Om gluten och havre, bloggpost från Hälsa som livsstil

Gluten finns ju framför allt i vete, råg och korn, men det finns andra typer av liknande protein i andra sädesslag, som också kan ställa till problem ibland – här är en bra förklaring på hur det är med havre, från bloggen Hälsa som livsstil

https://www.halsasomlivsstil.com/finns-det-gluten-i-havregryn/?fref=gc&dti=410004222410849
Publicerad:  | Uppdaterad: 6 februari, 2017

Gluten är en sammansättning av proteiner som finns i spannmål. När det pratas om gluten är det främst vete, råg och korn som menas men gluten finns även i majs, ris, havre och andra medlemmar av familjen gräsväxter. Dock skiljer sig strukturen på gluten åt mellan de olika sädeslagen. Så finns det gluten i havregryn eller hur ligger det till? Det ska vi ta reda på nu.

Gluten och havre

Havre innehåller gluten. Men det gör även ris och majs och de klassas som glutenfria. Hur kommer det sig att dessa livsmedel klassa som glutenfria trots att de egentligen innehåller gluten?

Specifikt för havre ligger det till så här. Havre befinner sig på en annan genetisk gren än de som vi kallar för gluteninnehållande gryn. Det gör att gluteninnehållet också skiljer sig åt. Havre innehåller inte den potentiellt skadliga formen av gluten som påverkar personer med celiaki. Gluten innehåller ett protein vid namn gliadin. En specifik typ av gliadin, a-gliadin (alpha-gliadin) är det protein som personer med glutenintolerans reagerar mot. A-gliadin finns inte i havregryn vilket är anledningen till varför det sägs att det inte finns något gluten i havregryn.

Havregryn är alltså ”glutenfritt” om man fokuserar på a-gliadin men annars innehåller det gluten precis som andra växter ur gräsordningen.

Viktigt att tänka på är att det fortfarande finnas vissa personer som reagerar på havregryn precis som allergier mot andra sorters råvaror. Personer som lider av glutenkänslighet kan reagera mot andra delar av glutenet. Det gör att även om havre kan ses som glutenfritt så kan dessa personer ändå få negativa symtom.

På bilden nedan kan du se den genetiska ordningen i gräsfamiljen, lägg märke till att havre (engelska: oats) är på en egen genetisk gren separerat från vete, råg och korn.

Gluten i havregryn

Havregryn kan bli kontaminerat med gluten

Havregryn klassas som glutenfritt men där är en viktig aspekt att ta i beaktning för personer med glutenintolerans. Skillnaden mellan certifierat glutenfria havregryn och traditionella havregryn är att de behandlas på olika sätt under produktionen. Certifierat glutenfria havregryn hålls strikt isär från andra gluteninnehållande gryn för att det inte ska finnas en riska att gluten kan leta sig ner bland grynen. Maxgränsen för gluteninnehåll i produkter som är certifierat glutenfria går vid 20 ppm (parts per million)vilket motsvarar 1 mg/kg.

Med traditionella havregryn processas de i fabriker som även tar hand om andra gluteninnehållande gryn. Det finns därför en risk att lite rester av vete, råg eller korn skulle kunna råka följa med ner i förpackningen med havregryn. Därför bör inte personer med celiaki förlita sig på att havregrynen är helt glutenfria på grund av kontamineringsrisken.

Certifierat glutenfria havregryn kan du hitta här.

Havregrynsgröt

Havregryn innehåller, förutom en mindre komplex form av gluten än vete, råg och korn, även antinutrienter så som fytinsyra. Fytinsyra hindrar kroppen från att ta upp specifika mineraler. Det går dock att komma runt problemet med antinutrienter genom att förbereda havregrynen på rätt sätt. Genom att blötlägga havregrynen tillsammans med krossat bovete och en skvätt vassle neutraliseras fytinsyran och gör gröten mer lättsmält.

Mer om hur du tillagar havregrynsgröt med mer tillgänglig näring kan du läsa här

PS. Gilla Hälsa som livsstil på Facebook  och Instagram och glöm inte bort att anmäla dig till vårt nyhetsbrev.

Artikel – Anna Hallén om glutenfritt

Jag har postat många gånger om gluten här på bloggen, här kommer två inlägg till om det, som jag delar från Anna Hallén – jag håller med henne – varför ska vi äta gluten? Det finns ju ingen näring i det som vi behöver… jag slutade för med gluten för ganska många år sen, och det är så stor skillnad i hur jag mår, så jag ser ingen anledning till att ens försöka lägga till gluten igen i min kost…

https://www.annahallen.se/glutenfritt/

”Experimentera absolut inte med glutenfri kost utan hjälp från en läkare eller en dietist!”

Och min enda fråga blir då, varför?

Vad i gluten är viktigt för kroppen? Vad kan hända om vi tar bort gluten? Nej, nu är det dags att tänka till. Människan här uppe i Norden har levt helt utan gluten sen för bara 4000 år sen. Så fram till dess har det gått alldeles utmärkt.

Vad är gluten? Jo, gluten är ett växtprotein som kan skapa stora problem i vår kropp. Du kan få förändringar på tunntarmen vilket innebär att kroppen försvar slår på. Tarmens vägg blir sämre och sämre på att ta upp näring och ytan förändras. Till slut kan för stora delar läcka ut ur tarmen och in i kroppen. Tarmens uppgift är att ta upp närig och bara släppa in rätt storlek av näringsämnena i kroppen.

Gluten påverkar även tarmen så att du kan förlora det enzymet som gör att du kan ta hand om mjölksockret, laktos. Du kan alltså få problem med att dricka mjölk för att du inte tål gluten.

Gluten påverkar även signalsubstanser och hormoner som kommer från tunntarmen som i sin tur på olika vis ska styra matsmältningen.

Många vet inte om att de reagerar på gluten. Ett vanligt tecken är trötthet och en uppgivenhet. Du kan även uppleva samma symtom som vid en depression. Skrämmande nog är symtomen hos barn som reagerar på gluten ofta humörförändringar, irritation och trötthet samt att de får magknip, diarré eller förstoppning.

Gluten är också sammankopplat med autoimmuna sjukdomar. Med autoimmuna sjukdomar menar man när kroppens försvar går till angrepp mot sig själv. Några vanliga autoimmuna sjukdomar är diabetes typ 1, reumatiska sjukdomar, psoriasis och Crohns sjukdom. Även astma och allergier är sammankopplade till gluten.

Det behöver naturligtvis inte gå så långt eller så illa. Många reagerar bara på gluten genom att mag- och tarmsystemet inte fungerar. Magont, svullen, IBS mm.

Gluten kan även ombildas till glutenexorfin och gliadorfin. Dessa ökar problem som hyperaktivitet och skapar försämrad koncentration.

Många barn har idag ont i magen, många barn har problem med allergier och astma och många barn har problem med ”myror i brallan”.

Då gluten inte tillhör kroppens naturliga kost och det finns oerhört mycket som pekar på att det är skadligt för människokroppen är min rekommendation att alla alltid bör välja naturligt glutenfritt. Jag skulle snarare vilja påstå:

– Experimentera absolut inte med att ha gluten i din kost utan full uppbackning av din läkare!

Här kommer en kort sammanfattning på några av biverkningarna från gluten:
* Diarré
* Förstoppning
* Luftbesvär
* Diffusa magsmärtor
* Aptitlöshet
* Illamående
* Hudbesvär
* Depression
* Psykiska störningar
* Nervvärk
* Muskelvärk

Nyfiken på mer?

Läs LCHF för familjen eller Energibarn 2.0, Anna Hallén
Helt glutenfritt och mejerifritt? LCHF 2.0

Jag har länkat till Bokus men alla böcker finns även på Adlibris

Och här är Anna Halléns andra blogginlägg om gluten “Gluten & ilska”:

https://www.annahallen.se/gluten-ilska/

Gäller allt för alla? Självklart inte.

Vad är då sant? Enkelt, känn efter vad som gäller för dig. Beroende på hur stark tarm du fått så skadar gluten olika mycket. Även mängden stress i ditt liv och mängden socker du har i kosten påverkar.

Alla tre tillsammans – gluten, stress & socker – brukar till slut innebära problem för alla.

”Alla beroende är heliga kor” – Så snart socker, sött, vin, macka eller gluten kommer på tal så blir det spännande – och ilsket.

Hur är det då med gluten, ja om det bara är sant för 30% kommer forskningens slutsats bli – ”Så är det inte”

Betyder det att de 30% har fel? För forskningen visar ju det. Och alla som upplever förändring/förbättring – har de fel? Plus att tarmsjukdomarna är bara 3-5% av alla glutensjukdomar. Så alla de andra 95% bryr man sig inte om.

En spännande tanke är: ”Varför engagera gluten så mycket?” Varför vill läkare att vi äter oss sjuka så de kan ställa diagnos? Att skolor vägrar ge barn glutenfritt trots att barnen mår riktigt dåligt.

Får ofta meddelande om jag jag hånas och hängs lite varstans på nätet så snart jag tar upp gluten och dess problem.

Skriver jag om ämnen som inte påverkar hjärnan så är det ganska så lugnt. Men skriver jag om ämnen som påverkar hjärnan så blir det snabbt påhopp och aggressivitet.

Intressant.

Är jag och tallar på någons drog? Eller var kommer engagemanget/ilskan ifrån?

Och hur kan en sakfråga så snabbt bli en personfråga? Varför blitt det snabbt ”häng budbäraren” när informationen inte passar?

Gluten skadar. Den skadar tarmen. Den skapar och göder inflammationer. Den triggar vårt immunsystem och är kopplat till autoimmuna sjukdomar. Gluten är kopplat till astma och allergier.

Gluten bildar opioidpeptider som påverkar vår hjärna negativt.

Och ändå försvarar och påtvingas gluten med full kraft av våra myndigheter, av våra kostråd, av våra dietister, av våra skolor och av våra läkare. Varför?

Du kan få specialmat om du ”få för dig” att vara vegetarian. Trots att skolorna inte lever upp till fullvärdig kost.

Du kan få specialmat för att ”Gud har sagt” att du inte får äta vissa saker.

Men om du blir sjuk av gluten med svåra magsmärtor, huvudvärk eller koncentrationsproblem då behövs läkarintyg. Till en kost som redan finns på alla skolor!

När blev mackor så viktigt? Och hur hände detta? Är det gamla rester från när Livsmedelsverket ”styrdes” av Jordbruksverket?

Mitt hjärta gråter för alla barn som måste äta sig sjuka för att sen få slippa.
Ännu värre för alla som inte får diagnos för att våra mätverktyg i Sverige är så oerhört dåliga.
Vi mäter 2 av 12. Det finns bättre.

CYREX-testerna mäter 8-10 olika proteinkomplex i glutenpeptiden Gliadin. Samt även Glutenin. (Gliadin delas upp i 12 mindre beståndsdelar) Och vi mäter TVÅ! 

Så tål du inte någon av alla andra beståndsdelar kommer svensk sjukvård klassa dig som frisk och berätta att du visst tål gluten.

(Forskningen visar att en glutenfri kost tycks skydda mot benskörhet, malignitet, infertilitet och depression.)

Glutenfri kokbok LCHF 2.0 – Läs mer HÄR 
Just nu SUPERPRIS 99 kr på Adlibris (30 aug 2017)

Kunskap om Energibarn och gluten – Läs mer HÄR
Just nu SUPERPRIS 162 kronor på Adlibris (30 aug 2017)

Tillägg:
Borde inte alla vara påverkade av gluten om det nu är så farligt?
Jo, och det är vi nog tills tor del.

