Artikel: Ulla Gabay, om citronsyra igen (7 augusti 2016)

Här är en till artikel av Ulla Gabay om citronsyra, hon skriver alltid informativt och kunnigt, det är alltid intressant att läsa hennes artiklar!  

http://newsvoice.se/2016/08/07/dns-medicinreporter-amina-manzoor-klipper-och-klistrar-om-citronsyra/

DN:s medicinreporter Amina Manzoor klipper och klistrar om citronsyra


KOMMENTAR. DN:s medicinreporter Amina Manzoor gick i förra veckan ut och sågade nio påstådda medicinska myter som cirkulerar i sociala medier. Däribland tillsatt citronsyra E330 i livsmedel. ”Att göra det genom att i stort sett klippa och klistra argument från Livsmedelsverkets hemsida ger inte mycket trovärdighet.” Det skriver hälsojournalisten Ulla Gabay i denna kommentar.

Text: Ulla Gabay, UllaGabay.com

Låt oss börja med Amina Manzoors egen text i DN under rubriken:

Nej, citronsyra ger inte allergi

DN: Nio medicinska myter - Amina Mazoor”I många livsmedel finns det tillsatt citronsyra, E330, som ett antioxidationsmedel. Den kan till exempel framställas från frukter som innehåller mycket citronsyra eller genom jäsning med hjälp av bland annat mögelsvampen Aspergillus niger.

I sociala medier sprids med jämna mellanrum artiklar om att kemiskt framställd citronsyra kan ligga bakom allergi. Men det saknas vetenskapliga belägg för det. Allergi orsakas av proteiner och citronsyra är inget, och innehåller inget, protein. Dessutom framställer kroppens celler själv citronsyra. Förutom allt detta är det också förbjudet att använda stammar av mögelsvampen som producerar gifter, det innebär att citronsyran som vi får i oss inte är farlig.

Slutsats: Det finns inget skäl att vara orolig för maten om det står på innehållsförteckningen att den innehåller E330 eller citronsyra. Den som får allergiska reaktioner på mat borde i stället kontakta vården och utredas för andra matallergier.”

Källa: Originaladressen för DN:s artikel: ”Nio medicinska myter du inte ska gå på” | Samma artikel på Web Archive

Överkänslighet hör till bilden

Manzoor må ha rätt i att citronsyra i sig inte ger just allergi, men när det handlar om mat och tillsatser finns det en övergripande överkänslighet som i sammanhanget måste tas på stort allvar. Även om allergi (omedelbar respons via nativa försvaret) och intolerans (fördröjd respons via adaptiva försvaret t ex genom att matsmältningen inte fungerar) som härstammar från våra två olika immunförsvar, kan effekterna på sikt för matintoleranta bli autoimmuna med livslånga kroniska sjukdomstillstånd som följd.

Alla har inte kunskap om skillnaden mellan allergi och intolerans och kan därför lätt missuppfatta information som ges, med allvarliga följder för hälsan. Ett sådant exempel är just Manzoors inlägg runt citronsyra, E330. Som reporter är grundfundamentet att se till alla aspekter som kan spela in i ett så viktigt sammanhang som kostens påverkan på hälsan.

Att som Manzoor i det här fallet luta sig mot Livsmedelsverkets hemsida i frågan, uppfyller inte de kraven. Den enda länk i texten för att stärka sitt tvärsäkra påstående att ”citronsyran som vi får i oss inte är farlig” leder till just den sidan. (Jämför gärna texterna.)

Kan vi då inte lita på Livsmedelsverket?

Citronsyra och Livsmedelsverket, Ulla GabayLivsmedelsverket har en lång historia med personer i jäv-ställning bland sina experter. Till exempel köpta professorer från universiteten. Så kallade adjungerade professorer, vars löner betalas av ett företag, en organisation eller annan utomstående. En tradition som tog rejäl fart under 1990-talet [1]. En win/win-situation för alla inblandade: universitetet får gratis arbetskraft, den adjungerade får en prestigefylld titel (utan prefixet adjungerad/tillfällig) och den som betalar lönen får en lojal kraft på plats att utnyttja i sina kommersiella syften.

