under mukosa och i anslutning till hud. Långvarig RAGE-aktivering medför kroniskt nedsatt cellfunktion, som bla leder till förhöjt blodtryck, kroniska sjukdomar och/eller komplikationer till kronisk sjukdom. Medan ansamlingen av AGE/ALE på endotelceller och immunceller kan förbättras genom målmedveten exklusion av AGE/ALE-rik föda så förblir ackumulationen relativt irreversibel/kronisk i vävnader med låg omsättning och lång livslängd, särskilt i myelin- och kollagenrika strukturer som hjärna, nerver, skelettmuskler, senor, leder, hud och i öga och ögonlins. Detta kan förklara iakttagelsen att halten av AGE/ALE i vissa vävnader och inflammationsgraden i kroppen förblir förhöjda även långt efter att exponeringen upphört, som när man slutat röka eller efter organtransplantation av lever, njurar och hjärta.

Födoämnen spär på inflammation

Forskning under senare år har också påvisat förekomsten av en endogen löslig form av RAGE, kallad sRAGE, som tycks ha funktionen att hämma eller »filtrera bort« RAGE och motverka ackumulation av AGE/ALE i kroppen [4]. Kliniska studier antyder att kroniska sjukdomar är förknippade inte bara med höga RAGE-nivåer utan lika mycket, och kanske lika viktigt, med låga sRAGE-nivåer. En inflammation är multifaktoriell, och en mångfald faktorer bidrar till dess uppkomst.

Vid sidan om AGE/ALE anses många andra födorelaterade faktorer bidra till ökad RAGE-aktivering och därmed till graden av generell inflammation i kroppen. Mycket talar för att dessa faktorer är additiva och gemensamt bidrar till en seg, långdragen kronisk förhöjning av inflammationsnivån i kroppen – ofta kallad överdriven systemisk inflammation. Bidragande är bla fysisk och psykisk stress (ökad frisättning av noradrenalin i tarmen nedsätter immunförsvaret och ökar infektionskänsligheten; förhöjda serumnivåer av noradrenalin iakttas vid tex Alzheimers sjukdom), låga nivåer av D-vitamin och växtantioxidanter som folinsyra och glutation med åtföljande förhöjda homocysteinnivåer illustrerar dessa antioxidanters centrala roll för att förhindra homocysteinbildning, liksom bristande hormonell homeostas i kroppen (17(beta)-östradiol, tex, inducerar en kraftig aktivering av RAGE-mRNA i endotelceller) och förhöjda nivåer i serum av angiotensin/renin (Figur 1) [5]. Också intag av glutenoider, raffinerade kolhydrater, mättat fett och transfetter bidrar till ökad inflammation i kroppen.
Dramatiskt ändrade kostvanor

Ett flertal kroniska sjukdomar har under de senaste 150 åren ökat på ett nästan exponentiellt sätt. Under samma period har också våra livsmedelsvanor starkt förändrats. En klar relation mellan medelintaget av mättat fett i ett land och dödligheten i samma land i bröstcancer kunde tidigt påvisas (Figur 2) [6].

Senare har liknande kurvor tillkommit för en lång rad kroniska sjukdomar, som hjärt–kärlsjukdomar, diabetes och olika typer av cancer. Eftersom omkring tre fjärdedelar av intaget av mättat fett kommer från kon blir i princip kurvorna likadana om man relaterar sjukligheten till intaget av mejeriprodukter. Sedan år 1850 har intaget av mättat fett per individ och år fördubblats, medan intaget av omega-3-fettsyror minskat och intaget av omega-6-fettsyror ökat kraftigt (Figur 3) [7]. Sockerintaget har ökat från 0,5 kg till nära 50 kg per individ och år. Men konsumtionen av mejeriprodukter är det som ökat mest dramatiskt, speciellt gäller det mjölkpulver och ost, som båda är ytterst rika på AGE/ALE. Intaget av ost, en ingrediens i de flesta snabbmatsrätter och chips, har mer än fyrdubblats de 30 senaste åren (från ca 4 kg per individ och år till 15 kg i USA och 19 kg i EU år 2000).