Trötthet, håglöshet och problem med sköldkörtel.
Deppighet utan anledning
Diffusa magproblem.
Alla autoimmuna sjukdomar.
Astma och allergi.

Ja då är vi uppe på ett mycket stort antal.

Men på stenåldern dog vi tidigare, meddellivslängden var ca 35 år,  och det är därför vi blir mer sjuka idag.

Fel. Man dog inte av ålderdom.
Medellivsåldern var ca 35. Det är något helt annat. Där är alla spädbarn som dog inräknade. Och det var många.

Du dog av en tagg i foten på grund av blodförgiftning. Det säger inget om ålderdom. MEN för att inte fastna i denna diskussion. Kolla urbefolkningar idag som inte påverkats av västvärlden.

Ex studien från Kitawa. 1989
Befolkning som bara åt artegen mat
Inga tecken på hjärtsjukdom
6% var mellan 60-95 år och av dessa fanns inga tecken på demens och inga plötsliga dödsfall.
(Förutom drunkning, mord och från fall från palmer)

”Sjukvården kunde inte visa att jag hade celiaki men jag blev frisk när jag tog bort gluten.”

Då tusentals har samma erfarenhet som ovan kommentar så låter det erfarenhetsmässigt logiskt. Och forskningen stödjer detta.

Vad gör gluten enligt forskningen:
Magont
Diarré
Förstoppning
Svullen mage
Uppblåst mage
Gaser
Illamående
Trötthet
Irritation
Håglöshet
Nedstämdhet
Hyperaktivitet
”Myror i brallan”
Hjärndimma
Depression
Huvudvärk och migrän
Falsk laktosintollerans
B12-brist på grund av minskat IF
Förvärrar ADHD
Kopplat till Autism
Autoimmuna sjukdomar ex Hashimoto, sköldkörtelinflamation (tyreodit), RA
Cancer
Hjärtsjukdom
Infertilitet
Krampattacker/ epilepsi
Dimhjärna
Migrän
Kopplat till Parkinsons sjukdom
Sockersug
Ångest
Neurologiska sjukdomar som demens, schizofreni Nässelfeber/ hudutslag
Missfall
Bröstsmärtor
Balanssvårigheter
Kopplat till Alkoholism

Ja, det finns forskning på detta!
Så kanske det inte är så dumt att bli glutenfri innan sjukdom?

:

 

Blogg från Jonas Bergqvist: Är glutenfritt bara för glutenintoleranta?

http://www.jonasbergqvist.se/blogg/glutenfritt-bara-for-glutenintoleranta-nej-for-fler-an-sa

Glutenfritt bara för glutenintoleranta? Nej, för fler än så…..

Jag har en sida som grundligt går igenom allt om gluten, spannmål, läckande tarm och hälsoeffekter. Stora delar av denna sida återfinns i min bok Ät & Lev Paleo. Kontentan är att även alla som upplever sig känsliga mot gluten (utan att vara glutenintoleranta) bör undvika gluten och spannmål (speciellt vete). Det finns vissa oklarheter kring vad dessa personer får en immunologisk reaktion mot. Det kan vara gluten, men också andra spannmålsproteiner eller FODMAPS. Förmodligen skiljer det sig åt mellan individer. Ett mer heltäckande begrepp att använda är därför NCWS (non-celiac-wheat-sensitivity) jämfört med det mer vanliga NCGS (non-celiac-gluten-sensitivity) och för att vara på den säkra sidan är det bättre att tänka att man ska undvika spannmål än att bara undvika gluten.

Många svart-vita kostexperter håller dock fortfarande fast vid åsikten att det inte finns någon anledning att undvika gluten om man inte har glutenintolerans (celiaki). Det är en tydlig, svart-vit, enkel och populistisk gränsdragning som många också vill höra för att rättfärdiga sitt brödberoende. Det som dessa kostexperter inte tar hänsyn till är de små ohälsoprocesser – ofta kroniska inflammationer – som kan förekomma i kroppen och som helt eller delvis kan vara grogrund till framtida sjukdom. Det är ett typiskt skolmedicinskt synsätt att se på kroppen som fullt frisk för att sedan över en natt drabbas av sjukdom. Ett mer funktionsmedicinskt synsätt (och mer överensstämmande med verkligheten) är att inse att dessa kroniska inflammationer bör motverkas på ett tidigt stadium för att undvika sjukdomar längre fram. Alla former av förhöjda värden på inflammationsmarkörer är därför relevant att beakta och försöka åtgärda. Och i det synsättet hör hemma att betydligt fler än de som har glutenintolerans bör undvika gluten och spannmål för optimal hälsa, eller åtminstone skära ner konsumtionen och hålla sig till ursprungliga spannmålssorter.

Ny studie
En välgjord och nypublicerad studie bekräftar återigen att gluten och spannmål orsakar immunologiska reaktioner hos fler personer än bara de som har glutenintolerans. I studien tog man 80 personer som upplevde sig känsliga mot gluten (och som inte hade glutenintolerans), antingen med symtom från mage och tarm eller från annanstans på kroppen. Dessa personer fick äta spannmålsfritt under 6 månader och symtomen försvann. De återinförde spannmålen under 1 månad och symtomen kom tillbaka. Som kontrollgrupp hade man 40 personer med glutenintolerans och 40 personer som var friska och inte upplevde sig känsliga mot gluten.

Resultat
Patienter med glutenintolerans uppvisade i blodprov förhöjda nivåer av IgA antikroppar mot transglutaminas 2 (främsta diagnoskriteriet för glutenintolerans) samt IgG och IgA antikroppar mot gliadin (en del av gluten). Inget konstigt med det. Men personer som upplevde sig känsliga mot gluten hade förhöjda värden av IgA, IgG och IgM antikroppar mot gliadin, men inte lika höga jämfört med personerna med glutenintolerans. Personer som upplevde sig känsliga mot gluten hade också förhöjda värden av LBP (Lipopolysackarid-Bindande Protein), CD14 och FABP2 (Fatty-Acid-Binding Protein 2). Utan att gå in i detalj så påvisar förekomst av LBP och CD14 en immunologisk respons och FABP2 skada på tarmslemhinnan. Slutligen såg man också andra förhöjda immunologiska värden hos personer som upplever sig känsliga mot gluten jämfört med friska personer, bland annat tecken på endotoxiner i blodet. LPS (LipoPolySackarider) definieras som ett toxin från tarmbakterier och har intressant nog visat sig binda till receptorer i hjärnans blodkärl, vilket leder till en frisättning lokalt av cytokiner som är immunförsvarets signaleringsämnen. Där har man en tydlig koppling mellan hjärna och tarm och ett bevis på att hjärnans miljö är beroende av mag-tarmhälsan.

F3.large

Slutsats
I studien drar man slutsatsen att personer som upplever sig känsliga mot gluten får en specifik immunologisk respons av intag av spannmål som skiljer sig från glutenintolerans. Denna slutsats dras eftersom man hos dessa personer inte ser förhöjda värden av just antikroppar mot transglutaminas 2 och deaminerat gliadin. NCWS är alltså ingen light-variant av glutenintolerans utan en självständig immunologisk reaktion.

Vidare diskuteras att den mekaniska skadan på tarmslemhinnan som kan inträffa hos personer med NCWS är placerad i jejunum (eftersom det är från dessa celler FABP2 frisätts) och inte i tolvfingertarmen som vid glutenintolerans. Så en person med NCWS som söker vård och genomgår en biopsiundersökning får med all sannolikhet ett falskt positivt svar, eftersom man undersöker på fel ställe i tarmen. Hos en person med NCWS kan näringsupptaget således fortfarande vara tillfredsställande medan näringsupptaget minskar drastiskt vid glutenintolerans. NCWS bör tas på allvar, eftersom det ofta handlar om små symtom som inte motiverar den enskilda individen att fullt ut undvika gluten och spannmål, vilket gör att den immunologiska reaktionen får fortgå.

 

Blogginlägg om kolesterol, från Sven-Erik Nordin

Ett till blogginlägg om kolesterol, första länken är själva blogginlägget, andra länken är info om bloggaren Sven-Erik Nordin

http://www.svaradoktorn.se/425444274

http://www.svaradoktorn.se/425406668

Myt och sanning om kolesterol

Vår uppfattning om världen består ofta av myter och missuppfattningar som är helt galna – men ändå är vi gärna tvärsäkra på att vår uppfattning är ”sanningen”, och vi vill inte gärna bli påkomna med att ha haft fel. Till de mer bisarra missuppfattningar som råder i dag hör myten om det skadliga kolesterolet. Via vårt högkostnadsskydd betalar samhället miljarder varje år till läkemedelsbolag för att kunna behandla några hundra tusen svenskar med kolesterolsänkande mediciner (Simvastatin, Zocord, Lipitor, Crestor m.fl.). Man har lyckats lura i oss, att kolesterol nästan är ett livsfarligt gift, och att vi till varje pris måste sänka kolesterolhalten i vårt blod för att undvika hjärtproblem. Sanningen är den att kolesterol är ett av kroppens allra viktigaste ämnen. Utan kolesterol skulle varje enskild cell sjunka ihop som en trasa – eftersom det är kolesterol som upprätthåller spänsten i cellväggarna (och styr genomsläpplighet och andra elementära egenskaper). Det är för övrigt också just kolesterolet som gör att vår hud med hjälp av solens strålar kan skapa livsnödvändigt D-vitamin (plus att kolesterol är nödvändigt för en massa andra viktiga funktioner i kroppen). Det som är farligt är alltså LÅGT kolesterolvärde. Under en viss nivå, så dör vi helt enkelt! Det här känner förstås alla initierade forskare till, men myten om kolesterolets farlighet sprids och understöds av läkemedelsföretagen, som varje år tjänar miljarder på försäljning av statiner. Läkemedelsindustrin är för övrigt den i särklass mest lönsamma industrin i världen – och just statiner är faktiskt världens genom tiderna mest lönsamma farmaceutiska preparat! Fakta i målet är t.ex. att de som dör i hjärtinfarkt i genomsnitt har LÄGRE kolesterolvärden än andra. Och åtminstone vi som har fyllt 50 har större chans att bli gamla, om vi har ett HÖGT kolesterolvärde. Detta är statistiskt belagt till 100 %. Är det då någon som tycker det är smart att lägga ner miljarder på att SÄNKA våra kolesterolvärden?

Om man sedan också börjar titta på statinernas biverkningar, så blir det hela än mer obegripligt. Det vanligaste är kanske muskelsmärtor (som ofta blir så omedelbart påtagliga, att många slutar ta dessa mediciner av ren självbevarelsedrift). Sedan finns en hel lista av andra biverkningar, från leverskador till förvirring och minnesstörningar, impotens, depression och självmord. Statiner tycks också ha samma effekt på fosterutvecklingen som ökända Neurosedyn, varför de inte skall förskrivas till kvinnor i fertil ålder. Det hela är en tragedi! Men läkemedelsföretagen kammar in storkovan! Läs gärna docent Uffe Ravnskovs bok ”Hur kolesterolmyten hålls vid liv” (se bild ovan). Ravnskov är en välmeriterad läkare, som ägnat de senaste 25 åren åt att granska tillgänglig forskning om fett och kolesterol – och det utbredda fusket inom forskningen. En annan alldeles utmärkt bok är docent Ralf Sundbergs ”Forskningsfusket”, vars titel säger precis vad det handlar om. Han avslöjar i boken en stor del av de myter vi lever med på det medicinska området – och det ekonomiska och politiska spelet bakom. Det är svårt att inte bli upprörd, när man läser boken.

