Blogg från Jonas Bergqvist: Är glutenfritt bara för glutenintoleranta?

http://www.jonasbergqvist.se/blogg/glutenfritt-bara-for-glutenintoleranta-nej-for-fler-an-sa

Glutenfritt bara för glutenintoleranta? Nej, för fler än så…..

Jag har en sida som grundligt går igenom allt om gluten, spannmål, läckande tarm och hälsoeffekter. Stora delar av denna sida återfinns i min bok Ät & Lev Paleo. Kontentan är att även alla som upplever sig känsliga mot gluten (utan att vara glutenintoleranta) bör undvika gluten och spannmål (speciellt vete). Det finns vissa oklarheter kring vad dessa personer får en immunologisk reaktion mot. Det kan vara gluten, men också andra spannmålsproteiner eller FODMAPS. Förmodligen skiljer det sig åt mellan individer. Ett mer heltäckande begrepp att använda är därför NCWS (non-celiac-wheat-sensitivity) jämfört med det mer vanliga NCGS (non-celiac-gluten-sensitivity) och för att vara på den säkra sidan är det bättre att tänka att man ska undvika spannmål än att bara undvika gluten.

Många svart-vita kostexperter håller dock fortfarande fast vid åsikten att det inte finns någon anledning att undvika gluten om man inte har glutenintolerans (celiaki). Det är en tydlig, svart-vit, enkel och populistisk gränsdragning som många också vill höra för att rättfärdiga sitt brödberoende. Det som dessa kostexperter inte tar hänsyn till är de små ohälsoprocesser – ofta kroniska inflammationer – som kan förekomma i kroppen och som helt eller delvis kan vara grogrund till framtida sjukdom. Det är ett typiskt skolmedicinskt synsätt att se på kroppen som fullt frisk för att sedan över en natt drabbas av sjukdom. Ett mer funktionsmedicinskt synsätt (och mer överensstämmande med verkligheten) är att inse att dessa kroniska inflammationer bör motverkas på ett tidigt stadium för att undvika sjukdomar längre fram. Alla former av förhöjda värden på inflammationsmarkörer är därför relevant att beakta och försöka åtgärda. Och i det synsättet hör hemma att betydligt fler än de som har glutenintolerans bör undvika gluten och spannmål för optimal hälsa, eller åtminstone skära ner konsumtionen och hålla sig till ursprungliga spannmålssorter.

Ny studie
En välgjord och nypublicerad studie bekräftar återigen att gluten och spannmål orsakar immunologiska reaktioner hos fler personer än bara de som har glutenintolerans. I studien tog man 80 personer som upplevde sig känsliga mot gluten (och som inte hade glutenintolerans), antingen med symtom från mage och tarm eller från annanstans på kroppen. Dessa personer fick äta spannmålsfritt under 6 månader och symtomen försvann. De återinförde spannmålen under 1 månad och symtomen kom tillbaka. Som kontrollgrupp hade man 40 personer med glutenintolerans och 40 personer som var friska och inte upplevde sig känsliga mot gluten.

Resultat
Patienter med glutenintolerans uppvisade i blodprov förhöjda nivåer av IgA antikroppar mot transglutaminas 2 (främsta diagnoskriteriet för glutenintolerans) samt IgG och IgA antikroppar mot gliadin (en del av gluten). Inget konstigt med det. Men personer som upplevde sig känsliga mot gluten hade förhöjda värden av IgA, IgG och IgM antikroppar mot gliadin, men inte lika höga jämfört med personerna med glutenintolerans. Personer som upplevde sig känsliga mot gluten hade också förhöjda värden av LBP (Lipopolysackarid-Bindande Protein), CD14 och FABP2 (Fatty-Acid-Binding Protein 2). Utan att gå in i detalj så påvisar förekomst av LBP och CD14 en immunologisk respons och FABP2 skada på tarmslemhinnan. Slutligen såg man också andra förhöjda immunologiska värden hos personer som upplever sig känsliga mot gluten jämfört med friska personer, bland annat tecken på endotoxiner i blodet. LPS (LipoPolySackarider) definieras som ett toxin från tarmbakterier och har intressant nog visat sig binda till receptorer i hjärnans blodkärl, vilket leder till en frisättning lokalt av cytokiner som är immunförsvarets signaleringsämnen. Där har man en tydlig koppling mellan hjärna och tarm och ett bevis på att hjärnans miljö är beroende av mag-tarmhälsan.