Ändå kraftigare är ökningen av konsumtionen av mjölkpulver, numera använd i många maträtter, som bröd, choklad och glass, men också i kliniska näringslösningar och som näringstillskott till alla – från spädbarn till gamla. Inblandning av mjölkpulver i kliniska näringslösningar kan förklara varför de hos försöksdjur ger ökad inflammation, nedsatt tarmbarriärfunktion och ökad translokering. Det kan också förklara den ökning av inflammationsgrad och infektionsbenägenhet som kan iakttas när kliniska näringslösningar tillförs patienter, liksom då upphettad bröstmjölk och tillskott tillförs spädbarn. Figur 4 [8] visar innehållet av AGE i mjölkprodukter efter olika former av industriell behandling.
Också husdjurens foder har förändrats dramatiskt 

Under det senaste århundradet har inte bara människans föda utan i hög grad också våra husdjurs näringstillförsel genomgått en radikal förändring: från att för kon vara baserad på olika gräsväxter och för grisen på rötter till att alltmer bestå i socker- och stärkelserikt foder som säd, majs, melass/socker osv. Modern grisuppfödning kan idag få en gris att väga upp till 100 kg på 4 (USA) till 6 (Europa) månader jämfört med 1,5 till 2 år vid traditionell uppfödning.

Påfrestningarna på djurens hälsa är omfattande, och om djuren skulle tillåtas att leva tillräckligt länge skulle de utveckla kroniska sjukdomar som diabetes. Höga nivåer av proinflammatoriska cytokiner och stresshormoner uppmäts regelbundet hos intensivuppfödda djur, och insulinresistens har iakttagits hos kalvar som intensivuppfötts med komjölk och laktos [9]. Det har föreslagits att ökat intag av hormonrika livsmedel, främst mejerivaror, skulle kunna förklara den allt tidigare mensdebuten, den senarelagda menopausen liksom de väsentligen kortare perioder mellan menstruationerna som ses idag. I motsats till vad som var praxis för några årtionden sedan kommer idag komjölken till ca 80 procent från gravida kor och innehåller ett flertal hormoner, bla ganska stora mängder potenta östrogener som 17(beta)-östradiol [10].
Sjukdomar associerade med höga vävnadsnivåer av AGE/ALE

Förhöjda nivåer av olika AGE/ALE-substanser i kroppen iakttas vid så gott som alla kroniska sjukdomstillstånd: från allergi och alzheimer till diverse urogenitala sjukdomstillstånd och ögonsjukdomar (Fakta 1) [11]. Associering med intag av mejeriprodukter har rapporterats vid sjukdomar som allergi, vissa cancerformer som bröst-, ovarial-, prostata- och testiscancer, hjärt–kärlsjukdom och neurodegenerativa sjukdomar som Parkinsons sjukdom.

Det har föreslagits att benskörhet, osteoporos, inte skulle bero på främst mineralbrist utan på förhöjd systemisk inflammation, vilket kan förklara den frekventa förekomsten av nedsatt bentäthet hos patienter med kroniska sjukdomar [12]. Nyligen rapporterades från USA både minskad bentäthet hos personer som konsumerar >3 cola-drycker i veckan [13] och nedsatt lungfunktion hos personer som äter mycket av hållbarhetsbehandlat kött som bacon, korv och dylikt [14]. Både cola-drycker och rökt eller på annat sätt hållbarhetsbehandlad mat anses nämligen vara rika på AGE/ALE. Förhöjda AGE/ALE-nivåer rapporteras också vid varierande sjukdomstillstånd, tex ruptur av akillessenan, fibromyalgi och obesitas. Också paradontit, som ofta ses hos patienter med kroniska sjukdomar, anses starkt förknippad med höga halter av AGE/ALE.
Industriellt bearbetad mat boven i dramat

Det får anses vara ställt utom allt tvivel att det främst är starkt industriellt bearbetad mat som tillför kroppen större mängder av dysfunktionella proteiner (Fakta 2) [11], men kartläggningen av AGE/ALE-förekomst i olika födoämnen är långt ifrån fullständig. Ledande universitet runt jorden bygger därför institutioner eller skapar nätverk för nutrigenomik (nutrigenomics), vetenskapen om hur födoingredienser påverkar hälsa.