Om någon till äventyrs påpekar, att det finns “gott” resp. “ont” kolesterol, så kan man komplettera med följande – starkt förenklade – information. Sanningen är att det i grunden finns bara ett kolesterol. Kolesterol är livsnödvändigt för varje cell i kroppen och måste därför transporteras ut till kroppens alla delar via blodet. Problemet är då, att kolesterol inte är vattenlösligt. Därför kan det inte lösas i blodet och föras runt på det sättet. I stället måste det ”förpackas” i små enheter av något man kallar lipoproteiner, och dessa förpackningar kan vara av olika storlek. Den här processen sker i levern.

Förpackningarna kallas efter storleken – från störst till minst – för VLDL (Very Low Density Lipoprotein), LDL (Low Density Lipoprotein) och HDL (High Density Lipoprotein).

Det är LDL, som man kallar för det ”onda” kolesterolet. Intressant är att det är kolhydrater – och INTE fett – som ökar mängden av LDL, tvärt emot vad som ofta hävdas. Men hela denna process med transport till och från levern av kolesterol är så avancerad och intrikat att det är svårt för en amatör att sätta sig in i och förstå den. Vi kan nog i allmänhet också sluta bekymra oss om detta. Om vi äter mat som kroppen mår bra av, så sköter den också detta med kolesterolet, utan att vi behöver bekymra oss om några “labbvärden”…

Man har tidigare ofta bara mätt ”totalkolesterol”, vilket är helt meningslöst, och fortfarande ordineras nog många människor statiner utifrån ett högt totalkolesterol. Hela ”kolesterolhypotesen” (att högt kolesterol ökar risken för hjärt- och kärlproblem) är ett falsarium – som ytterst kan sägas emanera från ökända forskningsfuskaren Ancel Keys. Den falska hypotesen har lett till hundratusentals människors försämrade hälsa och förkortade liv – men har inbringat Big Pharma miljarder. Det senare är förstås anledningen till att hypotesen fortfarande omhuldas. Att än i dag hundratusentals fullt friska människor bara i Sverige behandlas med kolesterolsänkande statiner är minst sagt upprörande!
Här ett klipp från Facebook, som kan illustrera vad det här handlar om:
“Det borde vara straffbart att skriva ut statiner till folk. Hur kan det vara försvarbart att lura människor med att det är för högt kolesterolvärde som ger hjärt- och kärlsjukdomar?? Och trots att försäljningen av statiner har tredubblats i Norden så har ändå inte antalet hjärtinfarkter eller antalet dödsfall i infarkt sjunkit, snarare ökat, men vetenskapen har skapats av vissa intressen för självisk vinning. Modus operandi är att industrin utvecklat affärsmodeller som lanserar nya produkter vilka sedan marknadsförs med falska ”vetenskapliga bevis”.
Hur kan det vara försvarbart att skriva ut lm med så svåra biverkningar som inte ens är framtagna och utforskade på människor utan på kaniner som är helveganer – som öht inte bryter ner fett som vi människor gör?
Jag har nu en kund som fått halva sitt liv förstört av bluffmedicinen eftersom den stackars kvinnan trott på kvacksalveriet. Den här kvinnan har ätit statiner i ca 15 år och hela tiden trott att det varit bra, då det är utskrivet av en läkare, som talat sig hes över Simvastatin för henne.
Kvinnan har fått i princip nästan alla biverkningar som man kan få av statiner. Hon har fått svaghet i armar, ben och nackmuskulatur, ledvärk, blåmärken av okänd orsak, håravfall, agressivitet, irritation, sömnsvårigheter, muskelvärk i axlar och höfter, känsla av trötthet/svaghet, myrkrypningar i benen, yrsel, depression mm
Nu efter att hon hållit upp med Simvastatin i enbart 2 veckor, så har hon börjat få livet tillbaka, personen är som en helt ny människa. Personen har nu börjat ta Q10 och selen som reparerar skador efter statinerna. Muskelsmärtan har minskat, muskelsvagheten har minskat, personen sover mycket bättre, tröttheten pga statiner har minskat mm med extra tillskott av Q10 och selen.”

Ett annat användningssätt för vete…

Här är en artikel om hur man kan använda vete på ett lite annat sätt – bättre än att äta, enligt min mening, och det verkar ju vara bättre än plast också, om man kan använda vete istället för olja? Artikeln är på sidan 18 i den här länken, och det är Lennart Wikström som har skrivit den:

https://lantmannen.com/siteassets/documents/01-om-lantmannen/press-och-nyheter/publikationer/tidningen-c/2016-c1.pdf

Hållbar förpackning med vete som råvara

Den gröna kemin – eller bioekonomin som den kallas inom EU – vinner ständigt ny mark. Ett område som det forskats mycket kring och där det nu ser ut som lösningarna är på plats är att använda gluten från vete istället för plast i förpackningar.

En förpackning kan bära budskap på flera sätt. Det självklara är varumärke, bild eller illustration, texter och märkningar av olika slag. Men även förpackningen i sig bär på ett budskap. Den kan utstråla lyx, enkelhet, ursprung – eller hållbarhet.

– Jag fick kontakt med Lant­ männen redan för orton år sedan när jag var gaska ny på Innventia, eller Packforsk som vi hette då, berättar Mikael Gällstedt, forskare vid forskningsinstitutet Innventia, som är specialiserat på för­ packningsforskning.

FRÅN ETANOLFRAMSTÄLLNING
Lantmännen hade precis invigt den första mindre eta­nolanläggningen i Norrköping men hade redan planer på en den stora satsningen på framställning av etanol från vete som blev verklighet några år senare. Anläggningen skulle inte bara producera etanol utan även foder, koldioxid och gluten.

Traditionellt användes gluten i bageriindustrin, men det fanns ambi­ tioner att göra något mer av råvaran.

– Vi började spåna kring olika användningsområden, säger Mikael. Gluten är en blandning fett­ och syre­ avvisande proteiner och påmin­ner mycket om plast i sin uppbyggnad. Det fanns forskare på lite olika håll i världen som hade experimenterat med gluten som ersättning för oljebase­rade plaster och vi hittade till och med något patent från industrialis­mens barndom.

MESTA MÖJLIGA FÖRNYBART

Valet föll på att undersöka om det gick att utveckla gluten som förpacknings­- material där målet var att få fram en förpackning som till så stor andel som möjligt bestod av förnybara material.

– Vi började på grundforsknings­ nivå och arbetade oss stegvis framåt. Den bärande tanken var att göra en ytbeläggning på kartong med glycerol från rapsolja som mjukgörare. Vi kom en bra bit på väg, och kunde visa att det gick att göra en plast av gluten och att den hade utmärkta barriär­ egenskaper mot gaser och fett. Men arbetet stannade av när vi skulle gå från lab­ till pilotskala. Alla var inte lika entusiastiska inför idén som vi eftersom processen dittils bara provats på ett fåtal utrustningar i labskala.

NYSTART

För ett par år sedan fick projektet ny fart. Den här gången var målet att
ta tag i problemen mer konkret och försöka göra så att tekniken blev fullt ut användbar på alla typer av extrud­rar. En extruder är en utrustning som pressar en deg eller trög ytande massa genom ett munstycke under värme och högt tryck.

– Vi angrep problemet mer ingenjörsmässigt och började testa om det gick att använda gluten på samma sätt som man varmformar plastfolier, berättar Mikael.

Det första hindret som övervanns var om gluten skulle kunna fungera i samma typ av maskiner.

– Vi kunde få fram en glutenfilm och extrudern som vi använde gick att göra ren på samma sätt som efter en körning med vilken vanlig plast som helst. Däremot ville inte filmen fastna på kartongen, men det lyckades vi till slut lösa genom att kavla ut den efter extrudering.

SOM ATT BAKA

Att göra plast av gluten påminner rätt mycket om matlagning, konstaterar Mikael, extrudering som med pasta och kavling som vid bakning.

– Den lösning vi kommit fram till fungerar på befintliga anläggningar utan några avancerade anpassningar. Vi har idag kommit ner på tätheter som motsvarar polyester, vilket inne­ bär att vi inte behöver ge avkall på hur tunna filmerna kan göras.

De förpackningar som kan komma att bli aktuella är exempel­vis för granola och snacks. Gluten fungerar även till drycker och vätskor, men behöver då kompletteras med exempelvis polyeten framställt av förnybara råvaror.

MOTSTRIDIGA EGENSKAPER

Mikael förklarar att vid framställning av plast från gluten gäller det att balansera två motstridiga egenskaper mot varandra.

– För att kunna göra en tunn film måste det finnas polära bind­ningar mellan molekylerna som gör att de håller ihop. Samtidigt får inte bindningarna bli för starka, för då blir plasten styv och bräcklig. Det är här mjukgöraren kommer in och gör det möjligt att hitta det där smala fönstret som förenar styrka med smidighet.

Glycerolen som används kommer från tillverkningen av drivmedel från rapsolja i Karlshamn. Den är alltså också förnybar och spelar en viktig roll i den färdiga plastfilmen.

– Vi är mycket nöjda med resulta­tet, men hur bra vi än gjort det gäller det att komma ihåg att vi bara hållit på sedan början av 2000­talet. Jämför det med polyeten som började utveck­las på 1930­talet, avslutar Mikael.

Mikael Gällstedt är 39 år, civilingenjör och teknologie doktor i polymerkemi. Han har arbetat som forskare på Innventia, tidigare Packforsk, i 15 år och var dessförinnan på KTH.

Mikael har arbetat mycket med plastförpackningar och började tidigt arbeta med förnybara råvaror. Från att i början ha varit tveksamma har företagen nu börjat intressera sig för hans arbete.

 

Artikel av Kerstin Unger-Salén: Lev ett vitalt liv och åldras frisk (del 2)

http://newsvoice.se/2016/06/01/lev-ett-vitalt-liv-och-aldras-frisk-del-2-forebygg-aldrande-och-degenerativa-sjukdomar/

1 Jun, 2016 By 

Kerstin Unger-Salén som driver ett hälsocenter på Mallorca presenterar här ett protokoll som kan hjälpa dig att bli av med onödiga kilon, bli mer klartänkt och fokuserad samt för att öka kroppens självläkande förmåga. Unger-Salén menar att Alzheimers är den sjukdom kan bli nästa epidemiska sjukdom och att den är relaterad till den västerländska dieten som ofta är en inflammationsdrivande diet.

Text: Kerstin Unger-Salén, blogg: Alltomcancer.com, hemsida: CasBernats.com | Läs fler artiklar av Kerstin | Foton: Crestock.com

Läs även: Lev ett vitalt liv och åldras frisk – Del 1 – Skälen till ålderssjukdomar

För att lyckas göra en övergång till en bra kostvanor, håll dig gärna strikt till detta protokoll under en månad och introducera sedan vid tillfällen vissa mjölk- och glutenprodukter om du så önskar.

Val av matprodukter

Du bör framför allt välja mat som inte är processad eller industribehandlad. Börjar du undersöka vad som finns hemma i skafferi och kylskåp upptäcker du att en hel del faktiskt hör till dessa kategorier, inklusive de flesta:

  • mjölkprodukterna,
  • charkprodukter,
  • färdiglagade juicer,
  • glass,
  • fiskpinnar,
  • leverpastej,
  • kaviar,
  • bröd,
  • köttbullar,
  • vita mjölprodukter,
  • kex
  • och frukostflingor.

