En artikel om glutenintolerans, från Hälsa som livsstil (Johan och Rebecca)

Här kommer en till delning av en artikel om gluten/vete, förmodligen inte den sista artikeln ni får se från mig heller, tyvärr… det finns mycket att säga om ämnet. Den här artikeln publicerades först 11 april 2014, med en uppdatering 1 september 2016, och artikeln är från Johan och Rebecca som driver hemsidan Hälsa som livsstil. (Jag har tyvärr ingen info om vad dom heter i efternamn…)

https://www.halsasomlivsstil.com/hur-gluten-attackerar-din-hjarna/

HUR GLUTEN ATTACKERAR DIN HJÄRNA – DEL 3 

Här hittar du alla inlägg vi skrivit om gluten. Dela gärna inlägget med dina vänner så informationen når så många som möjligt!

Detta inlägg är en fortsättning på sammandraget från glutenföreläsningen med glutenexperten Dr Tom O’Bryan. Om du inte redan läst om vad gluten är för något kan du göra det här.

Hur gluten påverkar hjärnan

Personer med celiaki, glutenintolerans, reagerar på en specifik typ av gliadin, alpha-gliadin som är en proteinfraktion i gluten, och en speciell typ av transglutaminas (tTG2) som är ett enzym som finns i tarmen.

Det forskare nu har upptäckt är att personer som äter gluten även kan reagera på andra typer av gliadin och transglutaminas än de som är specifika för celiaki. Vad det betyder är att du kan vara glutenintolerant utan att du får symptomen för celiaki.

Transglutaminas-3 (tTG3) är ett enzym som finns i huden. Personer som är känsliga mot gluten kan få en reaktion mot tTG3 vilket kan visa sig som diverse hudproblem till exempel akne och exem. Det är väldigt många som lider av olika typer av hudproblem och de som beror på en reaktion mot tTG3 kan bli bättre genom att undvika gluten. Ett enkelt test du kan göra för att se om det är gluten som orsakar eventuella hudproblem hos dig är att avstå från livsmedel innehållande gluten under ett par veckor och se om det blir någon förändring.

Känslighet mot Transglutaminas-6 (tTG6) betyder att kroppen attakerar den egna hjärnvävnaden. Ett positivt test mot tTG6 visar att gluten kan korsa blod-hjärnbarriären och orsaka inflammation och minskat blodflöde till hjärnan. Personer som uppvisar symptom av ångest, depression, huvudvärk, försämrad inlärningsförmåga med mera kan lida av minskat blodflöde till hjärnan på grund av känslighet mot gluten. En glutenfri diet har visat sig förbättra blodflödet till hjärnan och har även visat förbättringar hos personer som lider av en neurologisk sjukdom till exempel autism och ADHD.  I Dr O’Bryans föreläsning berättade han att alla patienter som uppvisade minskat blodflöde till hjärnan fick bättre flöde när de började med en glutenfri kost.

De ordinarie testerna som görs av sjukvården testar enbart för celiaki och upptäcker inte om personen reagerar på andra typer av gliadin eller transglutaminas så som tTG3 och tTG6. Det betyder att testerna för celiaki kan vara negativa men att gluten fortfarande är ett problem. Glutenkänslighet visar sig inte i tarmen som det gör för personer med celiaki vilket är varför testet för glutenintolerans inte är ett tillräckligt bra test för att upptäcka känslighet mot gluten.

Det finns andra test som ger en bättre bild än de för celiaki, dock är de ännu inte tillgängliga inom den svenska sjukvården men det är många som jobbar på att ta hit dem. Att vara känslig mot gluten utan att vara diagnostiserad med celiaki kallas för ”non celiac gluten sensitivity” eller glutenkänslighet utan celiaki.

Några vanliga symptom på glutenkänslighet

Känslighet mot gluten är inte nödvändigtvis ett problem med magen som det är i fallet celiaki. Glutenkänslighet kan orsaka problem i hjärnan, lever, njure, leder eller andra ställen som är din svaga länk. I fall då orsaken till en neurologisk sjukdom (ADHD/Autism/Ms/Demens) är okänd uppvisar 57% av patienterna antikroppar mot gluten. Detta betyder att 57% av personer med någon form av neurologisk sjukdom är känsliga mot gluten trots att de inte lider av celiaki. Gluten är alltså inte nödvändigtvis en mag- eller tarmsjukdom utan kan även vara en sjukdom i hjärnan.

Gluten sensitivity is not a disease of the gut, it’s a disease of the brain – Dr. Tom O’Bryan

Några vanliga symptom inkluderar:
– Hudutslag och exem
– Huvudvärk och migrän
– Depression
– Ledvärk
– Hjärndimma
– IBS
– Svullen mage

I många fall har en glutenfri kost visat sig effektiv för att motverka ovanstående symptom. I Sverige är det idag svårt att få tag på bra blodprov som kan påvisa om du lider av glutenkänslighet utan celiaki eftersom de test som görs inom sjukvården just nu enbart testar för celiaki. Ett effektivt alternativ är en elimineringsdiet där du helt enkelt utesluter gluten ur kosten och är vaksam på eventuella förbättringar i ditt välmående.

