Blogg från Jonas Bergqvist: Är glutenfritt bara för glutenintoleranta?

http://www.jonasbergqvist.se/blogg/glutenfritt-bara-for-glutenintoleranta-nej-for-fler-an-sa

Glutenfritt bara för glutenintoleranta? Nej, för fler än så…..

Jag har en sida som grundligt går igenom allt om gluten, spannmål, läckande tarm och hälsoeffekter. Stora delar av denna sida återfinns i min bok Ät & Lev Paleo. Kontentan är att även alla som upplever sig känsliga mot gluten (utan att vara glutenintoleranta) bör undvika gluten och spannmål (speciellt vete). Det finns vissa oklarheter kring vad dessa personer får en immunologisk reaktion mot. Det kan vara gluten, men också andra spannmålsproteiner eller FODMAPS. Förmodligen skiljer det sig åt mellan individer. Ett mer heltäckande begrepp att använda är därför NCWS (non-celiac-wheat-sensitivity) jämfört med det mer vanliga NCGS (non-celiac-gluten-sensitivity) och för att vara på den säkra sidan är det bättre att tänka att man ska undvika spannmål än att bara undvika gluten.

Många svart-vita kostexperter håller dock fortfarande fast vid åsikten att det inte finns någon anledning att undvika gluten om man inte har glutenintolerans (celiaki). Det är en tydlig, svart-vit, enkel och populistisk gränsdragning som många också vill höra för att rättfärdiga sitt brödberoende. Det som dessa kostexperter inte tar hänsyn till är de små ohälsoprocesser – ofta kroniska inflammationer – som kan förekomma i kroppen och som helt eller delvis kan vara grogrund till framtida sjukdom. Det är ett typiskt skolmedicinskt synsätt att se på kroppen som fullt frisk för att sedan över en natt drabbas av sjukdom. Ett mer funktionsmedicinskt synsätt (och mer överensstämmande med verkligheten) är att inse att dessa kroniska inflammationer bör motverkas på ett tidigt stadium för att undvika sjukdomar längre fram. Alla former av förhöjda värden på inflammationsmarkörer är därför relevant att beakta och försöka åtgärda. Och i det synsättet hör hemma att betydligt fler än de som har glutenintolerans bör undvika gluten och spannmål för optimal hälsa, eller åtminstone skära ner konsumtionen och hålla sig till ursprungliga spannmålssorter.

Ny studie
En välgjord och nypublicerad studie bekräftar återigen att gluten och spannmål orsakar immunologiska reaktioner hos fler personer än bara de som har glutenintolerans. I studien tog man 80 personer som upplevde sig känsliga mot gluten (och som inte hade glutenintolerans), antingen med symtom från mage och tarm eller från annanstans på kroppen. Dessa personer fick äta spannmålsfritt under 6 månader och symtomen försvann. De återinförde spannmålen under 1 månad och symtomen kom tillbaka. Som kontrollgrupp hade man 40 personer med glutenintolerans och 40 personer som var friska och inte upplevde sig känsliga mot gluten.

Resultat
Patienter med glutenintolerans uppvisade i blodprov förhöjda nivåer av IgA antikroppar mot transglutaminas 2 (främsta diagnoskriteriet för glutenintolerans) samt IgG och IgA antikroppar mot gliadin (en del av gluten). Inget konstigt med det. Men personer som upplevde sig känsliga mot gluten hade förhöjda värden av IgA, IgG och IgM antikroppar mot gliadin, men inte lika höga jämfört med personerna med glutenintolerans. Personer som upplevde sig känsliga mot gluten hade också förhöjda värden av LBP (Lipopolysackarid-Bindande Protein), CD14 och FABP2 (Fatty-Acid-Binding Protein 2). Utan att gå in i detalj så påvisar förekomst av LBP och CD14 en immunologisk respons och FABP2 skada på tarmslemhinnan. Slutligen såg man också andra förhöjda immunologiska värden hos personer som upplever sig känsliga mot gluten jämfört med friska personer, bland annat tecken på endotoxiner i blodet. LPS (LipoPolySackarider) definieras som ett toxin från tarmbakterier och har intressant nog visat sig binda till receptorer i hjärnans blodkärl, vilket leder till en frisättning lokalt av cytokiner som är immunförsvarets signaleringsämnen. Där har man en tydlig koppling mellan hjärna och tarm och ett bevis på att hjärnans miljö är beroende av mag-tarmhälsan.