F3.large

Slutsats
I studien drar man slutsatsen att personer som upplever sig känsliga mot gluten får en specifik immunologisk respons av intag av spannmål som skiljer sig från glutenintolerans. Denna slutsats dras eftersom man hos dessa personer inte ser förhöjda värden av just antikroppar mot transglutaminas 2 och deaminerat gliadin. NCWS är alltså ingen light-variant av glutenintolerans utan en självständig immunologisk reaktion.

Vidare diskuteras att den mekaniska skadan på tarmslemhinnan som kan inträffa hos personer med NCWS är placerad i jejunum (eftersom det är från dessa celler FABP2 frisätts) och inte i tolvfingertarmen som vid glutenintolerans. Så en person med NCWS som söker vård och genomgår en biopsiundersökning får med all sannolikhet ett falskt positivt svar, eftersom man undersöker på fel ställe i tarmen. Hos en person med NCWS kan näringsupptaget således fortfarande vara tillfredsställande medan näringsupptaget minskar drastiskt vid glutenintolerans. NCWS bör tas på allvar, eftersom det ofta handlar om små symtom som inte motiverar den enskilda individen att fullt ut undvika gluten och spannmål, vilket gör att den immunologiska reaktionen får fortgå.

 

Öppet brev till Anna Bäsén från Docent Rune Eliasson

Journalisten Anna Bäsén gör ju så mycket hon bara kan för att baktala den alternativa medicinen, här är ett brev från Docent Rune Eliasson till henne (från 2014):

http://newsvoice.se/2014/04/09/oppet-brev-till-anna-basen-av-docent-rune-eliasson-om-falska-intervjuer/

Hej Anna Bäsén!

Jag har förstått att Du är skeptisk till alternativmedicin, oberoende av vad det handlar om. Det verkar också som Du är medlem i VoF* och har informerat om LCHF på det sätt som kännetecknar medlemmarna i eller sympatisörerna av VoF. Det verkar som om Du inte vill förstå att det finns båda bra och dåliga saker/personer inom såväl skolmedicinen som alternativmedicinen. Vem har gett Dig i uppdrag att selektivt baktala den ena av dessa verksamheter?

Det, som slog mig när jag lyssnade på Din intervju av Ann-Marie Näslund var att Du inte ville lyssna, Du ville ha svar som Du kunde använda i den av Dig förutbestämda vinklingen. När jag idag (8/4-14) läser Dina kommentarer i Expressen förstår jag att Du inte lyssnat på de andra ”offren” heller.
När det gäller synträningen vill Du inte förstå att träning av ögats muskler och reflexer inte är mer skadligt än att träna ben- och armmuskler och de till dessa kroppsdelar kopplade reflexerna. Skulle Du ha ställt samma typ av frågor till dem som tränat våra kända fotbollsspelare eller tennisstjärnor? Du kan väl inte på allvar tro att träning av ögonens muskler och reflexer skulle vara skadliga?

Metoden att fråga professorer är tacksam när man vill ha det svar man önskar för de flesta är otroligt okunniga i allt som inte rör deras centrala forskning. Alldeles för många tror att det finns en klart samband mellan akademiska titlar och kunnighet men så är inte fallet. Detta illustrerades på ett perfekt sätt av ögonprofessorn som kommit underfund med att benen inte blir längre av att man tränar muskler.

Nobelpristagaren Richard Feynman skrev en gång att ”Vetenskap är att ifrågasätta experterna”: Jag tror Du blir bättre som vetenskapsjournalist om Du tillämpar det synsättet när Du intervjuar kända forskare.

Se gärna tillbaka på det Du skrivit om vaccination mot svininfluensan. Ingen i min stor-familj eller nära vänner vaccinerade sig, vilket man tackade mig för. Trots att det fanns både vetenskapliga artiklar och tidningsartiklar, som innehöll klara varningar var det ingen journalist i Sverige som vågade rapportera sanningen. Enligt min mening ett lågvattenmärke för det som kallas ”granskande journalistik”. Jag använder ordet ”vågade” eftersom jag utgår från att journalister är läskunniga.

På ett ställe hittade jag att Du skrivit: ”Extra bekymmersamt är det när verkningslösa metoder betalas av våra skattepengar och används i sjukvården, vilket blivit vanligare. Jag tycker vi ska lägga våra skattepengar på behandlingar som bevisligen fungerar.” Håller helt med Dig om Du talar om sjukvården i stort och inte begränsar Dig till att tala illa om ”alternativa metoder”.