Undvik mat som är paketerad eller i burk och glas, plast eller som är frusen. Nu gäller det att få in färska råvaror och hel och riktig mat i våra förråd.

Om färskvarorna är inpackade i plast ta ut dem och lägg dem på en tallrik eller i en handduk i kylskåpet och fortsätt inte förvara dem i plastcontainers.

Plaster innehåller artificiella östrogener och bisfenoler vilket ger en rad allvarliga bieffekter som ökar risken för infertilitet, neurologiska sjukdomar och cancer.

Se till att du äter mat med höga nivåer av färgrika polyfenoler i stället för pasta. Håll dig till grundprincipen 80 % färska grönsaker och frukter (helst inte för söta frukter), bra fetter och proteiner och oraffinerade kolhydrater. Mindre stärkelserika grönsaker och spannmål minskar glykemiska nivåer i blodet vilket motverkar inflammation. Resten, 20 % ger dig utrymme att äta precis det du tycker om förutom om du är sjuk och försöker läka kroppen. Då gäller det strikta protokollet.

I allmänhet kan vi minska köttintaget, äta mer och bra fetter samt undvika sockerskapande mat.

Undvik att dricka flera koppar kaffe om dagen, speciellt om kaffet stått uppvärmt länge. Köp gärna ekologiskt kaffe och håll dig till en kopp om dagen. Ersätt kaffe med en näve mandlar, valnötter, apelsin/clementin och några torkade plommon, russin eller aprikoser.

Undvik produkter som säger att de har låga fetthalter, är låga i kalorier eller är sockerfria (sockret ersätts ofta med värre saker såsom konstgjort sötningsmedel (aspartame eller majs sirap). Stevia är bästa ersättningen för något sött.

Förslag på inköp

Köp så mycket ekologisk mat du kan och har råd till. Viss omläggning med mindre kött, läsk, chips och godis drar ner matkostnaderna. . Dessa pengar kan istället användas för att köpa prima ekologiska varor. Genom att äta ekologiskt med mycket grönsaker och frukt, nötter och frön, bönor och vissa spannmål som är fullkornsprodukter eller t.ex. quinoa, undviker du socker, E-ämnen och pesticider och antibiotika som finns i mat och dryck.

Bra matvaror:

  • Färska ägg
  • Färska helst närodlade frukter och grönsaker som inte heller är frusna (socker har ofta lagts till)
  • Nötter, groddar och frön
  • Fullkornsris, rött eller brunt ris
  • Färska och torkade kryddor
  • Torkade bönor och linser
  • Avokado (passar utmärkt som pålägg)
  • Oliver
  • Vild fisk och kött från gräsbetande djur som fått gå i det fria
  • Bra ekologisk kokosnötsolja, riktigt smör, Ghee och kallpressad olivolja
  • Hemgjorda juicer (enbart)
  • Helst 50 % enzymrik råkost
  • Grönt te
  • Mandel och kokosmjölk

Ät vanliga grönsaker utan stärkelse hur mycket du vill och grönsaker med stärkelse som rödbetor, sötpotatis, pumpa, squash och kålrötter max 4 gånger i veckan och helst till middag och inte mer än 60 till 240 gram.

Inkludera åtminstone en matsked bra fett till varje måltid. Det inkluderar:

  • kokosolja,
  • smör,
  • olivolja,
  • sesamolja,
  • oliver,
  • nötter,
  • frön,
  • avokado,
  • mandelmjöl,
  • animaliskt fett från kött och fisk.

Proteiner

Ät gärna 115 till 170 gram protein till varje måltid både från den animaliska och plantvärlden.

Protein från köttdjur, 3-4 gånger i veckan och fisk 3-4 ggr i veckan. Det betyder att vi kan äta fisk eller kött varannan dag och gärna ha några dagar fria från animaliskt protein.

Protein från den animaliska världen ska helst komma från gräsbetande djur vilket därmed utesluter griskött (i vissa länder springer de fritt och äter allt möjligt och är troligtvis hälsosamma att äta men än så länge springer grisarna inte fritt i ett modernt köttuppfödningssystem), ägg och vild fisk.

Animaliskt protein kan inkludera kyckling eller kalkon (ekologisk/organisk).

Mat från plantvärlden som innehåller mest proteiner är:

  • bönor (speciellt mungbönor),
  • nötter och frön (speciellt chiafrön),
  • kålsorter,
  • spenat,
  • svamp,
  • kronärtskockor,
  • quinoa,
  • organisk tofu,
  • organisk tempeh
  • samt fullkornsris är därför det bästa valet.
  • Kolhydrater

    Goda kolhydrater inkluderar: quinoa och fullkorns produkter och brunt respektive rött ris.

    Undvik dåliga kolhydrater som är raffinerade och processade såsom:

    • färdiglagad pizza på vitt mjöl,
    • pasta (om det inte är ekologisk glutenfri fullkornspasta),
    • bröd,
    • bakelser,
    • bagels,
    • pannkakor,
    • vitt mjöl,
    • socker,
    • choklad
    • och godis.

    Bästa frukter är alla slags bär:

    • kiwi,
    • tomat,
    • avokado,
    • citrusfrukter,
    • granatäpplen,
    • lime,
    • gröna äpplen
    • och vattenmelon.

    Ungefär 60 till 240 gram om dagen.

  • Dieter och matlagning

    En vegetarisk eller vegan diet har enligt forskningsstudier visat sig kunna hjälpa till med att gå ner i vikt, minska inflammation och kolesterol, få diabetes 2 att gå tillbaka samt läka kroppen från cancer. Det kan vara bra att pröva under vissa omständigheter och även beroende på vilken mattyp man är.

    Alla är inte lämpade för en sådan kost, men om man behöver rätta till olika sjukdomstillstånd kan det vara en god idé att för en period övergå till att bli vegetarisk.

    Koka gärna en grönsaks-, köttben- eller kyckling soppa (kokas i ungefär en timme med kryddor, morötter, lök, vitlök, ingefära, sellerirot, palsternacka, persilja, tomat, lagerblad, koriander, ingefära, rosmarin, timjan oregano salvia (allt efter smak)och salt peppar. Den kan sedan förvaras i kylskåpet några dagar) och du kan dricka buljongen en till två gånger om dagen. Den ger dig bra kollagen, näringsämnen och viktiga mineraler som reducerar inflammation och är extra bra för leder och hjärna.

  • Rent vatten och drycker

    En varm kopp buljong med en rå ekologisk äggula är synnerligen närande!

    Drick minst 8 glas vatten om dagen för att avgifta kroppen och för att hålla igång regelbunden tarmtömning.

    Du kan också dricka hemgjorda grönsaks- och fruktjuicer. För att inget ska gå förlorat när du gör din juice (jag kan rekommendera Wilmas Juicemaster som finns på El-Magasinet) på morgonen, ta det som blir över av morötter, fänkål och äpple samt selleri, lägg det i en skål och häll över med citronsaft och ställa under lock i kylskåpet. Det kan ätas till salladen med dressing senare på dagen.

    Gå gärna samman och köp en juicemaskin till jobbet så kan alla ta med sina egna ingredienser för att göra en energivande dryck istället för kaffefika med bröd. Eller varför inte göra en hälsosam smoothie?

    Drick gärna grönt eller örtte, ekologisk kokosnötsmjölk (kan spädas ut med vatten) och varmt citronvatten med ingefära och rå honung (någon gång) och hemgjord grönsaks- och fruktjuice är alla utmärkta drycker. Det är utmärkt att börja morgonen med ett glas varmt vatten med en pressad citron och lite pressad ingefära. Rensar levern direkt på morgonkvisten. Gör gärna din egen juice därefter.

    Bra kryddor och stapelvaror

    Till exempel: Äppelcider vinäger, mandelmjöl, ekologiskt kakaopulver, kokosmjöl, ekologiskt kokosfett, kokosmjölk eller mandelmjölk samt kokosflingor, torkade bönor och linser, torkade och färska kryddor: timjan, rosmarin, paprika, oregano, salvia, koriander (extra bra), persilja, kummin, kardemumma, curry och ekologisk gurkmeja i pulver, vitlök, ingefära (kan rivas eller finhackas ner i grönsaksgrytor med eller utan curry och vitlök), glutenfri ekologisk tamari (japansk fermenterad sojasås), Herbamare (kryddsalt), Finn Crisp, hommus (gjord på kikärtor, olivolja, koriander och tahini sesamkräm), ekologiska buljongtärningar, olivolja, sesamolja, valnötsolja, nötter (Brasiliennötter, valnötter, mandlar, bittra aprikoskärnor) och frön (chia, sesam, solros och pumpa frön) och torkade aprikoser.

  • Ät gärna ett antal nötter varje dag såsom valnötter och mandlar. De minskar också risken för inflammation och är rika på Omega 3antioxidanter och L-arginine samt magnesium. Solrosfrön, pumpa frön och framför allt linfrön(de sistnämnda bör krossas precis innan man äter dem) samt sesamfrön är utmärkta att lägga till salladen tillsammans med groddar.Avokado är också en utsökt stapelvara som i moget tillstånd kan förvaras en vecka ungefär i kylskåpet. Det är riktigt superfood. Bäst sättet om man öppnat avokadon är att stoppa tillbaka kärnan och använda det tomma skinnet som lock. Kan hållas samman med ett gummiband eller folie. Bästa sätt att få avokados att mogna är att lägga dem bland andra frukter och helst äpplen. Det tar några dagar.

    Hälsosamma mellanmål består av en näve nötter, råa grönsaker, en frukt eller tapenade (gjort på bakade auberginer med olivolja vitlök, salt och peppar) och tahini (sesam- och kikärts röra med olivolja, vitlök, citron och koriander om man så vill). Tapenade eller hommus äts med skalade morotsstavar, gurkstavar eller selleristjälkar. Brukar vara omtyckt av barn precis som guacamole (avokado mosad med vitlök, en pressad citron, finhackad vårlök eller gräslök samt finhackad tomat, olivolja salt peppar och ett stänk tabasco).

    Frukost

    Börja gärna morgonen med en gröt som består av chiafrön som du lagt i ekologisk kokosmjölk utblandat med vatten över natten. De sväller och var försiktig med att inte lägga i för mycket. Blanda sedan ner färska bär eller kiwi, krossade nötter och ev. linfrön. Kan bli populärt hos barn och ersätta söt youghurt och vitt bröd med ost. Avokado med hackad tomat och lite olivolja, salt och peppar är ett utmärkt frukostpålägg.

    Salt

    Med mindre kolhydratintag behöver kroppen mera salt. Himalayasalt (innehåller fullt spektrum av mineraler och spårämnen) eller bra havssalt är att föredra framför raffinerat salt som inte har några mineraler kvar.

  • Hälsosamma celler är en frisk kropp

    Cellerna är helt beroende av vad vi äter och så även cellernas kraftverk, s.k. mitokondrier.

    Mitokondrierna har en avgörande betydelse för hälsa och åldrande. Mitokondrier är kroppens energiproducerande kraftverk, små fabriker som omvandlar mat och syre till energi i kroppen. Varje cell har 100 till 1000-tals av dessa kraftverk och i mer aktiva organ och vävnader, såsom muskler, hjärta och hjärnan finns väsentligen fler. Hälsosamma mitokondrier ger oss livskraft och förebygger snabbt åldrande medans skadade mitokondrier gör att cellmutationer kan uppstå lättare. Muterande celler vill vi undvika för de kan leda till cancer och andra sjukdomar.