Veganer rapporteras ha generellt lägre halter i kroppen av AGE/ALE än köttätare och laktovegeterianer [15]. Laktovegetarianer rapporteras till och med ha högre halter av AGE/ALE än köttätare, troligen därför att de ersätter kött och fisk med större intag av mejerivaror, speciellt ost [15]. Kanske är sockerintaget, speciellt av högreaktiv fruktos, också väsentligen större. Betydande hälsofördelar har också rapporterats för veganer: statistiskt signifikant lägre nivåer av proinflammatoriska molekyler, cytokiner och akutfasproteiner, lägre systoliskt och diastoliskt blodtryck, lägre S-totalkolesterol och S-LDL-kolesterol, lägre fasteblodsocker och triglycerider, betydligt mindre viktproblem och lägre incidens av kroniska sjukdomar, speciellt diabetes och komplikationer till diabetes [16, 17].
Kalorirestriktion och vitaminer eliminerar AGE/ALE

Ett flertal läkemedel, inte minst de som används vid diabetes, uppges åtminstone i begränsad mån kunna reducera AGE/ ALE och åtminstone i vävnader med hög grad av omsättning/ förnyelse. Betydande minskning av AGE/ALE jämfört med kontroller (normal västerländsk kost) rapporteras hos individer som under >2 år tillämpat »kalorirestriktion« (dvs de äter bara två tredjedelar av vad de egentligen skulle vilja äta) och åtföljs av lägre blodtryck (102/61 ± 7 vs 131/83 mm Hg) och lägre nivåer av inflammationsmarkörerna CRP (0,3 vs 1,9 mg/l), TNF-(alfa) (0,8 vs 1,5 pg/ml) och TGF-(beta) (29,4 vs 35,4 ng/ml). Lägre AGE och RAGE och förhöjt sRAGE har också rapporterats hos patienter med reumatoid artrit och som praktiserar kalorirestriktion [18].

Betydelsen av riklig tillförsel av vitaminerna A, B, speciellt B6 och B12, C, D, E och K liksom av glutation och folinsyra betonas. En rad växtantioxidanter, speciellt polyfenoler, med upp till tio gånger starkare »oxidationssläckande« egenskaper än traditionella vitaminer och starka kemopreventiva egenskaper har visat speciell förmåga att minska ansamling i kroppen av AGE/ALE liksom grad av inflammation, nedsättning av organfunktion och prematurt åldrande. Fakta 3 [11] visar några av de mest kända och utforskade. Godartade bakterier har också förutsättningar att eliminera AGE/ALE från födan, på samma sätt som de visat sig kunna eliminera gluten och karcinogener, heterocykliska aminer, från födan. Fruktoslysin, den AGE som dominerar i upphettad mjölk, kan – åtminstone in vitro – helt elimineras när den inkuberas med tarmflora.
Hälsosam livsstil sjukvårdens räddning

Relativt färska studier från USA har visat en reduktion på 83 procent i koronarsjukdom [18], 91 procent i diabetes hos kvinnor [19] och 71 procent [20] i koloncancer hos dem som långsiktigt praktiserar en hälsosam livsstil, dvs avstår från tobak, begränsar alkoholintaget, motionerar regelbundet och är eftertänksamma i sitt ätande. Ett flertal studier också från Europa och andra länder i världen pekar i samma riktning.

Det är välkänt att sjukligheten hos lågutbildade och deras barn är väsentligt högre än hos välutbildade. Det är tyvärr också de som har det bra i livet som mest orkar engagera sig i en hälsosam livsstil. Noggranna prognoser utförda av professionella hälsoekonomer antyder att kostnaderna för sjukvård i USA kommer att fördubblas inom tio år. De beräknas år 2011 uppgå till ca 100000 kronor per individ och år. Med en sådan utveckling i sikte är det ytterst angeläget att både studier och implementering av hälsofrämjande åtgärder/förebyggande vård ges ökat utrymme. Det lär annars inte dröja länge förrän sjukvård för alla blir bara en dröm från det förgångna.

Potentiella bindningar eller jävsförhållanden: Inga uppgivna.

Referenser
1. Maillard LC. Action des acids amine sur des sucres: formation des melanoides per voie methodique. C R Acad Sci. 1912;154:66-8.

2. Brandtzaeg P, Halstensen TS, Krajci P, Kett K, Kvale D, Rognum TO, et al. Immunobiology and immunopathology of human gut mucosa: Humoral immunity and intraepithelial lymphocytes. Gastroenterology. 1989;97(6):1562-84

3. Bohlender JM, Franke S, Stein G, Wolf G. Advanced glycation end products and the kidney. Am J Physiol Renal Physiol. 2005;289(4):

F645-59.