Hur många miljarder kostar det inte samhället att man fortsatt förskriver statiner mot något som inte är en sjukdom och då använder mediciner som långtifrån saknar biverkningar av olika slag? Har Du satt Dig in i hur statiner fungerar och vad de åstadkommer i kroppen? Om inte så har Du missat ett område där Ditt engagemang skulle göra nytta och spara många skattemiljoner. Det är inte bara kolesterol som sänks utan även ubiquinon (Q10), som är viktig för cellernas andning, squalen, som är viktig för bildning av steroidhormoner och vitamin D3, Heme A, som ingår i hemoglobin i de röda blodkropparna, dolicholer, som ingår i mängd viktiga kemiska reaktioner och som troligen är kopplad till Parkinsons sjukdom.

Detta för att statiner hämmar enzymet HMG-CoA reduktas, som finns ganska högt upp i lång kedja av enzymatiska reaktioner. Biverkningarna är verkligen inte ofarliga. Här finner Du ett område för att spara skattemiljoner och hjälpa de människor som av industrins profitbegär och många läkares okunskap medicineras i onödan. Många köpta läkare kommer att klaga om Du ger Dig tid att granska detta område.

Börja med att läsa boken ”Forskningsfusket” av docent Ralf Sundberg. Allt tal om ”onda och goda kolesteroler” saknar verklighetsförankring och dels visar att förespråkarna har en bristande utbildning i hur kroppen fungerar, dels ignorerar den omfattande vetenskapliga forskning som försökt återställa ordning i det kaos som Ancel Key startade med sina förfalskade rapporter och som sedan underhållits av läkemedelsindustrin på ett totalt samvetslöst sätt.

När Du satt Dig in i hur statinerna fungerar och förstår vad följderna av den ”statinisering” av befolkningen, som nu pågår, betyder för hälsan i stort kan Du göra en god insats. Men Du måste då också inse att Du utmanar ekonomiskt mycket starka krafter. Vi vet att samarbetsorganisationen International Life Science Institute (ILSI) har miljarder dollar inte bara för att att främja försäljningen av socker, läskedrycker, bröd, pasta, tobak, läkemedel och vacciner utan även för att genomföra ”riggade studier” (av de okunniga kallad forskning). För många av dessa rapporter är skribenterna anställda på företagen eller på av företagen betalda ”kliniska forskningscentra” (CRO = Clinical Research Organisations).

Till sist anser jag att det var synnerligen fult av Dig att närma Dig Dina intervjuoffer under falska förutsättningar. Människor som inte kör med raka rör skall man aldrig lita på. Jag har själv ett par gånger råkat ut för det av Dig tillämpade ”journalistiska tricket” och det har märkt min inställning till journalisterna på Expressen och Aftonbladet för livet. Jag ger dem inga intervjuer!

Regler kan ha undantag. Expressens medicinjournalist Bernt Bernholm (svensk medicinjournalistiks fader) hade jag nära samarbete med och jag ingick under ett antal år i hans grupp av experter. Det var aldrig några problem i det fina samarbete som han hade med alla läkare. Ta gärna honom till förebild och låt sakligheten få företräde. Då slipper Du de omdömen Du nu får ”från en liten klick av dem som håller på alternativmedicinen”. Dina undanflykter är ur min synvinkel inget annat än feghet och/eller självbedrägeri.

Med vänlig hälsning, Rune Eliasson, docent och legitimerad läkare

* Föreningen Vetenskap och Folkbildning

 

 

Barn med ADHD bör undvika bröd och mjölk

Det här är en artikel som först publicerades i DN – artikeln delades väldigt mycket på Facebook och andra sociala medier, men det tog bara några timmar innan artikeln togs bort från DNs sida, antagligen för kontroversiellt… men här är artikeln igen, för den som vill läsa, och jag tänker inte ta bort den från min sida i alla fall 🙂

http://www.smartadiabetiker.com/wp/okategoriserade/professor-barn-med-adhd-bor-undvika-brod-och-mjolk-dn-se/

Professor: Barn med adhd bör undvika bröd och mjölk – DN.SE

Uppmärksammad och omdebatterad artikel om mjölk, bröd, autism och ADHD från DN.se 20150808 Vi återger den i oförändrat skick.

originalBarn med autism eller adhd bör undvika bröd och mjölk för att lindra sina symtom. Livsmedlen innehåller beroendeframkallande ämnen som påverkar hjärnans belöningssystem. Det menar måltidsprofessor Charlotte Erlansson-Albertsson som stöder sig på flera internationella vetenskapliga studier. – Det är ny kunskap som inte har kommit ut till allmän kännedom. Men det är viktigt att föräldrar och myndigheter verkligen prövar om detta är en orsak och att man kan hjälpa barnet med ändrade kostvanor, säger Erlansson-Albertsson som forskar om sambandet mellan kost och psykiska sjukdomar vid Lunds universitet.