F3.large

Slutsats
I studien drar man slutsatsen att personer som upplever sig känsliga mot gluten får en specifik immunologisk respons av intag av spannmål som skiljer sig från glutenintolerans. Denna slutsats dras eftersom man hos dessa personer inte ser förhöjda värden av just antikroppar mot transglutaminas 2 och deaminerat gliadin. NCWS är alltså ingen light-variant av glutenintolerans utan en självständig immunologisk reaktion.

Vidare diskuteras att den mekaniska skadan på tarmslemhinnan som kan inträffa hos personer med NCWS är placerad i jejunum (eftersom det är från dessa celler FABP2 frisätts) och inte i tolvfingertarmen som vid glutenintolerans. Så en person med NCWS som söker vård och genomgår en biopsiundersökning får med all sannolikhet ett falskt positivt svar, eftersom man undersöker på fel ställe i tarmen. Hos en person med NCWS kan näringsupptaget således fortfarande vara tillfredsställande medan näringsupptaget minskar drastiskt vid glutenintolerans. NCWS bör tas på allvar, eftersom det ofta handlar om små symtom som inte motiverar den enskilda individen att fullt ut undvika gluten och spannmål, vilket gör att den immunologiska reaktionen får fortgå.

 

När glutenfritt inte löser problemen (artikel av Anna Tillberg)

http://www.naringsmedicinsktidskrift.se/Vetet5.html

När glutenfritt inte löser problemen

Anna Tillberg

 

Den här artikeln är en fristående fortsättning på fyra tidigare artiklar som har handlat om varför de flesta mår bra av att äta en glutenfri diet. Nu har turen kommit till varför en glutenfri diet inte alltid löser alla problem som är förknippade med intag av vete och gluten, samt vad man själv kan göra för att hjälpa en glutenhärjad kropp att återhämta sig.

Den som lider av matsmältningsproblem eller kronisk smärta vet sällan vad som är orsaken till sina problem. Man kanske inte ens anar att kosten spelar någon roll. Men det gör den i allra högsta grad. I dessa fall lönar det sig att sträva efter en kost som minimerar inflammation i kroppen. Man kanske har försökt att utesluta gluten, men får inte riktigt önskad effekt. Då kan det vara bra att känna till att det även finns en mängd andra livsmedel som ofta orsakar problem och som det kan löna sig att utesluta under en period för att se om symtomen förbättras.

FODMAPS är en förkortning för fermenterbara oligo-, di-, och monosckarider och polyoler. Dessa utgör en stor del av de livsmedel som kan orsaka problem med matsmältningen.

Mat som innehåller laktos, fruktos, fruktaner, galaktaner och sockeralkoholer (polyoler), är t.ex. mjölk, baljväxter, linser, kikärtor, röda kidneybönor, honung, frukt, kronärtskocka, sparris, rödbeta, brysselkål, broccoli, kål, fänkål, vitlök, lök, ärtor, vete, råg, samt livsmedel med konstgjorda sötningsmedel, sorbitol, mannitol och industriprocessad xylitol. 1, 2

Även livsmedel från Solanaceaefamiljen, de så kallade nattskatteväxterna dit bland annat tomater, potatis (ej sötpotatis eller jams), all sorts peppar och paprika och äggplanta räknas, kan vara en källa till kronisk smärta och inflammation. Exempelvis är glykoalkaloiden i potatis känd för att bidra till IBS och negativt påverka tarmpermeabiliteten. 3 Många som lider av artrit eller artritrelaterade sjukdomar som lupus och reumatism kan bli hjälpta av att plocka bort nattskatteväxterna ur kosten för att minska graden av inflammation. Observera att blåbär, gojibär och örten ashwaganda, som visserligen inte tillhör nattskatteväxterna, också innehåller samma typ av inflammationsdrivande alkaloider som de äkta familjemedlemmarna.