Den före detta överläkaren Björn Hammarskjöld tog ut jävsdeklarationer för Livsmedelsverkets expertgrupp för 2016, för råd gällande näring (nutrition) och folkhälsa, och fann att flertalet hade kopplingar till både livsmedels- och läkemedelsindustrin. Artikeln publicerades här på NewsVoice 26 januari i år [2]. Det är sorgligt att se att en medicinsk reporter vid Sveriges största morgontidning, i likhet med Livsmedelsverket, mer eller mindre aningslöst går Livsmedelsindustrins ärenden.

Kroppens citronsyra kontra matens

En vanlig väg att få konsumenter att acceptera syntetiska kemikalietillsatser är att de finns naturligt i kroppen. Argumentet används även i det här fallet av Manzoor/Livsmedelsverket. Den citronsyra vi själva tillverkar, inom ramen för kroppens biologiska system, går inte att jämföra med den industriellt framställda. Den kroppsliga ingår i det som kallas för Citric Acid Cycle (eller Krebs cykel), där citronsyra bildas som en komponent i tillverkningen av energi, inom ramen för cellandningen. Processen utspelas sluten, inuti celler i mitokondria, och har en viktig funktion för ämnesomsättningen [3].

Swisha-UllaGabayReaktioner mot mat, kemikalier och andra syntetiska tillsatser sker till största delen i det utrymme som finns mellan cellerna. Inte minst i mag- tarmkanalen som dygnet runt har direkt kontakt med allt som kommer ner. En miljö som kontinuerligt utsätt för överbelastning av flitigt använda syntetiska kemikalier i olika kostprodukter.

Där Livsmedelsverket inte tar någon hänsyn till vare sig cocktaileffekten eller kemiska reaktioner vid livsmedelsframställningen. Inte heller tänker man där på den mängd det kan bli under en dag med ämnen som E330, som finns i var och varannan produkt i livsmedelsbutikernas hyllor. Man mäter bara gränsvärden per produkt, enligt en beräknad konsumtion per dag.

Text: Ulla Gabay, UllaGabay.com

 

Artikel (Ulla Gabay) Industrikosten hotar människans inre miljö

Ytterligare en intressant artikel av Ulla Gabay:

http://newsvoice.se/2016/06/22/industrikosten-hotar-manniskans-inre-miljo-amnet-maste-in-i-den-politiska-agendan/

Industrikosten hotar människans inre miljö – Ämnet måste in i den politiska agendan

Bok av Ulla Gabay: Hälsofällan, om miljöbomben i magen (och vad du kan göra åt den)

Jag har postat flera artiklar om Ulla Gabay här förut, hon har en hel del vettiga saker att säga, här kan man hitta en bok av henne:

http://www.bokus.com/bok/9789187519277/halsofallan-om-miljobomben-i-magen-och-vad-du-kan-gora-at-den/

HÄLSOFÄLLA – om miljöbomben i magen och vad du kan göra åt den / Ulla Gabay
Följ med journalisten Ulla Gabay på en halsbrytande resa i ett kostlandskap där ett hälsostup lurar bakom varje smaktopp. Häng på och syna den industriella maten. Full av miljögifter, godkända livsmedelsgifter, kemikalier och syntetiska tillsatser.
Din inre miljö hotas på samma sätt som den yttre. Vinster sätts före din hälsa. Köpta forskare har fingret rakt i kostgrytan. I slutna rum gör regeringar och myndigheter upp om vansinnet med vår mat. Och läkemedelsindustrin tjänar pengar på konsekvenserna.
Samtidigt som svälten minskar i U-länderna, drabbas välfärdens övergödda befolkning av undernäring. I takt med att industrin har tagit över kostcirkeln har kroniska folksjukdomar, autoimmunitet och cancer ökat. Resultatet av den moderna synen på mat är ett stort livsmedelsexperiment inom jordbruksindustrin, matindustrin och biotekniken. Med oss vanliga människor som försökskaniner, utan att någon idag kan förutse hur hälsan påverkas på sikt. Eller vilka epigenetiska effekter det för med sig för framtida generationer.
Lösningen på problemet finns. Du måste själv ta ett större ansvar för din hälsa. Genom att skaffa dig kunskap om maten, matsmältningen och den näring din kropp behöver. Du måste sluta köpa industrins snabbmat och försurande hel- och halvfabrikat och istället välja äkta mat. Närodlad och ekologisk.
I Hälsofällan får du kunskapen du behöver, matnyttiga tips och en metod att kombinera maten, KombiMaxa, som underlättar din matsmältning.