    Ämnesomsättningen äger rum i mitokondrierna. Det är en process som tar det syre vi andas och maten vi äter och omvandlar det till energi. Bränslet kallas för ATP.

    En annan metabolisk process är att använda ketoner (fett).

    Cellenergi behövs för att vi ska kunna leva och vara aktiva och är nyckeln till ett energiskt och vitalt liv. De påverkar hälsan i varje cell i kroppen.

    När mitokondrier skadas och inte längre fungerar optimalt kommer du att lida av allehanda symtom som låg energi/trötthet, minnesförlust, snabbt åldrande och är en pådrivande orsak till cancer.

    Hur skadas mitokondrier och vad behöver de?

    Mitokondrier skadas av fria radikaler och okontrollerad oxidativ stress från gifter, allergiframkallande ämnen, rökning, strålning, vanlig stress, infektioner, att man äter ohälsosamt och för mycket mat med tomma kalorier.

    Mitokondrier är känsliga och fria radikaler är en bieffekt när de producerar energi. Normalt sätt kan de framställa sina egna antioxidanter men för mycket ”icke-mat” kan leda till en hel kedja av reaktioner som skadar vävnader och mitokondrier. Vi behöver tillföra kroppen rikligt med antioxidanter.

    Många sjukdomar uppstår och förvärras av skadade mitokondrier, exempelvis, astma, cancer, lungsjukdomar, högt blodtryck, hjärta och kärlsjukdomar, Parkinsons, Alzheimers och MS, depression, fetma, diabetes och bipolära sjukdomar.

    Hälsosamma mitokondrier är ett sätt att minska risken för cancer.

    Extensiv forskning under de senaste decennierna har visat hur oxidativ stress p.g.a. för många fria radikaler leder till inflammation vilket i sin tur också medverkar till ett antal kroniska sjukdomar och skyndar på vårt åldrande.

    När vi läser ordet oxidativ betyder det att saker och ting rostar vilket det även kan göra i våra cellvävnader.

    Vissa hälsotillskott och framför allt en omläggning till mera färsk, färgad och grön mat kan på ålderns höst ge oss tillbaka en ungdomlig cellfunktion och stödja mitokondrier till fortsatt hälsa. Processad mat generar däremot fler fria radikaler.

    Fria radikaler är en gömd anledning varför vi får cancer. De förstör cellens metaboliska process och DNA.

    Fytokemikalier i grönsaker och frukt agerar som antioxidanter. Hemgjord grönsaks och frukt juice varje morgon är ett säkert sätt att få i sig antioxidanter.

    Extra antioxidantrik mat är:

    • Russin,
    • plommon,
    • blåbär,
    • jordgubbar,
    • hallon,
    • citrusfrukter,
    • druvor,
    • körsbär,
    • kål,
    • spenat,
    • brysselkål,
    • broccoli,
    • alfalfagroddar,
    • vattenkrasse,
    • rödbetor,
    • lök,
    • aubergine
    • och majskorn.

    Annan mat som innehåller rikligt med antioxidanter: 

    • Rosa Himalaya salt
    • Gurkmeja
    • Bönor
    • Kronärtskockor
    • Citrus och andra frukter
    • Bär
    • Nötter
    • Rosmarin
    • Ingefära
    • Oregano
    • Koriander
    • Kardemumma
    • Nejlikor
    • Örter
    • Ekologiskt kakaopulver
    • Ekologiskt kakaopulver

    Vilka kosttillägg kan rekommenderas?

    Det är alltid bäst att få i sig näringsämnen från riktig kost och hemgjorda drycker. Det hindrar inte att det finns väsentliga kosttillägg som kompletterar en näringsfylld mat och bidrar till bättre cellfunktioner och att kalorierna förbränns på ett effektivt sätt. Vardagsmaten är inte lika näringsfylld som den brukade vara.

    D-vitamin samt K2. För Sveriges befolkning och de som bor i den norra hemisfären och som inte exponeras av tillräckligt solljus är D vitamin samt vitaminet K 2 som kosttillägg ett måste. D-vitamin är billigt, säkert och biverkningsfritt i högre doser än man tidigare trott. D vitamin är involverad i många funktioner i kroppen och speciellt vad gäller reglering av insulin. De är också känt att det förebygger cancer.

    • Vuxna kan ta 2000 till 5000 E om dagen och barn under 10år 1000
    • 2000 E motsvarar 50ug.

    Se till att du köper bra kvalitet och att du kompletterar med K2 för att få starkare effekt (exempelvis från GreatLife.se).

    Ingefära och gurkmeja har en mängd utomordentliga egenskaper som framför allt är anti-inflammatoriska och förebygger cancer. Dessa kan användas i maten varje dag, men finns också som kosttillägg. Gurkmeja bör komma med svartpeppar för att absorberas mer effektivt.

    Probiotika innehåller goda bakterier som gynnar en god tarmflora är fundamentalt för en god matsmältning och för immunförsvaret. 80 % av immunförsvaret sitter i tarmarna. Antibiotika slår ut dessa goda bakterier varpå vi måste återställa dem periodiskt eller regelbundet. Välj speciellt högklassigt märke som Innate och deras Flora20-14,Ultra Strength på GreatLife eller Lactovitalis på Bodystore.

    Ubikinol är en form av CoQ10 som absorberas bättre av kroppen och är därför att föredra.

    Bio PQQ (finns på Life Extension, Europa) är en form av Q10 och det agerar som en kraftfull antioxidant som skyddar mitokondria och underlättar bra energiproduktion.

    Brist på ubikinol (och B vitaminer) gör att mitokondria producerar 3 till 5 gånger så mycket fria radikaler och mindre energi i form av ATP. Därför ar ubikinol mycket viktigt och är speciellt bra för de organ som konsumerar extra mycket energi såsom hjärtat och hjärnan. Ubikinol understödjer dessutom de gener som är direkt involverade i metabolism och mitokondriernas energi arbete. Ta 30 mg 2 gånger om dagen eller en tablett om dagen 60 till 100mg.

    Ett bra B-vitaminkomplex.

    Astaxanthin med fosfolipider (phospholipids) är en annan ytterst kraftfull antioxidant. Denna form av antioxidant kan vara svår att absorbera men med fosfolipider underlättas upptagningen i blodet som sedan transportera det till cellerna. Finns på http://www.Life Extension Europa).

    E-vitamin. Är en väsentlig antioxidant som hjälper att skydda cellmembran. Rekommenderat intag är 80 till 100mg av ett helt komplex som ska inkludera tocopheroler och tocotrienoler. Undvik den syntetiska varianten di-alpha-tocopherol. E-vitamin förstärks också av Ubikinol

    C vitamin. Överväldigande forskningsresultat visar att högt intag av C vitamin minska risken för cancer, speciellt de som inte är hormonrelaterade. Av alla antioxidanter är C vitamin den mest extraordinära vitaminen. Den inte bara hjälper att reducera cancerrisken men är och förbättrar immunförsvaret. Ta gärna 1000mg per dag.

    Omega 3 är anti-inflammatoriskt och hjälper syresätta cellerna. Ta gärna 2 gram om dagen av fiskolja (krillolja är bäst) som innehåller DHA/EPA.

    Magnesium

    Magnesium. Forskning visar att magnesium är nyckeln till bra hälsa och att de doser som rekommenderas är alltför låga. De flesta lider av magnesiumbrist och kan behöva 100 till 150mg per dag.

    Läkaren Carolyn Dean som har skrivit boken ”The Magnesium Miracle” säger:

    Carolyn Dean - Photo: Twitter”Magnesiumbrist kan orsaka symptom som oro, depression, muskelsvaghet, trötthet, ögonryckningar, sömnbesvär, minnesbesvär, nervositet och förhöjd puls. Magnesium skyddar från sjukdomar som benskörhet, högt blodsocker, aktiverar muskler och nerver.”

    Foto: drcarolyndean.com

    En annan viktig funktion är att magnesium medverkar till bättre energiproduktion. Mitokondrier behöver bra tillgång av magnesium för att kunna producera rikligt med ATP/energi.

    De flesta lider av magnesiumbrist och kan behöva 100 till 150mg per dag. Med otillräcklig mängd magnesium kan hjärtat inte fungera på rätt sätt heller. Som du förstår är det här en mineral som är väsentlig för själva livet precis som cellenzymer. Magnesium finns naturligen i sjögräs, bladgrönsaker såsom spenat, bönor, nötter, frön (pumpa, solros, sesamfrön), avokados och hemgjord grönsaks och fruktjuice.

    Gör du juice hemma använd helst, 2 selleristänger, 3 morötter, 1 rödbeta, 1 tumme ingefära, 1 grönt äpple, 1 halv fänkål, en halv gurka. Spenatblad och koriander. Morötter, selleri och äpple är basen som sedan kan utökas med andra grönsaker eller frukter.

    Det finns bra tillskott av magnesium som försäkrar att du får i dig tillräckligt av detta ytterst viktiga mineral. Köp den helst i form av glycinate, dimalate eller citrate då den typen av magnesium absorberas bättre. Angstrom magnesium absorberas allra bäst.

    Citrate kan ibland förorsaka diarré och då kan man pröva dimalate som löser ut magnesium långsammare. Det finns också magnesiumolja och man kan och ta ett varmt med Epsom salt.

    Vad mer kan man göra för att behålla sin vitala hälsa?

    Stressa ner och motionera regelbundet (en halvtimmes rask promenad varje dag i friska luften kan göra under).

    Vill du vara hemma eller är på jobbet kan du utnyttja en fri tid genom att sätta på en DVD av Al Sears som heter PACE. Den ger dig motion som hjälper bränna fett genom att göra en snabb övning som sätter igång hjärtats puls. Den vara endast i 16 minuter men om du gör det en eller två gånger varje dag kommer du uppnå utmärkta resultat!).

    Sitt mindre och stå gärna och arbeta framför datorskärmen. Stäng av WiFi hemma under natten.

    Selen är ett spårämne som finns i våra jordar. Tyvärr har jorden blivit urlakad genom det industriella jordbruket och i Sverige saknas tillräcklig selen i jord och mat. Många har därför selenbrist.

    Selen har många uppgifter och hjälper ämnesomsättning I kroppen. Det stärker immunförsvaret mot dåliga bakterier och virala infektioner (tex herpes) och cancerceller .

    Selen finns i Brasilien nötter, kyckling, skaldjur, kött samt brunt ris. Det finns även som kosttillägg.

    Cellenzymer

    Efter 50 års ålder eller om du har problem med matsmältning och är lös eller hård i magen, lider av gaser eller har lätt för att gå upp i vikt är det en bra idé att äta extra enzymer strax innan varje måltid. Men, det allra viktigaste med enzymer är att de driver i stort sagt nästan alla biologiska processer i kroppen, medverkar till att distribuera näringsämnen och föra ut icke önskvärda kemikalier.

    Enzymer finns framför allt i råa matvaror som inte hettats upp och extra mycket i:

    • avokados,
    • papaya,
    • ananas,
    • bananer,
    • vindruvor,
    • mangos,
    • rå obehandlad honung,
    • frön,
    • dadlar
    • och grönsaksblad.