4. Bierhaus A, Humpert PM, Morcos M, Wendt T, Chavakis T, Arnold B, et al. Understanding RAGE, the receptor for advanced glycation end products. J Mol Med. 2005;83(11):

876-86.

5. Mattson MP. Will caloric restriction and folate protect against AD and PD? Neurology. 2003;60(4):

690-5.

6. Carroll KK. Experimental evidence of dietary factors and hormone-dependent cancers. Cancer Res. 1975;35(11 Pt. 2):3374-83.

7. Leaf A, Weber PC. Cardiovascular effects of n-3 fatty acids. N Engl J Med. 1988;318(9):549-57.

8. Baptista JA, Carvalho RC. Indirect determination of Amadori compounds in milk-based products by HPLC/ELSD/UV as an index of protein detorioration. Food Res Internat. 2004;37:739-47.

9. Hostettler-Allen RL, Tappy L, Blum JW. Insulin resistance, hyperglycemia, and glucosuria in intensively milk-fed calves. J Anim Sci. 1994;72(1):160-73.

10. Malekinejad H, Scherpenisse P, Bergwerff AA. Naturally occurring estrogens in processed milk and in raw milk (from gestated cows). Agric Food Chem. 2006; 54(26):

9785-91.

11. Bengmark S. Advanced glycation and lipoxidation end products – amplifiers of inflammation: the role of food. JPEN Parenter Enteral Nutr. 2007;31(5):430-40.

12. Hein G, Wiegand R, Lehmann G, Stein G, Franke S. Advanced glycation end-products pentosidine and N epsilon-carboxymethyllysine are elevated in serum of patients with osteoporosis. Rheumatology. 2003;

42(10):1242-6.

13. Tucker KL, Morita K, Qiao N, Hannan MT, Cupples LA, Kiel DP. Colas, but not other carbonated beverages, are associated with low bone mineral density in older women: The Framingham Osteoporosis Study. Am J Clin Nutr. 2006;84(4):936-42.

14. Jiang R, Paik DC, Hankinson JL, Barr RG. Cured meat consumption, lung function, and chronic obstructive pulmonary disease among United States adults. Am J Respir Crit Care Med. 2007;175(8):798-804.

15. Sebeková K, Krajcoviová-Kudlacková M, Schinzel R, Faist V, Klvanová J, Heidland A. Plasma levels of advanced glycation end products in healthy, long-term vegetarians and subjects on a western mixed diet. Eur J Nutr. 2001;40(6):275-81.

16. Meyer TE, Kovács SJ, Ehsani AA, Holloszy JO, Fontana L. Long-term caloric restriction ameliorates the decline in diastolic function in humans. J Am Coll Cardiol 2006;47

(2):398-402.

17. Fontana L, Meyer TE, Klein S, Holloszy JO. Long-term low-calorie low-protein vegan diet and endurance exercise are associated with low cardiometabolic risk. Rejuvenation Res. 2007;10(2):225-34.

18. Stampfer MJ, Hu FB, Manson JE, Rimm EB, Willett WC. Primary prevention of coronary heart disease in women through diet and lifestyle. N Engl J Med. 2000;343

(1):16-22.

19. Hu FB, Manson JE, Stampfer MJ, Colditz G, Liu S, Solomon CG, et al. Diet, lifestyle and the risk of type 2 diabetes mellitus in women. N Engl J Med. 2001;345(11)5:790-7.

20. Platz EA, Willett WC, Colditz GA, Rimm EB, Spiegelman D, Giovannucci E. Proportion of colon cancer risk that might be preventable in a cohort of middle-aged US men. Cancer Causes Control. 2000;11

(7):579-88.

Figur 1. Homocystein, den ökade risken för kronisk sjukdom och betydelsen av tillförsel av folinsyra, vitamin B6 och vitamin B12. SAM = S-adenosylmetionin, SAH = S-adenosylhomocystein. Efter Mattson [5].

Figur 2. Dödlighet i bröstcancer i ett land relaterad till medelintaget av fett i samma land. Efter Carroll [6].

Figur 3. Förändring av fettintag i västvärlden under 4 miljoner år av människans existens. Efter Leaf et al [7].

Previous Older Entries

July 2018
M T W T F S S
« Jun    
 1
2345678
9101112131415
16171819202122
23242526272829
3031