Om författaren:
Ulla Gaby vet vad hon talar om. Hon har själv drabbats av sjukdomar på grund av felaktig kost, olika dieter och olika mediciner. Men hon har genom att äta rätt fått tillbaka sin hälsa. Det hon har att säga är värt att lyssna till om du själv vill hålla dig frisk och leva länge!

Sagt om Hälsofällan:
“Hälsofällan är den mest informativa bok i ämnet som hittills har skrivits på svenska av lekmän.” Professor Stig Bengmark

Artikel om citronsyra E330 av Ulla Gabay

Man måste ha koll på alla möjliga tillsatser, bäst är ju att äta naturliga råvaror som inte har processats, och produkter som har en så kort ingredienslista som möjligt… och som Ulla påpekar, citronsyra finns även i KRAV-produkter, tyvärr…
och se upp med hudvård, rengöringsmedel osv också!

Citronsyrakänslighet har fått ny vind i mediaseglen. Ett vanligt symtom redan hos barn är svåra eksem, så kallat atopiskt. En kronisk inflammation i huden som vanligtvis behandlas med mjukgörande krämer, kortisonsalva och antibiotika. Nu vittnar alltfler om att de blivit symtomfria när de sanerat bort citronsyra från sin kost och miljö.

Text och foto: Ulla Gabay, journalist, författare och föreläsare | Läs mer av Ulla Gabay

Den 9 januari 2016 publicerade GP en artikel i ämnet med 9-åriga Thilda Glans som exempel. Efter att större delen av sitt liv haft kliande utslag, blev Thilda helt eksemfri på 3 veckor efter att citronsyra uteslutits. Hon hade då i åratal fått verkningslösa kortisonsalvor och mjukgörande salvor (vilka ofta innehåller citronsyra) av en hudläkare.

Livsmedelsverket behöver uppdatera sig

Både naturliga och syntetiska kemikalier kan vara giftiga. Den syntetiska citronsyra som används inom livsmedelsindustrin är en billig produkt (E330) framställd i laboratorier. Den används som surhetsreglerande medel samt för att motverka härskning och missfärgning. E330 är också vanligt i bl. a hudvård, rengöringsprodukter och läkemedel (ex Treo).

Frågan om allergiska reaktioner på citronsyran är inte ny, men sjukvården och Livsmedelsverket tar inte in vad människor upplever i sin vardag. Eller ens vad ny forskning kommit fram till.

Man kan inte vara allergisk mot naturlig citronsyra, eftersom det inte handlar om ett protein, skriver Livsmedelsverket. Och säger sig inte kunna avgöra, vad det beror på när alltfler påstår sig reagera på ämnet. Då borde ansvariga på verket uppdatera sig genom att läsa den schweiziska rapporten från 2013 på PubMed.gov: Funghi: the neglected allergenic sources (Svamp: de förbisedda allergikällorna).

I studien påpekas att det inom molekylärbiologin de två senaste decennierna varit tillåtet med kloning och produktion av hundratals rekombinanta proteiner (proteiner som reglerar genuttrycken). Ett område som samtidigt försett forskarna med en förståelse för de underliggande mekanismerna i immunförsvarets antikroppar IgE (kan skapa kraftiga inflammatoriska och allergiska reaktioner).

E330 är inte ett naturligt ämne

På Livsmedelsverkets sida understryker man att citronsyra är ett naturligt ämne i bär och frukt. Samt att det produceras naturligt i kroppen. Som vanligt hävdar verket E-ämnets säkerhet med att det är godkänt av EFSA och att det handlar om mycket små mängder. Helt utan hänsyn till ”cocktaileffekten”; den mängd du kan få i dig över en dag, genom att syran är en av livsmedelsindustrins mest använda tillsatser som antioxidant/konserveringsmedel. Förekommer även i KRAV-märkta varor!