    Enzymer produceras i bukspottskörteln och är engagerade i en mängd väsentliga processer i kroppen:

    • Energiproduktion
    • Upptagning av syre
    • Slåss mot infektioner och läker sår
    • Minskar inflammation
    • Ser till att näringsämnen når cellerna
    • Avlägsnar gifter
    • Bryter ner fetter I blodet och reglerar kolesterol
    • Upplöser blodkoagulering
    • Förbättrar bra hormonbalansering
    • Saktar ner åldrandeprocessen

    Avslutningsvis ytterligare några ord om sockerkonsumtion. Enligt en studie från Credit Suisse Research Institute’s 2013, säger man följande om socker: Ungefär 40 % av sjukvådens kostnader förorsakas av sjukdomar som direkt relateras överkonsumtion av socker.

    Enligt forskning från University of Texas MD Anderson Cancer Center, ökar raffinerat socker (inkluderar majssirap som finns i processed mat och dryck) på ett signifikant sätt risken för bröstcancer och dessutom att tumören sprider sig till andra organ.

    Lycka till och vänta inte för länge att föra in mer livskraft i ditt liv!

    Text: Kerstin Unger-Salén, blogg: Alltomcancer.com, hemsida: CasBernats.com | Foton: Crestock.com

    Läs även: Lev ett vitalt liv och åldras frisk – Del 1 – Skälen till ålderssjukdomar

LCHF vid npf, adhd, add, aspergers och autism – blogg från Birgitta Höglund

Jag följer en del bloggar om mat och hälsa, bl a Birgitta Höglunds blogg, här har hon fått en berättelse från Åsa Österlund, som jag också vill dela med mig av:

https://birgittahoglundsmat.wordpress.com/2016/05/01/lchf-vid-npf-som-adhd-add-asperger-och-autism/

Mat som medicin

Idag delar jag med mig av en mycket läsvärd, rörande och inspirerande berättelse från en av mina läsare, Åsa Österlund.

Här följer Åsas och hennes barns egna ord om sitt nya liv med naturlig LCHF-kost.

Dela gärna berättelsen vidare, så fler får chansen att använda maten som medicin❤

”För några veckor sedan berättade jag i facebook-gruppen ”Lchf-Tips, pepp och recept!” om min son som har ADD  och har haft svår ångest och depression, och som nu efter två år med LCHF äntligen mår så bra att han ska försöka ta körkort.

Jag berättade att han träffade en läkare vid psykiatrin för att kunna få läkarintyg för körkortstillstånd, och att läkaren efter en stunds samtal med sonen ansåg att han kunde ta bort diagnosen eftersom han inte längre uppfyllde kriterierna för ADD.
Läkaren frågade också vad han hade gjort som orsakat att han nu mådde så bra och inte längre kände av vare sig ångest eller depression, varpå sonen svarade, lite försiktigt, att han slutat äta socker. Han vågade tyvärr inte säga att han åt LCHF, men läkaren var mycket positiv till detta och sa att det här måste han ta med sig till sina kollegor. Han sa också att de nog måste börja ta det här med kosten på större allvar. Vi kunde aldrig drömma om att vår ”lilla” historia skulle väcka ett sådant enormt intresse som det gjorde.

Birgitta frågade om hon fick dela vår berättelse även på sin fb-sida och även där blev responsen enorm. Därför frågade hon om hon även fick berätta vår historia på sin blogg, vilket är en stor ära, och om jag skulle ville utveckla den lite mer. Både jag och barnen tycker också att det är viktigt att prata om hur stor skillnad kosten faktiskt kan göra för den psykiska hälsan och därför ska jag nu försöka berätta vår historia. En berättelse som inte handlar om övervikt och inte heller om diabetes. Det här är en berättelse som handlar om psykisk ohälsa, om ångest, depressioner, ADD och autism.

Jag och min man har fem barn, fyra killar födda 91, 93, 00 och 02, och en tjej född 95. Alla utom 93:an har NPF-diagnoser av olika slag. Dottern var den första att få sin diagnos, Asperger + ADD när hon var ca 11 år. 00:an fick diagnosen ADD när han var runt 11, 91:an som historien om körkortstillståndet handlar om, fick sin ADD-diagnos för några år sedan, när han redan var vuxen, han hade även depression då. För två år sedan fick yngsta sonen diagnosen atypisk autism och selektiv mutism, vilket även 00:an fick samtidigt då han fick genomgå en ny utredning.
Det har varit en mångårig kamp för att få vardag och skola att fungera.  Det har gått upp och ner genom åren. Perioder som varit förhållande vis lugna, perioder då man varit nära att drunkna.

Våren 2014 var vi på botten allihop. Dottern har hela livet haft mycket svår ångest, som även gav upphov till fysiska symptom som t ex andnöd. Hon hade kämpat för att klara skolan, hade klarat grundskolan med nöd och näppe. Högstadiet gick hon i en aspergerklass. Det fungerade bättre än den vanliga skolan som inte hade fungerat alls, men det var ändå en kamp varje dag. Efteråt är hon besviken på att ingen av alla speciallärare, psykologer och läkare kunde se att hon förutom asperger och ADD, även hade svår depression, ångest och många fobier, bland annat social fobi. Våren 2014 var hon på väg att krascha fullständigt. Hon hade börjat få panikångestattacker, hon och jag blev ofta osams. Jag kände mig maktlös, visste inte hur jag skulle tackla hennes svårigheter. Hur mycket krav kunde jag ställa? Vad skulle jag göra för att hjälpa henne? Min trötthet och maktlöshet fick mig att bete mig som en idiot och jag sa saker jag absolut inte borde sagt.

Hon försökte börja på gymnasiet efter grundskolan, men det fungerade inte alls så hon hoppade av efter bara några veckor, trots att det var en aspergerskola. Hon orkade helt enkelt inte mer, hon var helt slutkörd efter nio års kämpande, satt nu hemma på heltid och kom aldrig ut. Hon träffade inga andra än familj och nära släkt, förutom en kontaktperson som var guld värd. Hon mådde nu så dåligt att hon knappt orkade göra det hon är intresserad av och vill hålla på med.

Äldste sonen har också lidit av en gnagande ångest hela livet, en ångest som med åren utvecklades till en allvarlig depression. Han klarade grundskola och gymnasium och komvux men det har varit mycket tufft. Våren 2014 gick han på folkhögskola andra året. Till en början verkade det som att det kunde vara vändningen, att han nu började må bättre. Men han var så skör och så känslig att minsta lilla motgång blev världens undergång. Och den här sista våren mådde han sämre än någonsin, orkade inte ta sig till lektionerna, låg mest i sängen och orkade inte gå upp. Vid några tillfällen gjorde han sig själv illa. Han såg bara en framtid då han alltid skulle må dåligt, alltid få kämpa och slåss mot demonerna. Han kände att han inte skulle orka leva så.

00:an, som fick sin ADD-diagnos när han var 11, var vid den här tidpunkten, pga olyckliga omständigheter, helt hemma från skolan, ett beslut vi tagit tillsammans med skolpersonal och rektor. Tills de hade möjlighet att lösa situationen var vår tanke att jag skulle undervisa honom lite hemma. Jag fick uppgifter varje vecka från skolan. Jag inbillade mig att jag skulle kunna fixa det. Men jag hade strax före jul blivit tvungen att gå upp från halvtid och femskift till heltid-femskift. Det höll naturligtvis inte.
Samtidigt blev det jobbigare och jobbigare för yngsta sonen i skolan. Nu ville skolan ha en utredning på honom också. Och trots att vi vid det här laget genomfört så många utredningar att det blivit närmast rutin, så tar det ändå hårt på krafterna. Dessutom ville 00:ans skola att han skulle göra en ny utredning då de misstänkte att han hade mer åt det autistiska hållet. Så två utredningar skulle vi gå igenom på allt annat. Båda två fick diagnoserna Atypisk autism och selektiv mutism.

Min ork började nu tryta rejält. Jag kände mig så totalt maktlös. Jag visste inte längre vad jag skulle kunna göra för att hjälpa mina barn att må bra. Jag höll på att krascha helt. Hade ingen ork till någonting. Jag hade tidigare hållit på mycket i trädgården, något som innan skänkt mig stor psykisk återhämtning men som jag helt enkelt inte orkade med alls längre och jag lade det helt på is det här året. Blomsterrabatterna och grönsakslandet fick växa igen.
Men våren 2014 var också då allt började vända. Det började med att vi på mitt jobb fick genomgå en hälsoundersökning och fick ett par samtal med en hälsocoach. Jag kom att prata om det med ett par av killarna på min avdelning. Jag sa att jag skulle ju behöva gå ner minst 10kg men att jag inte orkar bry mig.

Jag hade något år innan varit med i viktväktarna, som arbetsplatsen sponsrade rejält och vi fick till och med gå på arbetstid, och lyckats gå ner nästan till min målvikt. Sen ledsnade jag på att räkna, väga och skriva, och att gå hungrig. Så ett år senare vägde jag lika mycket som innan. Men nu började killarna att prata om att jag skulle testa LCHF. Nej, absolut inte! Sa jag. Jag hade ju hört talas om den farliga dieten, där man skulle vräka i sig fett och inte fick äta grönsaker. Det kunde väl ingen vettig människa tro på? Men de fortsatte att prata om LCHF, jag kom med alla de där vanliga argumenten; för mycket fett är farligt, särskilt mättat, hjärnan behöver kolhydrater, och så vidare. Men de kunde hela tiden komma med motargument och förklaringar. De hade svar på alla mina påståenden som mer och mer, och mycket motvilligt, övergick till nyfikna frågor.

Till sist fick jag låna Matrevolutionen (av Andreas Eenfeldt), läste den på rasterna, och sen hade jag glömt att det var min övervikt det hade handlat om från början (nu visste killarna hur mina barn mådde och det var egentligen av det skälet de ville få in mig på LCHF).
Den sommaren pratade vi mycket kost och hälsa hemma vid matbordet. Barnen var rätt skeptiska till en början men blev så småningom nyfikna, förutom 00:an som hoppade på det redan från början. Dottern, som är mycket intresserad av vilda djur och deras anatomi och hade rätt bra koll på olika djurarters föda, började se en logik i det här. Under sommaren prövade vi lite, det blev inte helt rätt och en hel del fusk, men efter sommarlovets slut, bestämde vi för att köra igång på allvar.

Den hösten såg vi många föreläsningar och intervjuer på Kostdoktorn.se. Hela familjen tillsammans, utom 93:an som inte bor hemma och inte har varit så delaktig alls i det här. Istället för att titta på någon film, eller underhållningsprogram, lyssnade vi på historier om övervikt och diabetes. Vi lärde oss om den verkliga orsaken till hjärtsjukdom, om vad socker gör i kroppen och att mättat fett var nyttigt. Barnen visste snart mer om vad kolesterol är än vad de flesta läkare vet.
Redan efter några månader började vi alla märka skillnad. Framför allt 91:an och dottern. Ångesten som alltid hade funnits där försvann, likaså depressionen. De började bli glada, pigga och positiva inför en framtid som de tidigare inte såg att de hade. De började vilja och orka göra roliga saker, orkade börja ta tag i rutiner.

Dotterns resa har dock inte varit helt lätt. Hon blev ganska snart övertygad om att det här var rätt, och hon märkte också tidvis en stor skillnad, men till en början mådde hon väldigt, väldigt dåligt. Hon som tidigare levt i stort sett på pasta, mackor, pannkakor och panpizza, hade ju inte längre något kvar som hon ”fick” äta. Hon har alltid haft stora problem med maten, framför allt med konsistenser, och det har varit få saker hon har kunnat äta. Det har krävt att jag lagat specialmat till henne. Hon trodde nu på LCHF och ville äta det, men det har krävts många långa samtal mellan henne och mig, för att försöka hitta alternativ som har fungerat.

