Artikel från Allas, om hur man kan bli sjuk av mögel – Karin Fredriksson berättar

https://www.allas.se/karins-lagenhet-gjorde-henne-sjuk-jag-tvingades-lamna-allt/


Lägenheten gjorde Karin sjuk: Jag tvingades lämna allt

Läkarna hittade ingen orsak till att Karin blev allt sjukare. Hon åt rätt, tränade. Efter år av lidande visade det sig att orsaken fanns dold i hennes eget hem.

Under de första tio åren av Karin Fredrikssons sjukdomshistoria blev hon kallad hypokondriker. Läkarna kunde omöjligt hitta orsaken till hennes illamående, ständiga huvudvärk, extrema trötthet, nedstämdhet och smärtor och värk i hela kroppen. När det var som värst var hon bara vaken en timme om dagen. Hon tänkte då att hon lika gärna kunde vara orkeslös någon annanstans. Men varje gång hon åkte bort mådde hon bättre och varje gång hon kom hem blev hon sämre igen. Det var då hon insåg att det var lägenheten som gjorde henne sjuk.
– Många andra i samma situation har fått diagnoser som hypotyreos, fibromyalgi, ibs, ME, parkinson och olika neurologiska diagnoser, när det egentligen handlar om mögel, berättar Karin.
Ämnen i luften
Karin är idag en välbalanserad kvinna. Men vägen till hälsa har varit lång, brokig och oerhört påfrestande. Hon bor nu i en frisk trea på Södermalm där hon fortfarande läker från många år av svår sjukdom, orsakad av mögel.
–  Jag var sjuk så länge trots att jag gjorde allt rätt; åt rätt mat, tränade, åt tillskott, men jag blev bara sjukare, berättar Karin.
–  Först förstod jag inte, fortsätter hon, jag visste inte att man kunde bli sjuk av mögel. Det tog tid innan jag kom in på mögelspåret. Det finns dåligt med information här i Sverige, men jag har förmågan att hitta rätt folk, jag hittade bland annat personer i USA som var duktiga på mögel.
Karin pratade med sin hyresvärd och lyckades driva igenom en mätning av hennes lägenhet. En av de anlitade var mycket påläst på just mögel i fastigheter. Han talade om att bara en fuktmätning inte skulle ge det resultat hon var ute efter, och att han genast kunde konstatera efter sina många år i branschen att hon hade mögel i lägenheten. Han satte in en apparat i vardagsrummet, stängde ventiler och dörrar. Resultatet – ett trettonsidigt protokoll med olika ämnen i luften.
–  Möglet kom ifrån källaren, men det sprider sig. Även mina grannar var sjuka. Mögel bryter ned en gradvis och blir man sjuk, stannar man hemma och blir ännu sjukare. Många får diagnoser som hypotyreos, fibromyalgi, IBS, och ME, när det egentligen handlar om mögel, berättar Karin.
Evakueringslägenhet
När hon väl förstod att det var lägenheten som gjorde henne sjuk, lyckades hon få en evakueringslägenhet inte långt från sin dåvarande lägenhet. På inrådan från kunniga inom ämnet, tillsammans med faktumet att hon var väldigt sjuk, beslutade hon sig för att lämna alla sina tillhörigheter bakom sig.
–  Jag var tvungen att flytta ut på rätt sätt och inte ta något med mig alls. Jag flyttade in i min nya lägenhet enbart med en ny uppblåsbar madrass, en tallrik och en gaffel. Bakom mig lämnade jag ett bibliotek jag byggt upp som var värt några hundratusen kronor, tolv års konstnärsverksamhet, morfars snickerier och alla organiska material som möbler och böcker. Det var traumatiskt. Jag flyttade till en evakueringslägenhet tvärs över gatan, men var tvungen att gå tillbaka till lägenheten och slänga allt.
Sakta men säkert, när allt var slängt och Karin inte längre behövde vistas i den gamla lägenheten, började hon må bättre. Det första hon märkte var att den extrema tröttheten började avta.
Nu för tiden är Karin på grund av sina erfarenheter anlitad av många med liknande problem, som fortfarande inte kommit fram till orsaken. En svårighet med att diagnostisera och behandla de här hälsoproblemen är att den traditionella sjukvården inte har några mätinstrument för mögeltoxiner.
–  Det jag råder dem som kommer till mig är att flytta. Det finns helt enkelt inget annat sätt. Det är svårt för många att förstå och acceptera det. Kroppen har en fantastisk förmåga till att läka och när man kommer till ett nytt friskt boende är det bäst att lita på den och lugna ned hela systemet.
Kemisk intolerans
Trots att Karin idag mår mycket bättre är hon väldigt känslig.
– Jag reagerar på en gång i mögelmiljöer, kan känna redan i en trappuppgång om där finns mögel i huset. Jag får en brännande känsla i luftvägarna, ont i huvudet, mår illa, blir grinig, aggressiv, trött och dålig i magen –  alla symptom kommer tillbaka men inte lika starkt. Jag kan inte vara i mögelmiljöer, men har accepterat känsligheten. Jag har också utvecklat kemisk intolerans, MCS, vilka många gör som varit mögelutsatta. Jag tål till exempel inga parfymer och parfymerade produkter.
Karin berättar också att det nu finns ett mätinstrument för att testa sin miljö, som bland annat går att beställa på nätet.
–  Om man misstänker att man bor i en dålig hemmiljö, prova och bo någon annanstans i några veckor och flytta sen hem och se hur man mår. Men man måste så klart flytta till en mögelfri miljö.
Karin har byggt upp ett nytt liv och trots att det varit en lång och bitvis mycket smärtsam resa är hon glad.
–  Jag har fått ett liv. Och jag har sparat kvittona, det kostade mig ungefär 30 000 kronor att möblera en trea. Man får ta det lite pö om pö. Vill man ha ett liv får man ta konsekvenserna, även om det är brutalt.