Förmodligen är det inte den naturliga syran som är problemet vid överkänslighet, utan den artificiella som livsmedelsindustrin använder (ofta från Kina). Då tillsatsen är dyr att framställa från naturlig frukt, produceras den i stället av en sockerlösning/melass (ofta gjord på billig majs), till vilken tillsätts svampar av svartmögel. Samma svamp som angriper hus med förödande hälsoeffekter. Varför den skulle vara mindre hälsofarlig i mat övergår i alla fall mitt förstånd.

Svamparna producerar citronsyra när de äter sockret. Men det är inte det enda; under stress i en ovanlig miljö kan de även producera proteinmolekyler. Efter filtrering (risk för rester av mögelsporer finns) tillsätts först släckt kalk (frätande kalciumhydroxid E526) för att få ett salt, citrat, att fälla ut. Kalciumhydroxid E 526 framställs genom att vatten tillsätts kalciumoxid E 529. Kalciumhydroxid får enligt

Livsmedelsverket: ”användas utan mängdbegränsning till de flesta livsmedel, dock inte mer än vad som behövs, samt till barnmat.” För att omvandla citratet tillbaka till citronsyra behandlas det med svavelsyra. Hur äkta och säkert känns det mot en naturlig citron?

Livsmedelsindustrin gör som den brukar; ”går över ån för att hämta giftigt vatten”. Det går aldrig att ersätta naturens produkter med syntetiska kemikalier vår kropp inte känner igen!

Bättre info på sociala medier

I augusti förra året skrev GT om Rasmus Karlssons pappa som varnade för citronsyra i kosten. Familjens resa med sonens bollande mellan vårdcentraler, sjukhus och specialister är en stilstudie i hur många drabbade har det. Utan att bli ett dugg hjälpta av de läkemedel de får som behandling. Inte nog med att de enbart dämpar symtomen, de kan även förvärra eksemen. Förmodligen på grund av den svartmögelsvamp som ingår i E330, som finns i de flesta av de salvor som skrivs ut.

Som så vanligt nu för tiden var det på sociala medier som Mattias Karlsson hittade lösningen på sonens problem. All mat, dryck, schampo och tvättmedel som innehöll citronsyra sanerades bort. Efter ett tag behövde Rasmus inte längre läkarnas mediciner.

”Vi hör från konsumenter och ser på sociala medier att en del personer uppger att de reagerar på citronsyra. Det går inte att säga om intag av svartmögel orsakar allergi hos känsliga mögelallergiker. Rent forskningsmässigt finns det inte något samband. E330 eller citronsyra som det heter är något som har granskats och det har fastställts att det är säkert för människor”, säger Ylva Sjögren Bolin, kemist och allergiexpert på Livsmedelsverket, till GT.

Ingen försiktighetsprincip för kosten

Miljöbalken, Kap 2, § 3 runt den s.k. ”försiktighetsprincipen” avslutas med följande ord:

”Dessa försiktighetsmått skall vidtas så snart det finns skäl att anta att en verksamhet eller åtgärd kan medföra skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön.”

Man kan undra varför Livsmedelsverket står utanför lagen om försiktighetsprincipen när det gäller hälsan. Verkets ”vetenskapliga evidens” är hur som helst inte mycket värd om de ansvariga inte ens ser till att vara uppdaterade på ny forskning. Följden blir att samtidigt som vi medborgare får betala deras ignorans med ökade kroniska sjukdomar (i allt yngre ålder) kommer hela vårdsystemet och statens sjukvårdsbudget att kollapsa inom en överskådlig framtid.

Hur länge till ska vi behöva söka hjälp hos dr Google, innan politiker och myndigheter tar itu med tsunamin av syntetiska kemikalier?