Drygt fem procent av barnen i skolåldern har diagnosen adhd, enligt Socialstyrelsen. Huvudsymtomen är koncentrationssvårigheter, impulsivitet och överaktivitet och många har kvar symtomen i vuxen ålder. Orsaken till autism och adhd är inte helt kända men till stor del är det ärftliga och biologiska faktorer, men inte specifikt kopplade till kost. Något som Charlotte Erlansson-Albertsson menar att det finns belägg för.

Flera studier i Norge, Danmark och England visar att bröd- och mjölkprodukter kan påverka barn med autism/adhd och förstärka deras symtom. Orsaken är proteinerna gluten (bröd) och kasein (mjölk). När man äter det bildas ”opioida peptider”, som påverkar vårt belöningscentra i hjärnan och skapar en sorts beroende. Barn med adhd och autism har ofta besvär med mag-tarmkanalen och
har svårt att smälta maten. Det leder i sin tur till att de två proteinerna finns kvar väldigt länge och kan bli allergent. Ämnena som frigörs beger sig till hjärnan och kan framkalla fenomen som social isolering och svårigheter att kommunicera, allt som karaktäriserar dessa barn, säger Charlotte Erlansson-Albertsson.

– Opiaterna är även smärtlindrande och kan få barnen att göra väldigt vilda saker. Peptiderna kan även påverka den psykomotoriska utvecklingen.Genom att utesluta bröd och mjölk ur kosten
hos barn med autism/adhd kan de bli bättre på bara några månader, menar Charlotte Erlansson-Albertsson –Redan efter tre månader är det en märkbar skillnad för de kriterier man har satt upp för autism.

I Sverige är det dock fortfarande kontroversiellt att föreslå en mjölk- och glutenfri diet och många föräldrar till de här barnen som vill gå vidare med dieten i skolan stöter på patrull, enligt Erlansson-Albertsson. Orsaken är att det då krävs läkarintyg och terapin är inte godkänd i Sverige. Även vuxna kan bli hjälpta av en kostomläggning. Men där visar sig ett gluten- och kaseinberoende oftast genom depressioner. Varför har myndigheter som Socialstyrelsen inte tagit till sig detta? – De tycker att det är så mycket annat som kan påverka och att vi måste ha fler studier. Det är olyckligt och ren okunskap för det finns redan studier gjorda och tiden går, så varför inte utgå från de studier som finns och ta till sig det som står i dessa artiklar. Att lägga om kosten behöver heller inte vara en jätteuppoffring för familjerna eftersom det i dag finns många bra alternativ för att hålla en gluten- och mjölkfri diet, menar Erlansson-Albertsson.
Men ett matberoende på grund av ”opioida peptider” i bröd och mjölk kan alla människor drabbas av. Hur vet man om man är matberoende? -Man märker det genom att man har svårt att sluta äta något livsmedel, till exempel pizza. Man kan testa hos sig själv hur svårt det är avstå någon särskild mat eller fundera över vad det är man saknar när man åker utomlands.Många vet inte om detta utan äter som vanligt och det behöver inte visa sig i att man blir överviktig.

Borde man lyfta fram matberoende mer? – Absolut. Det talas mycket om stress som orsak till vår ohälsa, men det är mycket kosten som gör att folk mår dåligt. Det finns inga negativa effekter av att avstå från bröd och mjölk utan det är verkligen värt att testa. Och för de här barnen behöver det komma upp på dagordningen, ju tidigare man går på sin ändring desto bättre resultat, säger Charlotte Erlansson-Albertsson.

Socialstyrelsen ändrade nyligen sina rekommendationer om behandling för barn med adhd och autism, men utan att införa rådet om bröd- och mjölkfri kost. – Vi känner till forskningen men har inte tyckt att det har funnits tillräcklig evidens för att införa den än.
Men det är en pågående dialog och mycket möjligt att det kan komma ett beslut så småningom. Man ska prova alla saker som går och det här är inte något farligt, säger Astrid Lindstrand, medicinskt sakkunnig inom psykiatrin på Socialstyrelsen. När terapimetoden skulle kunna godkännas av Socialstyrelsen kan Astrid Lindstrand inte uppge, möjligen inom något år.

July 2020
M T W T F S S
 12345
6789101112
13141516171819
20212223242526
2728293031