Glutenfritt – ur askan i elden
Den som bestämmer sig för att bli glutenfri har två alternativ att förhålla sig till. Antingen ersätter man bara de gluteninnehållande livsmedlen med glutenfria ersättningsprodukter eller så väljer man att inte försöka ersätta rakt av i alla situationer utan istället förändra sin kost. Idealet är att inte hamna i ett läge där man för att bli och förbli friska byter ut en skadlig glutendiet med en glutenfri men fortfarande ohälsosam kost.

Vad betyder egentligen att äta glutenfritt? Här behöver vi tänka till lite.

Forskningen letar ivrigt efter ersättningsprodukter för att snabbt kunna fasa ut vete och gluten ur de glutenintolerantas diet. Livsmedelsindustrin hakar snabbt på trenden med glutenfritt. På snabbköpets hyllor finns numera ett ganska stort antal ersättningsprodukter att välja mellan. Ofta onaturliga – dvs. hårt processade och fulla med tillsatser.

Dessa ersättningsprodukter har ofta ett högt kolhydrat-/sockerinnehåll, låga nivåer av essentiella näringsämnen, höga nivåer av processat salt. De innehåller dåliga fetter och tillsatsämnen som bland annat ska ersätta det klistriga glutenets bindande och smakförstärkande egenskaper. Även om dessa produkter många gånger fyller sin funktion (många tycker att det är svårt att inte få äta bröd!) för att snabbt komma i gång med en glutenfri kost, finns det några saker att tänka på. En kost som innehåller stora mängder snabba kolhydrater utlöser som vi vet inflammation.

Att byta en standardglutendiet, dvs. oftast en kost baserad på sädesslag och framför allt vetemjölsprodukter, mot en kost fri från säd är en helt annan diet än att bara ersätta säden med glutenfria, konstgjorda och näringsfattiga varianter. En sådan glutenfri diet kan närmast beskrivas som en jägar/samlar-kost, dvs. fri från säd och bestående av mat lagad från grunden av naturliga råvaror.

För att få till en så inflammationsdämpande kost som möjligt bör maten även bestå av antioxidantrika livsmedel och utesluta andra inflammationsutlösande ämnen.

Många glutenintoleranta är också känsliga mot vissa baljväxter. Om man är bärare av HLA-genen DQA1 med de alleliska varianterna 0501 och 0201 eller av HLA-genen DQB1 med allelerna 0301 och 0201 fungerar man oftast dåligt med det kommersiella och i vissa fall baljväxtrika glutenfria brödet och pastan

Det är också viktigt att uppmärksamma att många glutenfria livsmedel, inklusive potatis, tomater och ris, innehåller lektiner som binder till samma molekyler som vetegluten, vilket försvårar problembilden. Dessa livsmedel kan störa tarmens läkning och de som väljer att följa en strikt glutenfri diet måste ta med i beräkningen att man kanske också behöver följa en strikt lektinfri diet, vilket man till stor del gör om man äter enligt stenålderskosten.

Kan man förebygga glutenintolerans? Forskning visar att risken för celiaki minskar när barn ammas, även efter att barnet fått smaka gluten. Barn som fötts med kejsarsnitt löper däremot ökad risk att drabbas av celiaki.

Att tugga maten väldigt noggrant minskar risken för intolerans eftersom munhålan innehåller gott om glutennedbrytande enzymer. Men de aktiveras bara om man tuggar ordentligt.4

Vad göra för att läka ut?
När man väl har identifierat vad som orsakat ens problem och behöver reparera skadorna, framförallt mag- och tarmkanalens slemhinnor, finns det några saker man kan göra själv. Forskningen som gjorts på celiakipatienter visar att följande ämnen kan vara välgörande för att reparera skador från gluten.