Fler E-nummer med inslag av citronsyra att se upp med på matförpackningar, utöver benämningarna Citronsyra och Citric Acid:

  • E 331 Natriumcitrater (antioxidationsmedel)
  • E 332 Kaliumcitrater (antioxidationsmedel)
  • E 333 Kalciumcitrater (antioxidationsmedel)
  • E 472c Mono- och diglyceriders citronsyraestrar (konsistensmedel)Äkta vara (Aktavara.org)

Text och foto: Ulla Gabay, journalist, författare och föreläsare | Läs mer av Ulla Gabay

Källor

GP-artikel: Allt fler tror att citronsyra ger allergi och eksem

Livsmedelsverket: Citronsyra

Funghi-studien: Fungi: the neglected allergenic sources (PubMed)

Göteborgs Universitet, Sahlgrenska Akademin: Produktion av rekombinanta proteiner

GT: Pappan varnar för citronsyra i kosten

Artikel av Ulla Gabay: Artificiell mat – ett inre miljöhot mot Folkhälsan

Jag köper så mycket ekologisk mat som jag bara kan, köper t ex älg och ren – dom är i alla fall inte uppfödda i fabriker… har slutat köpa odlad lax (tyvärr svårt att hitta vildfångad, och jag vet inte heller om jag litar på märkningen..) Och så lagar jag mat från grunden, så vet jag vilka tillsatser jag har stoppat i maten, försöker ha koll så gott det går… här är en artikel av Ulla Gabay:

http://newsvoice.se/2015/12/10/gabay-artificiell-mat-ett-inre-miljohot-mot-folkhälsan/

Det som driver på utvecklingen av en alltmer artificiell kost är klimathot, befolkningstillväxt och köttindustrins ohållbara produkter. Men priset kan bli högt: vår mänskliga hälsa. Därför är det av högsta vikt att även det inre miljöhotet kommer upp på den globala agendan.

Maten har länge manipulerats för att möta livsmedelsindustrins behov av lönsamhet. Jordbrukens stordrift har fått grödorna att tappa i näringsvärde på grund av ett lägre odlingsdjup. Och miljögifterna som sprutas över fälten, för att skydda växterna mot ”angrepp utifrån”, har ökat.

Djuren har götts upp onaturligt för att växa snabbt och ge mer kött. Fisken går nu samma väg i odlingskassar, där de matas med för dem främmande foder. Till exempel har den odlade laxen därigenom tappat 50 procent av Omega 3.

Grönsaker, frukt och bär har hybridiserats i syfte att bli jämna och stora, samt för att klara längre transporter och lagringstid. Vilket resulterat i ”attraktiva” produkter, med minskad näring och ett ökat innehåll av vatten, sockerhalt och cellulosa (ett kolhydrat människan inte kan bryta ner).

Till detta ska läggas alla berikningar, färg- och smakämnen, raffinerat mjöl, socker och salt, samt onyttiga fetter som måste tillsättas maten för att göra den attraktiv och ätbar. Alla dessa processer som den moderna kosten utsätts för drabbar med tiden vår kropp och hälsa. Något som epigentiken och ny forskning på 2000-talet tydligt visar.
Otillräcklig vetenskaplig evidens

Nu backas argumenten för framtidens alltmer syntetiska och biotekniska kost upp av klimathot, befolkningsökning och en ohållbar hantering av dagens matdjur. Det här är ingen lätt fråga att ta sig an. För det första är produkterna ännu inte ute på marknaden (med undantag för en del GMO-produkter, främst i USA). För det andra är bevekelsegrunderna lätta att ta till sig. Och hur många hot orkar man hantera på en gång?

Bioteknik är en tvärvetenskap som alltmer används av traditionella kemi- och läkemedelsföretag. Av de 6 stora multinationella agrokemiska bolag som dominerar jordbrukssektorn (”Big 6”) har de flesta huvudkontor i USA:

  • BASF (Tyskland),
  • Bayer AG (USA),
  • Dow (USA),
  • Du Pont (USA),
  • Monsanto (USA) och
  • Syngenta (Schweiz).

De framställer sig gärna som världens frälsare och att de står i mänsklighetens tjänst, typ: ”Moving The World Forward” (Dow) och ”Science For A Better Life” (Bayer). Men verkligheten ser något annorlunda ut.

Kontrollen av den biotekniska maten är helt baserad på industrins egna forskningsunderlag som ”värderas” av ansvarig myndighet före godkännandet. Patent på agrokemins genmodifierade livsmedelsprodukter omöjliggör i sammanhanget oberoende forskningsstudier. Den vetenskapliga evidensen är därför klart otillräcklig.