Här är Karins hemsida:
http://halsosamtliv.se

Och här är en lista på vad Karin kan hjälpa till med:

Näringsterapi
Örtterapi
Su Jok akupunktur
Shiatsu
Makrobiotik
Kraniosakral terapi
DNA analyser
Hårmineralanalyser

Artikel: Ulla Gabay, om citronsyra igen (7 augusti 2016)

Här är en till artikel av Ulla Gabay om citronsyra, hon skriver alltid informativt och kunnigt, det är alltid intressant att läsa hennes artiklar!  

http://newsvoice.se/2016/08/07/dns-medicinreporter-amina-manzoor-klipper-och-klistrar-om-citronsyra/

DN:s medicinreporter Amina Manzoor klipper och klistrar om citronsyra


KOMMENTAR. DN:s medicinreporter Amina Manzoor gick i förra veckan ut och sågade nio påstådda medicinska myter som cirkulerar i sociala medier. Däribland tillsatt citronsyra E330 i livsmedel. ”Att göra det genom att i stort sett klippa och klistra argument från Livsmedelsverkets hemsida ger inte mycket trovärdighet.” Det skriver hälsojournalisten Ulla Gabay i denna kommentar.

Text: Ulla Gabay, UllaGabay.com

Låt oss börja med Amina Manzoors egen text i DN under rubriken:

Nej, citronsyra ger inte allergi

DN: Nio medicinska myter - Amina Mazoor”I många livsmedel finns det tillsatt citronsyra, E330, som ett antioxidationsmedel. Den kan till exempel framställas från frukter som innehåller mycket citronsyra eller genom jäsning med hjälp av bland annat mögelsvampen Aspergillus niger.

I sociala medier sprids med jämna mellanrum artiklar om att kemiskt framställd citronsyra kan ligga bakom allergi. Men det saknas vetenskapliga belägg för det. Allergi orsakas av proteiner och citronsyra är inget, och innehåller inget, protein. Dessutom framställer kroppens celler själv citronsyra. Förutom allt detta är det också förbjudet att använda stammar av mögelsvampen som producerar gifter, det innebär att citronsyran som vi får i oss inte är farlig.