B-komplex. Gluten är associerat med autoimmuna angrepp som förstör tarmslemhinnan, likväl med stora obalanser och/eller brister på ”goda” bakterier som lägger grunden för de nödvändiga förhållandena för både produktion och absorption av näringsämnen. Ett annat namn för denna obalans är dysbios.

Alla medlemmar i B-vitamin gruppen syntetiseras av de goda tarmbakterierna i mag- och tarmsystemet, förutsatt att dessa finns i tillräcklig mängd och i rätt förhållande till varandra. Absorptionen är beroende av i vilket skick tarmluddet på tarmarnas insida befinner sig i. Vid celiaki är tarmluddet allvarligt skadat och ofta helt utplånat. År 2009 visade en studie som publicerades i Journal of Alimentary Pharmacology and Therapeutics att celiakipatienters hälsa förbättras om de supplementerar med B-vitaminer även när de äter glutenfri kost. Forskarna noterade att vuxna med lång sjukdomshistoria där celiaki varit orsaken till besvären som tog extra B-vitaminer uppvisade normaliserade honocysteinvärden och en signifikant förbättring i sitt välmående. Man drog slutsatsen att B-vitaminer, för att påskynda läkning, mycket väl skulle kunna användas i kombination med en glutenfri diet.5

L-karnitin finns i för låg halt hos barn med celiaki. Likaså hos vuxna med celiaki och hjärtproblem av okänt ursprung (kardiomyopati). Man har observerat att karnitinhalten stiger vid glutenfri diet. I en studie från 2007 såg man att behandling med 2 gram karnitin per dag i 180 dagar var ett säkert och effektivt sätt att minska tröttheten hos celiakipatienter.6

Enzymer. Gluten orsakar även skador på andra organ, bl.a. bukspottkörteln. I en annan studie från 2007 fann man att symtomen hos vuxna med celiaki och brist på bukspottkörtelenzym minskade när de fick tillskott av enzymer.7

Övriga preparat som man finner belägg för när det handlar om att läka tarmslemhinnan är bland annat probiotika, zink, havre (se till att den är helt glutenfri variant) och curcumin som är den primära polyfenolen i gurkmeja.

Referenser
1 Welter G, Feeney HA, ”The Low FODMAPs Diet”, Campus Health Service, University of Arizona, 2012.

2 Gibson PR, Sheperd SJ. Evicence-based dietary management of functional gastrointestinal symptoms: The FODMAP approach.” J Gastroenterol Hepatol. 2010 Feb;25(2):252-8.

Patel BSchutte RSporns P. ”Potato glycoalkaloids adversely affect intestinal permeability and aggrevate inflammatory bowel disease.” Inflamm Bowel Dis. 2002 Sep;8(5):340-6.

4 Helmerhorst EJ, Zamakhchari M, Schuppan D et al. ”Discovery of a novel and rich source of gluten-degrading microbial enzymes in the oral cavity.” PLoS One. 2010;5(10):e13264.

5 Hallert C, Svensson M, Tholstrup J et al. ”B-vitamins improve health in patients with coeliac disease living on a gluten-free diet.” Aliment Pharmacol Ther. 2009 Apr 15;29(8): 811-6.

6 Ciacci C, Peluso G, Iannoni E et al. ”L-carnitine in the treatment of fatigue in adult celiac disease patients: a pilot study.” Dig Liver Dis. 2007 Oct; 39(10):922-8.

7 Leeds JS, Hopper AD, Hurlstone DP et al. ”Is exocrine pancreatic insufficiency in adult coeliac disease a cause of persisting symptoms?” Aliment Pharmacol Ther. 2007 Feb 1; 25(3): 265-71.

Anna Tillberg är närings-och örtterapeut samt skribent på Näringsmedicinsk Tidskrift. Anna är verksam vid egna kliniken ÖrtAnna (www.ortanna.se) och kan nås på anna@ortanna.se

July 2020
M T W T F S S
 12345
6789101112
13141516171819
20212223242526
2728293031