Till en början var det mycket svårt att hitta nåt som gjorde henne mätt ordentligt och hon fick i sig alldeles för lite mat, och var enormt trött. Hon klarade inte av att äta så stora mängder åt gången, och inte så mycket av samma sak, så vi måste försöka hitta enkla mellanmål. Hon fick till en början äta ganska ofta. Äggmjölken blev en räddning. Hon har aldrig kunnat äta några som helst grönsaker, men så småningom vågade hon prova vitkål, det gick bra, och ganska snart började hon att tycka det var gott, riktigt gott. Hon äter fortfarande inte mer grönsaker än vitkål, men vill försöka lära sig.
Pizza var en av hennes favoriträtter, en av få saker hon tyckte om alls, så det var ju lite jobbigt att inte få äta det. Men så provade vi Birgittas pizzabotten med halloumiost, det blev en höjdare. Vad lycklig hon var när det gick att göra en pizza, som hon till och med tyckte var godare än originalet.

Nu har vi börjat hitta bra mat som fungerar för henne och hon börjar så sakteliga tycka om mer och mer. Plötsligt har hon, liksom äldsta sonen, börjat se mat som något bra och positivt, som en vän och inte som något ångestfyllt.
Idag mår vi väldigt bra, men jobbar hela tiden på att förbättra hälsan. Ångest och depression hos barnen är i det närmaste helt borta, men det kan komma tillbaka om de äter fel saker, som t ex socker, då kommer ångesten. Men nu vet de vad det beror på och det är lättare att hantera, och så vet de att de mår bra igen om de äter bra. Vi fortsätter att prova oss fram till vad som fungerar och inte.

Sötningsmedel är det ingen som mår bra av, hellre sötar vid med små mängder honung, lite frukt eller något annat mer naturligt, men inte så ofta. För mycket grädde mår de inte så bra av heller, särskilt inte som en egen rätt, t ex grädde och bär, det får vi inte äta allt för ofta. Även för mycket mandelmjöl kan vi märka av. Vi har också lagt till D-vitamin och Omgega-3 tillskott, även om vi på senare tid har varit allt för slarviga med det.

Dottern har nu börjat få in ordentliga rutiner i sin vardag, hon är fortfarande hemma men hon arbetar mycket flitigt på sina serier. Hon har börjat hålla ordning och städa och tar hand om sin lilla dvärgpudel Nala.  91:an som tidigare har varit svår att få att hjälpa till med saker, tar nu ett mycket stort ansvar här hemma. Han hjälper sin syster med att komma ut på promenader med hunden, hjälper till att fixa mat när jag inte är hemma, hjälper mig mycket med alla hönsen och kaninerna. De har också börjat bli intresserade av att motionera och träna, något som tidigare har varit helt otänkbart.

Men hur åt vi innan då? Egentligen inte speciellt dåligt. Inte efter vad man trodde var bra då. Jag har alltid tyckt om att laga mat, och att prova nya rätter. Visst använde jag en del hel- och halvfabrikat för att det var smidigt och gick snabbt, men lagade ändå det mesta själv. Ja, vi använde margarin, mest för att det var billigt, smör var en lyxvara man kunde unna sig ibland. Matlagningsgrädde, ja, men för att det var så bra hållbarhet på det, vilket var en stor fördel då jag oftast storhandlade. Förutom under den korta period med viktväktarna, har jag egentligen aldrig trott att riktigt smör eller grädde skulle vara farligt, men gick väl på det att det handlade om att vi åt för mycket fett i förhållande till hur mycket man rörde sig.

Godis på lördagar, sällan någon annan gång, popcorn på fredagar. Chips och läsk bara sällan, inte ens en gång i månaden. Frukosten var väl ingen höjdare, särskilt inte för barnen, men det var sånt som de flesta åt, fil (inte lättfil, inte ens när jag åt vv-mat åt jag lättfil. Fil ska vara tjock, krämig och syrlig, annars är den äcklig!), eller jordgubbsyoghurt med flingor. Försökte undvika de allra sötaste flingorna, men när jag läste på förpackningen och insåg att skillnaden på sockerhalt i chokladflingorna och de ”nyttiga” special K inte var särskilt stor, var det svårt att motivera att de inte skulle få dem. Vi åt alltså en ganska normal kost, och jag tror, bättre än många.

Ingen av oss har haft något större sockerberoende och det är nog en anledning till att det ändå har gått relativt lätt att ställa om kosten. Det och kunskap! Jag har läst och läst, blivit nördigt intresserad (ja, jag har lite såna drag jag med…) och lärt mig så mycket om kost och hälsa att övertygelsen om att det här är rätt är hundraprocentig. Att jag relativt lätt fick med barnen berodde nog också på att de var så långt ner på botten att de lika bra kunde prova vad som helst.
Vi hoppas att vi med vår berättelse kan inspirera fler att våga ta steget och prova.”

Artikel av Stig Bengmark om majs och hirs (28 mars 2016)

Jag slutade äta gluten/vete för flera år sedan, och äter mindre och mindre av andra spannmålsprodukter, försöker hålla mig uppdaterad om vad som gäller, med hjälp av såna här artiklar… 

https://foodpharmacy.se/2016/03/nej-tack-till-majs-och-hirs-det-finns-battre/

NEJ TACK TILL MAJS OCH HIRS – DET FINNS BÄTTRE

Av alla plantor är kanske majs den som växtförädlarna förstört allra mest. Det är också den planta som allra oftast är förstörd av GMO.

Skärmavbild 2017-11-27 kl. 21.39.37.png

En gång i tiden var majskolven mycket liten och innehöll mycket mer av många olika nyttigheter än vad dagens ”överförädlade” majs gör. Som vanligt var det girighet och kravet på ökad avkastning som drev utvecklingen till den produkt vi har idag. Idag är, enligt min mening, majs otjänlig som föda för människor. Jag skulle gärna se att den inte ens används som djurföda – framför allt för miljöns skull. Varje år skövlas stora arealer av regnskog för att tillfredsställa behovet av majs som föda till djur, främst inom kött- och mjölkproduktionen.

Skärmavbild 2017-11-27 kl. 21.39.44

Som denna bild visar är världsproduktionen av majs redan mycket omfattande och den beräknas fortsätta öka i rask takt också under kommande år – detta till fortsatt tilltagande stor skada för miljön. En drastisk reduktion i efterfrågan av kött och mejerivaror är faktiskt det enda som kan stoppa denna utveckling.

Tomma kalorier – inget annat!

Majsmjöl är, liksom rismjöl och potatismjöl, bara tomma kalorier – ”skräpmjöl” – som vi alla gärna kan avstå ifrån. Dessa mjölsorter har alla oacceptabelt högt GI:

Majs och majsprodukter:
Majsmjöl 97, majsbröd 92, cornflakes 121, majschips/nachos 105, popcorn 79

Ris och risprodukter:
Riskakor 117, risnudlar 131, snabbris 128, råris 81, puffat ris 132

Potatisprodukter:
Chips 77, potatismos 118, potatismjöl 110

Oväntat och till min stora besvikelse så talar mycket för att också ett annat sädesslag skall undvikas, ett sädesslag som tyvärr många uppfattar som nyttigt: hirs. Hirs är tveksamt av flera skäl:

• Det har ett jämförelsevis högt GI – 101.

• Det innehåller rikligt med saponiner, känt för att öka tarmläckage och därmed tarmens genomsläpplighet av gifter t.ex. bakterietoxiner som endotoxin, men faktiskt också rester av eller t.o.m. hela bakterier.

• Det är rikligt på fytinsyra/fytat – en substans som är känd för att binda nyttiga mineraler som järn, kalcium, zink och magnesium – och minskar därmed kroppens förmåga till upptag av viktiga mineraler.

• Det framhålls också som nackdel att hirs har ett mycket lågt innehåll av den viktiga mineralen jod.

Majs – värstingarnas värsting

Majs är sällsynt kaloririk och ofta sätter man till stora mängder socker. En studie av kaloriinnehållet i bio-popcorn vid Londons många biografer visade att alla strutar/påsar utom en innehöll mer än 1000 kalorier – d.v.s. en kalorimängd som motsvarar hälften eller mer av rekommenderat daglig kaloriintag för t.ex. en femtonåring. Den mängd socker som ofta tillsätts ökar faktiskt inte bara mängden kalorier utan bidrar också till majsens förmåga att inducera förhöjd inflammation i kroppen. Tyvärr är det också så att popcorn inte längre bara äts av barn och vuxna vid enstaka biobesök, utan faktiskt ganska regelbundet hemma i TV-soffan – i många familjer är det ett uppskattat inslag i bl.a. fredagsmys.

Majs är rikt på proteotoxinet zein – mer känd som ingrediens vid framställning av plaster
Men, det är inte kaloriinnehållet som gör majs till en ”värsting” – den egenskapen har många andra livsmedel också. Nej, det som gör majs till en värsting är dess innehåll av ett gluten- och kaseinliknande proteotoxin, kallat zein. Zein är ganska okänt i hälsokretsar, men desto mer välkänt inom plastindustrin. Zein används bl.a. för tillverkning av diverse plastprodukter som t.ex. för beläggning för att hindra läckage i pappersmuggar, för tätning av tyger, till produktion av knappar och, precis som gluten i det förgångna, till klister.

Zein i kosten har visat sig ha katastrofalt inflytande på aktiveringen av signalsubstanser, speciellt serotonin och melatonin och faktiskt också epinephrin och dopamin – alla sammanfattade under begreppet monoaminer. Zein blockerar inlagringen i kroppens celler, speciellt i hjärnans celler, av den essentiella aminosyran tryptophan – en essentiell aminosyra är en substans som kroppen inte själv kan tillverka utan den måste tillföras via kosten.

Tryptophan finns rikligt i bl.a. linfrö, bovete, bananer, sura körsbär och mörk choklad. Det är välkänt att för att tryptophan skall fungera optimalt i kroppen så krävs också bl.a. rik tillgång på mineral som magnesium och vitaminer som vitamin B6. Källor till dessa är:

Skärmavbild 2017-11-27 kl. 21.39.55.png
Monoaminer som serotonin och melatonin är ytterst viktiga för välbefinnandet

Serotonin – ”den lugna själens signalsubstans” – och melatonin – ”dygnsrytmens och sömnen signalsubstans” – bildas bland annat i hjärnan. Det är välkänt att vid flera neuropsykiatriska tillstånd är aktiveringen av dessa monoaminer mycket bristfällig.

En mycket intressant studie på djur visar att inlagring i cellerna av den viktiga substansen tryptophan reduceras kraftigt av olika proteotoxiner: mycket starkt av zein, påtagligt av gluten (vete, råg och korn) och kasein (mejerivaror) men obetydligt av laktoalbumin. Intag av växtprotein däremot förbättrar om än ganska obetydligt (1) denna situation – se bild nedan. Minskning i tillgänglighet av tryptophan i hjärnan åtföljs alltid av motsvarande minskningar i syntes/aktivering av de ”livsviktiga” signalsubstanserna.

Skärmavbild 2017-11-27 kl. 21.40.03

Bristfällig monoamin-funktion har iakttagits vid bl.a. flera olika neuropsykiatriska tillstånd

Brist på/bristande balans av monoaminer – speciellt i hjärnan – är faktiskt välkänt vid en rak neuropsykiatriska sjukdomar som depression, ADHD, Schizofreni och Parkinsons sjukdom m.fl. – sjukdomar som dessutom är starkt associerade med dålig tarmfunktion (orsakad av dåliga matvanor) och dåligt upptag av en mängd olika substanser bl. a. vitamin D, vitamin K och tryptophan. Mitt hopp är att rekonditionering av tarmfloran med min synbiotika i framtiden skall bidra till ökad frisättning av viktiga substanser som magnesium, olika vitaminer och framförallt tryptophan, och därigenom påtagligt förbättra situationen.