Slutsats: Det finns inget skäl att vara orolig för maten om det står på innehållsförteckningen att den innehåller E330 eller citronsyra. Den som får allergiska reaktioner på mat borde i stället kontakta vården och utredas för andra matallergier.”

Källa: Originaladressen för DN:s artikel: ”Nio medicinska myter du inte ska gå på” | Samma artikel på Web Archive

Överkänslighet hör till bilden

Manzoor må ha rätt i att citronsyra i sig inte ger just allergi, men när det handlar om mat och tillsatser finns det en övergripande överkänslighet som i sammanhanget måste tas på stort allvar. Även om allergi (omedelbar respons via nativa försvaret) och intolerans (fördröjd respons via adaptiva försvaret t ex genom att matsmältningen inte fungerar) som härstammar från våra två olika immunförsvar, kan effekterna på sikt för matintoleranta bli autoimmuna med livslånga kroniska sjukdomstillstånd som följd.

Alla har inte kunskap om skillnaden mellan allergi och intolerans och kan därför lätt missuppfatta information som ges, med allvarliga följder för hälsan. Ett sådant exempel är just Manzoors inlägg runt citronsyra, E330. Som reporter är grundfundamentet att se till alla aspekter som kan spela in i ett så viktigt sammanhang som kostens påverkan på hälsan.

Att som Manzoor i det här fallet luta sig mot Livsmedelsverkets hemsida i frågan, uppfyller inte de kraven. Den enda länk i texten för att stärka sitt tvärsäkra påstående att ”citronsyran som vi får i oss inte är farlig” leder till just den sidan. (Jämför gärna texterna.)

Kan vi då inte lita på Livsmedelsverket?

Citronsyra och Livsmedelsverket, Ulla GabayLivsmedelsverket har en lång historia med personer i jäv-ställning bland sina experter. Till exempel köpta professorer från universiteten. Så kallade adjungerade professorer, vars löner betalas av ett företag, en organisation eller annan utomstående. En tradition som tog rejäl fart under 1990-talet [1]. En win/win-situation för alla inblandade: universitetet får gratis arbetskraft, den adjungerade får en prestigefylld titel (utan prefixet adjungerad/tillfällig) och den som betalar lönen får en lojal kraft på plats att utnyttja i sina kommersiella syften.

Den före detta överläkaren Björn Hammarskjöld tog ut jävsdeklarationer för Livsmedelsverkets expertgrupp för 2016, för råd gällande näring (nutrition) och folkhälsa, och fann att flertalet hade kopplingar till både livsmedels- och läkemedelsindustrin. Artikeln publicerades här på NewsVoice 26 januari i år [2]. Det är sorgligt att se att en medicinsk reporter vid Sveriges största morgontidning, i likhet med Livsmedelsverket, mer eller mindre aningslöst går Livsmedelsindustrins ärenden.

Kroppens citronsyra kontra matens

En vanlig väg att få konsumenter att acceptera syntetiska kemikalietillsatser är att de finns naturligt i kroppen. Argumentet används även i det här fallet av Manzoor/Livsmedelsverket. Den citronsyra vi själva tillverkar, inom ramen för kroppens biologiska system, går inte att jämföra med den industriellt framställda. Den kroppsliga ingår i det som kallas för Citric Acid Cycle (eller Krebs cykel), där citronsyra bildas som en komponent i tillverkningen av energi, inom ramen för cellandningen. Processen utspelas sluten, inuti celler i mitokondria, och har en viktig funktion för ämnesomsättningen [3].

Swisha-UllaGabayReaktioner mot mat, kemikalier och andra syntetiska tillsatser sker till största delen i det utrymme som finns mellan cellerna. Inte minst i mag- tarmkanalen som dygnet runt har direkt kontakt med allt som kommer ner. En miljö som kontinuerligt utsätt för överbelastning av flitigt använda syntetiska kemikalier i olika kostprodukter.