Vad den alltmer syntetiska jordbruks- och kostutvecklingen kommer att betyda för den mänskliga hälsan krävs i stället flera generationer för att kunna säkerställa (en generation räknas i cirka 25 år). Vilket går stick i stäv mot den snabba utvecklingen på det här området. I stället går ekonomiska intressen även här före; både statliga och globala. Vi blir alla därför, utan vårt godkännande, industrins levande försöksråttor.

Vårt inre miljöhot måste upp på agendan

De flesta av oss är idag medvetna om klimathotet och klart positiva till allt som kan göras för att motverka det. Och ingen vill givetvis att våra matdjur ska fara illa.

Problemet är att det inre miljöhot den moderna kosten utgör för oss människor sopas under mattan. Av styrandes kortsiktiga och egna intressen. Och med hjälp av stora summor från industrin som används till att lobba för deras produkter och svartmålning av de vetenskapsmän och andra som varnar för hälsoeffekterna. Samt av vår egen förnekelse, vare sig den kommer av okunskap eller grundar sig i bekvämlighet.

Forskningen runt epigenetiken, yttre miljöpåverkan (ex toxiner, stress och mat) som fungerar like en strömbrytare för svaga gener, är på väg att totalt ändra uppfattningen om sjukdomars uppkomst. Och från att maten traditionellt har betraktats som en del av den yttre miljön, fäster nu vetenskapen allt mer uppmärksamhet på dess betydelse för människans inre miljö.

Nya studier inom området ”nutritional epigenetics” visar på kostens betydelse för vår inre miljö. Inte minst för den snabba utvecklingen (även bland barn) av kroniska sjukdomar som:

  • inflammatoriska tillstånd,matintoleranser,
  • tarmsjukdomar,
  • diabetes,
  • fetma,
  • cancer,
  • hjärt-kärlsjukdomar,
  • Altzheimers och
  • vissa mentala tillstånd.

Att det här även är ett reellt hot mot framtida generationer, den allmänna sjukvården och vår gemensamma statskassa, verkar inte passa in i politikernas kortsiktiga vardag.

Sunda förnuftet säger att det inte kan vara någon större skillnad på hur den yttre naturmiljön och vår inre kroppsmiljö (inklusive djurens) försuras och förstörs av alla miljögifter och syntetiska industrikemikalier.

Naturen har redan sagt sitt, nu är det på tiden att vi lyssnar till kroppens rop på hjälp!

Text och foto: Ulla Gabay, journalist, författare och föreläsare | Läs mer av Ulla Gabay

Kemikaliecocktail bakom matintoleranser

Jag försöker laga mat från grunden, så gott det går – jag tror inte heller att det är bara gluten som ställer till det i våra kroppar – och de sk glutenfria produkterna som ska vara någon slags ersättning för pasta, bröd osv är ju tvättade på all näring och fibrer, så man mår sämre av att äta sånt.. man får verkligen fundera över vad man stoppar i sig, och vad det är gjort på – så naturligt och i så ren form som möjligt är bäst!

http://ullagabay.com/2015/08/10/kemikaliecocktail-bakom-matintoleranser/

Det råder rena börsyran på hälsomarknaden. Men kostråden är ofta dåligt underbyggda och kraftigt förenklade. Detta har skapat en lönsam nisch av ”fri från-mat” inom livsmedelshandeln. Tyvärr är denna industrimat inte bättre än de lättprodukter som togs fram på 1980-talet för att ”rädda oss” från fetma och hjärt-kärlsjukdomar. Snarare spär den på problemen med matintoleranser.

Glutenhypen är bara ett exempel på ett växande kostsyndrom. Gluten är en kedja av små proteiner i sädesslag och andra gräsväxter som numera anklagas för allt från autism och matintolerans till diabetes, cancer och andra sjukdomar. Men bakgrunden är mer komplicerad än så. Nyare forskning pekar på en syntetisk kemikaliecocktail i botten på dagens anstormning av matintoleranser och andra kroniska sjuktillstånd.