Jag är övertygad att vi alla mår bra av att avstå från majs, majsprodukter och säkert också hirs. Särskilt bör det gälla de som har neuropsykiatriska sjukdomar,och kanske alldeles särskilt de som har bokstavssjukdomar. Amfetamin, som ofta användes i behandling av ADHD, har en molekylär struktur som faktiskt påminner mycket om tryptophan – kanske är det som tryptophan-ersättning som den har sina effekter.

Det nyttiga sitter i skalen

Att kvoten är hög mellan skal och mjöl är viktigt – det är främst i skalet som alla nyttigheter sitter. Mjölet är mest tomma kalorier och av det vill vi ha så litet som möjligt.  I Mariannes och mitt kök är t.ex. majs, hirs och ris ”portade”. Uteslutna är också gluten-stinna och överförädlade råg, vete och korn. Vi använder sedan länge bl.a. mycket quinoa och bovete. Men, tyvärr ser vi växtförädlarnas spår också på dessa – speciellt quinoa har genom åren blivit allt ”mjöligare”. Nu tågar våra förfäders säd in med stormsteg – ADT-konsortiet med Amaranth, Durra, Teff – urkraft! Vi, människan, homo sapiens, kommer ursprungligen från Afrika och nu, några tusen år senare, kommer också våra förfäders sädesslag till oss.

Kära växtförädlare, vi vet att ni redan idag har kastat er över också dessa sädesslag men får vi be er: låt dem för vår hälsas skull få vara i fred.

Referens:
• Choi S et al Physiol Behov 2009;98:156-162 (finns här)

Another video about gluten, with Dr den Boer

OK, so here’s another video about gluten, it is an important theme 🙂

Publicerades den 16 apr. 2013

Visit us online today!
http://www.Drdenboer.com

For our supplements:
http://www.NaturesRemediesGR.com

For Acoustic Compression therapy:
http://www.AcousticCompression.com

 

Article: Why Is Glyphosate Sprayed on Crops Right Before Harvest?

http://ecowatch.com/2016/03/05/glyphosate-sprayed-crops-before-harvest/

 | March 5, 2016

Glyphosate, the main ingredient in Monsanto’s Roundup herbicide, is recognized as the world’s most widely used weed killer. What is not so well known is that farmers also use glyphosate on crops such as wheat, oats, edible beans and other crops right before harvest, raising concerns that the herbicide could get into food products.

Escalating Use of Probable Carcinogen

Glyphosate has come under increased scrutiny in the past year. Last year the World Health Organization’s cancer group, the International Agency for Research on Cancer, classified it as a probable carcinogen. The state of California has also moved to classify the herbicide as a probable carcinogen. A growing body of research is documenting health concerns of glyphosate as an endocrine disruptor and that it kills beneficial gut bacteria, damages the DNA in human embryonic, placental and umbilical cord cells and is linked to birth defects and reproductive problems in laboratory animals.

A recently published paper describes the escalating use of glyphosate: 18.9 billion pounds have been used globally since its introduction in 1974, making it the most widely and heavily applied weed-killer in the history of chemical agriculture. Significantly, 74 percent of all glyphosate sprayed on crops since the mid-1970s was applied in just the last 10 years, as cultivation of GMO corn and soybeans expanded in the U.S. and globally.

Glyphosate Used to Speed Up Wheat Harvest

Charles Benbrook, Ph.D., who published the paper on the mounting use of glyphosate, says the practice of spraying glyphosate on wheat prior to harvest, known as desiccating, began in Scotland in the 1980s.

“Farmers there often had trouble getting wheat and barley to dry evenly so they can start harvesting. So they came up with the idea to kill the crop (with glyphosate) one to two weeks before harvest to accelerate the drying down of the grain,” he said.

The pre-harvest use of glyphosate allows farmers to harvest crops as much as two weeks earlier than they normally would, an advantage in northern, colder regions.

The practice spread to wheat-growing areas of North America such as the upper Midwestern U.S. and Canadian provinces such as Saskatchewan and Manitoba.

“Desiccation is done primarily in years where conditions are wet and the crop is slow to dry down,” Joel Ransom, an agronomist at North Dakota State University, said.

Ransom says desiccating wheat with glyphosate has been a useful tool for farmers.

“It does help hasten dry down and controls grain weeds and other material that slows down the threshing practice,” he said. “It has an important role in areas where it’s wet.”

Ransom says the practice has increased in North Dakota, which is the leading wheat-producing state in the U.S., over the past 15 years due to wetter weather.

While more common in Upper Midwestern states where there is more moisture, desiccation is less likely to be done in drier wheat growing areas of Kansas, Oklahoma, Washington and Oregon.

All Conventional Farmers in Saskatchewan Desiccate Wheat

According to a wheat farmer in Saskatchewan, desiccating wheat with glyphosate is commonplace in his region. “I think every non-organic farmer in Saskatchewan uses glyphosate on most of their wheat acres every year,” the farmer speaking on condition of anonymity said.

He has concerns about the practice. “I think farmers need to realize that all of the chemicals we use are ‘bad’ to some extent,” he said. “Monsanto has done such an effective job marketing glyphosate as ‘safe’ and ‘biodegradable’ that farmers here still believe this even though such claims are false.”

The vast majority of farmers in Manitoba, Canada’s third largest wheat producing province, also use glyphosate on wheat, said Gerald Wiebe, a farmer and agricultural consultant. “I would estimate that 90 to 95 percent of wheat acres in Manitoba are sprayed pre-harvest with glyphosate; the exception would be in dry areas of the province where moisture levels at harvest time are not an issue,” he said.

“Don’t Ask, Don’t Tell” Policy

According to Tom Ehrhardt, co-owner of Minnesota-based Albert Lea Seeds, sourcing grains not desiccated with glyphosate prior to harvest is a challenge.

“I have talked with millers of conventionally produced grain and they all agree it’s very difficult to source oats, wheat, flax and triticale, which have not been sprayed with glyphosate prior to harvest,” he said. “It’s a ‘don’t ask, don’t tell policy’ in the industry.”

Ehrhardt also says that crops grown to produce seed are not usually sprayed with glyphosate prior to harvest because this can damage seed germination.

Grain Millers, which has grain processing facilities in the U.S. and Canada, announced last year that it would not buy oats from Canada that had been desiccated with glyphosate. The company’s Canadian procurement manager, Terry Tyson, told Western Producer that glyphosate disrupts the natural maturing process and starch development, resulting in lower quality flakes and flour. He said the decision had nothing to do with health or safety concerns.

“Would Rather Not Eat a Loaf of Bread With Glyphosate In It”

Still, there are obvious concerns about glyphosate getting into food products.

“We are told these (glyphosate residues) are too small to matter but can we believe that?” the Saskatchewan farmer asked. “I think everyone, even farmers that use and love glyphosate, would rather not eat a loaf of bread with glyphosate in it.”

Wiebe shares similar concerns. “Consumers don’t realize when they buy wheat products like flour, cookies and bread they are getting glyphosate residues in those products,” he said. “It’s barbaric to put glyphosate in food a few days before you harvest it.”

Wiebe believes the use of glyphosate on wheat may be connected to the rise in celiac disease. “We’ve seen an explosion of gluten intolerance,” he said. “What’s really going on?”

“Can you imagine the public’s response if they knew that glyphosate is being sprayed on the oats in their Cheerios only weeks before it is manufactured?” Ehrhardt asked.

Residues of glyphosate have been found in wheat flour. Last year, Ransom reported to the U.S. Wheat Quality Council that tests on flour samples from the U.S. and Canada found that all had traces of glyphosate. However, Ransom said these were well below the maximum residue limits for glyphosate in wheat, which are 30 parts per million in the U.S.

Still, Ransom said: “I wouldn’t be surprised if someone repeated the test and found traces also.”

In response to mounting concerns over the escalating use of glyphosate, the U.S. Food and Drug Administration recently said it would begin testing foods for glyphosate residues.

Powerful Effect on Food System

Along with wheat and oats, glyphosate is used to desiccate a wide range of other crops including lentils, peas, non-GMO soybeans, corn, flax, rye, triticale, buckwheat, millet, canola, sugar beets and potatoes. Sunflowers may also be treated pre-harvest with glyphosate, according to the National Sunflower Association.

Benbrook says that a large portion of edible beans grown in Washington and Idaho are desiccated with glyphosate.

There are no statistics kept on the number of acres of wheat or other crops that are desiccated with glyphosate, according to Ransom.

While the pre-harvest use of glyphosate may account for a small amount of overall use of the herbicide, Benbrook says this still has a huge impact. “It may be two percent of agriculture use, but well over 50 percent of dietary exposure,” he said.

Further, he said: “I don’t understand why Monsanto and the food industry don’t voluntarily end this practice. They know it contributes to high dietary exposure (of glyphosate).”

Wiebe sees the situation in dire terms. “The most tragic thing is that industry is encouraging the use of glyphosate on wheat, farmers are using it, consumers are unaware of it and it’s having a powerful effect on the food system,” he said.

References

1. Romano RM, Romano MA, Bernardi MM, Furtado PV, Oliveira CA. “Prepubertal exposure to commercial formulation of the herbicide Glyphosate alters testosterone levels and testicular morphology.” Arch Toxicol. 2010;84:309-317.

2. Awad A. Shehata, Wieland Schrodl, Alaa. A. Aldin, Hafez M. Hafez, Monika Kruger. “The Effect of Glyphosate on Potential Pathogens and Beneficial Members of Poultry Microbiota In Vitro” Curr Microbiol. Dec 9, 2012.

3. Mañas F., Peralta L., Raviolo J., et al. “Genotoxicity of glyphosate assessed by the Comet assay and cytogenic tests.” Env Toxicol Pharmacol. 2009; 28:37–41.

4. Antoniou M., Habib MEM, Howard CV, et al. “Teratogenic effects of glyphosate-based herbicides: Divergence of regulatory decisions from scientific evidence.” J Env Anal Toxicol. 2012;S4:006. doi:10.4172/2161-0525.S4-006.

5. Benbrook, C. “Trends in glyphosate herbicide use in the United States and globally.” Environmental Sciences Europe (2016, 28:28) DOI: 10.1186/s12302-016-0070-0.

6. Arnason, Robert. “Oat buyer says no glyphosate pre-harvest.” Western Producer. April 22, 2015.

7. Gillam, Carey. “Fears Over Roundup Herbicide Prompts Testing Of Cereals, Breastmilk, and More.” Reuters News Service. April 10, 2015.

8. Gillam, Carey. “FDA to Start Testing for Glyphosate in Food.” Civil Eats. February 17, 2016.

9. “Preharvest Staging Guide.”

10. eu. “Clarification of Preharvest use of Glyphosate.”

YOU MIGHT ALSO LIKE

No, GMO Labeling Won’t Increase Food Prices

Vandana Shiva: Make Monsanto Pay

Nation’s First Vegan-Certified Farm Is Booming in Philly

Organic Panty Liners Pulled From Shelves After Traces of Glyphosate Found

Previous Older Entries

August 2019
M T W T F S S
« May    
 1234
567891011
12131415161718
19202122232425
262728293031