Där Livsmedelsverket inte tar någon hänsyn till vare sig cocktaileffekten eller kemiska reaktioner vid livsmedelsframställningen. Inte heller tänker man där på den mängd det kan bli under en dag med ämnen som E330, som finns i var och varannan produkt i livsmedelsbutikernas hyllor. Man mäter bara gränsvärden per produkt, enligt en beräknad konsumtion per dag.

Text: Ulla Gabay, UllaGabay.com

 

Artikel om citronsyra E330 – hemmets.se

Jag försöker låta bli att äta sånt som har citronsyra i sig, inte helt lätt, eftersom det används i så mycket mat, men genom att laga min mat från grunden, och hålla mig ifrån sånt som har en massa tillsatser brukar det gå ganska bra i alla fall. Och så finns det citronsyra i rengöringsmedel, hudvård, schampo, tandkräm osv, där lusläser jag ingredienslistorna på det jag köper, så jag slipper ifrån eländet därifrån också… Här är en artikel om sambandet mellan pollenallergi och citronsyra – det kan ju påverka på en massa andra sätt också, men i den här artikeln belyser dom allergi…

http://www.hemmets.se/nar-citronsyran-forsvann-blev-ida-frisk-fran-sin-pollenallergi/

När citronsyran försvann blev Ida frisk från sin pollenallergi!

Var femte svensk har någon form av pollenallergi. För en del börjar problemen redan tidigt på våren när hasseln blommar. För andra är det tillsatser med citronsyra som ställer till det…

Sommaren 2014 skrev Hemmets Veckotidning om sambandet mellan pollenallergi och citronsyra. Irene Hultqvists son Linus hade blivit fri från sina symtom när han uteslöt citronsyran i maten. Reaktionen från läsarna blev enorm och informationen spred sig som en löpeld på vår hemsida.

 

Läs mer: Min son blev frisk när citronsyran försvann

 

En hel del läsare gick också med i Facebookgruppen Fri från allergi genom att undvika citronsyra, vars medlemsantal sedan 2014 gått från cirka 1 100 till 6 400 personer. En av dem är Karin Hultberg vars dotter Ida, som i dag är 17 år, länge haft stora problem med sin pollenallergi.

—Till en början var det värst under björkpollensäsongen, berättar Ida. Men i takt med att allergin förvärrades började det redan i februari när hasseln blommade.

Sedan fortsatte problemen med gräspollen hela sommaren. Tills Karin fick upp ögonen för sambandet mellan citronsyra och pollenallergi.

—Jag började googla på citronsyra och insåg att det inte var något naturligt citronämne utan att det utvinns med hjälp av ett svartmögel som tillhör samma mögelfamilj som husmögel.

Karin berättade om sin upptäckt för dottern och tillsammans bestämde de sig för att försöka utesluta all mat med citronsyra.

—Det var då vi förstod hur mycket som innehåller citronsyra, eller som det oftast benämns E 330, E 331, E 332, E 333, E 380, E 1505 eller citric acid, berättar Karin. Att det var i marmelad, sylt och saft, det anade jag eftersom det ofta står citronsyra i recepten när man gör saft. Men att det fanns i yoghurt, läsk, kex, kakor, glass, godis, chips, halvfabrikat mm hade jag ingen aning om.

Det hade inte gått mer än ett par veckor efter rensningen innan Ida märkte hur mycket bättre hon mådde.

—Plötsligt behövde jag inte längre ta mina ögondroppar och snart ”glömde” jag även nässprayen, det funkade ju ändå.

Det slutliga testet kom när hon även slutade ta sina allergitabletter.

—Dem klarade jag mig också utan!

Men en dag kände Ida hur det plötsligt började klia i ögonen. Familjen förstod direkt att det var hennes pollenallergi.

—Ida funderade på om hon hade ätit något annorlunda, berättar Karin, och kom fram till att det enda var Risifrutti som hon ätit några timmar tidigare. Och självklart var det så att det fanns citronsyra i den!