Tyst celiaki

Glutenallergi som orsakar en akut reaktion av immunförsvaret är en överkänslighet mot spannmål och ska inte förväxlas med fullt utvecklad glutenintolerans som är en autoimmun sjukdom, celiaki. Dessutom talas det alltmer om ”tyst celiaki” NCGS (Non Celiac Gluten Sensitivity) som byggs upp under lång tid.

I Sverige är det svårt att få gehör för den tysta celiakin inom sjukvården. Men antalet patienter ökar som vittnar om att de blivit bättre av att ta bort gluten fast de testat negativt för celiaki. Det är bara att hoppas att fler svenska doktorer följer överläkaren Eric Ronges exempel att ta begreppet NCGS på allvar.

Läckande tarm

Enligt forskaren Aristo Vojdani, professor i neuroimmunologi, kan stress, infektioner, miljögifter och mixen av kemiska tillsatser i maten skada ett matsmältningsenzym (DPP IV) som påverkar kroppens immunreglering och som behövs för nedbrytningen av gluten och mjölk. Det ger då inflammation i tunntarmens slemhinna med dålig matsmältning samt vitamin- mineral- och blodbrist som följd. Det här sker ofta i tysthet och under många år innan symtom visar sig i form av magsmärtor, gasbildning, illamående, diarré/förstoppning, viktpåverkan, muskel- och ledvärk, trötthet, hyperaktivitet, depression och humörsvängningar.

Inflammationerna kan till slut göra hål i tarmslemhinnans fogar mellan cellerna, tight junctions. Syndromet kallas för ”läckande tarm” (Leaky Gut Syndrome), där mikroskopiska matrester, kemikalier och annat kan slinka igenom och gå direkt ut i blodomloppet och skapa antigener. Då matens proteiner påminner om de i vår egen vävnad kan immunförsvaret på sikt ta fel och attackera även den egna kroppens organ och orsaka autoimmuna tillstånd som MS, reumatism, diabetes, Alzheimers, samt sjukdomar i hjärta, kärl, bindväv, sköldkörteln, mage och tarm mm.

 ”Du får inte Alzheimers i 70-årsåldern, sjukdomen startar decennier tidigare genom att hjärnceller dör på grund av autoimmuna reaktioner”, säger professor Aristo Vojdani.

Kemikaliemix ger autoimmunitet

Det här är den linje som alltfler forskare slår in på inför ökningen av matintoleranser och andra kroniskt autoimmuna sjukdomar. Men för att över huvud taget kunna drabbas av celiaki måste det till en svag gen som kan triggas igång av alla de miljögifter och syntetiska kemikalier vi omges av i vardagen. Inte minst de från maten som träffar tarmslemhinnan direkt.

Läkaren och forskaren inom gastroenterologi (matsmältningssystemet), Alessio Fasano, som specialiserat sig på autoimmunitet och celiaki menar att gluten är ett ”gift” för alla, men att inte alla blir sjuka av det. Han poängterar att det endast är ett fåtal som har genförutsättningar att drabbas av celiaki. I stället pekar även Fasano på kemikalierna i maten bakom en inflammation i slemhinnan som på sikt kan leda till läckande tarm. Med en autoimmun matintolerans som följd.

Grundproblemet verkar alltså inte ligga hos vissa av de proteiner vi äter, utan snarare i den kemikaliecocktail vi får i oss. Som sedan gör att vi utvecklar olika matintoleranser och autoimmuna sjukdomar.

Effektivt konsumenttryck

De som drabbas av celiaki måste givetvis hålla sig helt ifrån gluten. Detsamma gäller för alla som eventuellt lider av en tyst glutenintolerans. Men att försöka dämpa en inflammation i tarmen med livsmedelshandelns fri från-produkter, fulla av tillsatta kemikalier, blir detsamma som att försöka släcka en brand med bensin.

I USA där debatten runt kostsyndromet fördjupats, har konsumenttrycket fått globala industrijättar som Kellogg, Nestle och General Mills att börja fasa ut syntetiska färg- och smakämnen i sina produkter. Konsumenttryck måste även sättas på svenska myndigheter och politiker runt kemikalietillsatserna i maten om inte folkhälsan ska knäckas helt.

Ulla Gabay

August 2019
M T W T F S S
« May    
 1234
567891011
12131415161718
19202122232425
262728293031