 

Läs mer: Alla prover var bra – men jag hade ingen ork

Artikel om citronsyra E330 av Ulla Gabay

Man måste ha koll på alla möjliga tillsatser, bäst är ju att äta naturliga råvaror som inte har processats, och produkter som har en så kort ingredienslista som möjligt… och som Ulla påpekar, citronsyra finns även i KRAV-produkter, tyvärr…
och se upp med hudvård, rengöringsmedel osv också!

Citronsyrakänslighet har fått ny vind i mediaseglen. Ett vanligt symtom redan hos barn är svåra eksem, så kallat atopiskt. En kronisk inflammation i huden som vanligtvis behandlas med mjukgörande krämer, kortisonsalva och antibiotika. Nu vittnar alltfler om att de blivit symtomfria när de sanerat bort citronsyra från sin kost och miljö.

Text och foto: Ulla Gabay, journalist, författare och föreläsare | Läs mer av Ulla Gabay

Den 9 januari 2016 publicerade GP en artikel i ämnet med 9-åriga Thilda Glans som exempel. Efter att större delen av sitt liv haft kliande utslag, blev Thilda helt eksemfri på 3 veckor efter att citronsyra uteslutits. Hon hade då i åratal fått verkningslösa kortisonsalvor och mjukgörande salvor (vilka ofta innehåller citronsyra) av en hudläkare.

Livsmedelsverket behöver uppdatera sig

Både naturliga och syntetiska kemikalier kan vara giftiga. Den syntetiska citronsyra som används inom livsmedelsindustrin är en billig produkt (E330) framställd i laboratorier. Den används som surhetsreglerande medel samt för att motverka härskning och missfärgning. E330 är också vanligt i bl. a hudvård, rengöringsprodukter och läkemedel (ex Treo).

Frågan om allergiska reaktioner på citronsyran är inte ny, men sjukvården och Livsmedelsverket tar inte in vad människor upplever i sin vardag. Eller ens vad ny forskning kommit fram till.

Man kan inte vara allergisk mot naturlig citronsyra, eftersom det inte handlar om ett protein, skriver Livsmedelsverket. Och säger sig inte kunna avgöra, vad det beror på när alltfler påstår sig reagera på ämnet. Då borde ansvariga på verket uppdatera sig genom att läsa den schweiziska rapporten från 2013 på PubMed.gov: Funghi: the neglected allergenic sources (Svamp: de förbisedda allergikällorna).

I studien påpekas att det inom molekylärbiologin de två senaste decennierna varit tillåtet med kloning och produktion av hundratals rekombinanta proteiner (proteiner som reglerar genuttrycken). Ett område som samtidigt försett forskarna med en förståelse för de underliggande mekanismerna i immunförsvarets antikroppar IgE (kan skapa kraftiga inflammatoriska och allergiska reaktioner).

E330 är inte ett naturligt ämne

På Livsmedelsverkets sida understryker man att citronsyra är ett naturligt ämne i bär och frukt. Samt att det produceras naturligt i kroppen. Som vanligt hävdar verket E-ämnets säkerhet med att det är godkänt av EFSA och att det handlar om mycket små mängder. Helt utan hänsyn till ”cocktaileffekten”; den mängd du kan få i dig över en dag, genom att syran är en av livsmedelsindustrins mest använda tillsatser som antioxidant/konserveringsmedel. Förekommer även i KRAV-märkta varor!

Förmodligen är det inte den naturliga syran som är problemet vid överkänslighet, utan den artificiella som livsmedelsindustrin använder (ofta från Kina). Då tillsatsen är dyr att framställa från naturlig frukt, produceras den i stället av en sockerlösning/melass (ofta gjord på billig majs), till vilken tillsätts svampar av svartmögel. Samma svamp som angriper hus med förödande hälsoeffekter. Varför den skulle vara mindre hälsofarlig i mat övergår i alla fall mitt förstånd.

Svamparna producerar citronsyra när de äter sockret. Men det är inte det enda; under stress i en ovanlig miljö kan de även producera proteinmolekyler. Efter filtrering (risk för rester av mögelsporer finns) tillsätts först släckt kalk (frätande kalciumhydroxid E526) för att få ett salt, citrat, att fälla ut. Kalciumhydroxid E 526 framställs genom att vatten tillsätts kalciumoxid E 529. Kalciumhydroxid får enligt

Livsmedelsverket: ”användas utan mängdbegränsning till de flesta livsmedel, dock inte mer än vad som behövs, samt till barnmat.” För att omvandla citratet tillbaka till citronsyra behandlas det med svavelsyra. Hur äkta och säkert känns det mot en naturlig citron?

Livsmedelsindustrin gör som den brukar; ”går över ån för att hämta giftigt vatten”. Det går aldrig att ersätta naturens produkter med syntetiska kemikalier vår kropp inte känner igen!

Bättre info på sociala medier

I augusti förra året skrev GT om Rasmus Karlssons pappa som varnade för citronsyra i kosten. Familjens resa med sonens bollande mellan vårdcentraler, sjukhus och specialister är en stilstudie i hur många drabbade har det. Utan att bli ett dugg hjälpta av de läkemedel de får som behandling. Inte nog med att de enbart dämpar symtomen, de kan även förvärra eksemen. Förmodligen på grund av den svartmögelsvamp som ingår i E330, som finns i de flesta av de salvor som skrivs ut.

Som så vanligt nu för tiden var det på sociala medier som Mattias Karlsson hittade lösningen på sonens problem. All mat, dryck, schampo och tvättmedel som innehöll citronsyra sanerades bort. Efter ett tag behövde Rasmus inte längre läkarnas mediciner.

”Vi hör från konsumenter och ser på sociala medier att en del personer uppger att de reagerar på citronsyra. Det går inte att säga om intag av svartmögel orsakar allergi hos känsliga mögelallergiker. Rent forskningsmässigt finns det inte något samband. E330 eller citronsyra som det heter är något som har granskats och det har fastställts att det är säkert för människor”, säger Ylva Sjögren Bolin, kemist och allergiexpert på Livsmedelsverket, till GT.

Ingen försiktighetsprincip för kosten

Miljöbalken, Kap 2, § 3 runt den s.k. ”försiktighetsprincipen” avslutas med följande ord:

”Dessa försiktighetsmått skall vidtas så snart det finns skäl att anta att en verksamhet eller åtgärd kan medföra skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön.”

Man kan undra varför Livsmedelsverket står utanför lagen om försiktighetsprincipen när det gäller hälsan. Verkets ”vetenskapliga evidens” är hur som helst inte mycket värd om de ansvariga inte ens ser till att vara uppdaterade på ny forskning. Följden blir att samtidigt som vi medborgare får betala deras ignorans med ökade kroniska sjukdomar (i allt yngre ålder) kommer hela vårdsystemet och statens sjukvårdsbudget att kollapsa inom en överskådlig framtid.

Hur länge till ska vi behöva söka hjälp hos dr Google, innan politiker och myndigheter tar itu med tsunamin av syntetiska kemikalier?

Fler E-nummer med inslag av citronsyra att se upp med på matförpackningar, utöver benämningarna Citronsyra och Citric Acid:

  • E 331 Natriumcitrater (antioxidationsmedel)
  • E 332 Kaliumcitrater (antioxidationsmedel)
  • E 333 Kalciumcitrater (antioxidationsmedel)
  • E 472c Mono- och diglyceriders citronsyraestrar (konsistensmedel)Äkta vara (Aktavara.org)

Text och foto: Ulla Gabay, journalist, författare och föreläsare | Läs mer av Ulla Gabay

Källor

GP-artikel: Allt fler tror att citronsyra ger allergi och eksem

Livsmedelsverket: Citronsyra

Funghi-studien: Fungi: the neglected allergenic sources (PubMed)

Göteborgs Universitet, Sahlgrenska Akademin: Produktion av rekombinanta proteiner

GT: Pappan varnar för citronsyra i kosten

July 2020
M T W T F S S
 12345
6789101112
13141516171819
20212223242526
2728293031