Gluten finns i mer än du tror

Om du vill undvika gluten är det viktigt att bli bra på att läsa ingredienslistor, gluten kan gömma sig där du minst anar det till exempel i korv, leverpastej, senap men även i vissa hår och hudvårdsprodukter. Det enklaste sättet som vi tycker är att äta riktig mat, undvika hel- och halvfabrikat och använda naturligt glutenfria produkter istället för att gå till den glutenfria hyllan i affären eftersom de glutenfria produkterna i affären oftast innehåller en mängd andra tillsatser.

Havre är ett sädeslag som inte innehåller den problematiska formen av gluten, dock kan det fortfarande innehålla gluten när du köper det i affären. Anledningen är eftersom havre transporteras i samma vagnar som vete och behandlas i samma fabriker som andra sädeslag innehållande gluten. Om du inte kan leva utan din havregrynsgröt är det då bäst att leta efter den certifierade glutenfria havregrynen.

Sammanfattning

Den problematiska formen av gluten finns i vete, råg och korn. Gluten finns även i havre, ris, majs med mera men består av en annan sammansättning och orsakar inte samma problem som det gluten i vete, råg och korn.

Trots att du inte lider av celiaki (glutenintolerans) kan du ha problem med glutenkänslighet. Det går att vara känslig mot andra typer av proteinfraktioner och enzym än de som kontrolleras vid celiaki.

Gluten har visat sig påverka alla människor vare sig man lider av glutenkänslighet eller ej genom att skapa hål i tarmväggen vilket i sin tur kan leda till matkänsligheter och autoimmuna sjukdomar där kroppen attakerar sin egen vävnad.

Glutenkänslighet är inte en mag- och tarmsjukdom utan kan visa sig var än din svaga länk är till exempel i leder, lever, njurar eller hjärnan. Gluten kan orsaka minskat blodflöde till hjärnan vilket kan visa sig som depression, ångest, försämrad inlärning, huvudvärk med mera. En glutenfri diet har visat sig förbättra blodflödet i hjärnan hos personer med en neurologisk sjukdom. Glutenkänslighet kan orsaka reaktioner i huden vilket kan visa sig dom diverse hudproblem till exempel exem och akne.

Gluten används på fler ställen än man kan tro. Gluten kan gömma sig i allt från korv, leverpastej och senap till hud- och hårvårdsprodukter. Tänk också på att  så kallade glutenfria gryn likt havre kan transporteras och processas i samma fabrik som vete, råg och korn vilket gör att risken för kontaminering är stor. Leta då efter certifierat glutenfria havregryn.

I början kan det vara svårt att anamma en glutenfri livsstil men det går att anpassa sig och efter ett tag är det inte längre ett problem. Det handlar om att ändra sitt sätt att tänka och byta ut produkterna i skafferiet. När man väl gjort det finns det nästan ingenting du inte kan baka eller tillaga glutenfritt. Titta gärna in bland våra recept så kan du hitta en massa glutenfri inspiration.

Jag hoppas att vi med denna serie inlägg om gluten har fått fram poängen att gluten påverkar oss alla. Även om du inte har problem med tarmar eller hjärnan i dagsläget kvarstår faktum att ingen människa kan bryta ner gluten, förr eller senare kan det komma att visa sig vad just din svaga länk är.

Prova att utesluta gluten under en tid och se hur det känns. Kanske kan det hjälpa dig på sätt du minst anar.

Rekommenderad läsning:

Hotet mot din hjärna – Dr. David Perlmutter
Brödberoende – Dr. William Davis
The Gluten Summit

Dela gärna inläggen i den här serien med dina vänner så informationen når så många som möjligt!
Vi hörs snart igen!
Johan & Rebecca
PS. Gilla Hälsa som livsstil på Facebook och glöm inte bort att anmäla dig till vårt nyhetsbrev.

Blogg från Jonas Bergqvist: Är glutenfritt bara för glutenintoleranta?

http://www.jonasbergqvist.se/blogg/glutenfritt-bara-for-glutenintoleranta-nej-for-fler-an-sa

Glutenfritt bara för glutenintoleranta? Nej, för fler än så…..

Jag har en sida som grundligt går igenom allt om gluten, spannmål, läckande tarm och hälsoeffekter. Stora delar av denna sida återfinns i min bok Ät & Lev Paleo. Kontentan är att även alla som upplever sig känsliga mot gluten (utan att vara glutenintoleranta) bör undvika gluten och spannmål (speciellt vete). Det finns vissa oklarheter kring vad dessa personer får en immunologisk reaktion mot. Det kan vara gluten, men också andra spannmålsproteiner eller FODMAPS. Förmodligen skiljer det sig åt mellan individer. Ett mer heltäckande begrepp att använda är därför NCWS (non-celiac-wheat-sensitivity) jämfört med det mer vanliga NCGS (non-celiac-gluten-sensitivity) och för att vara på den säkra sidan är det bättre att tänka att man ska undvika spannmål än att bara undvika gluten.

Många svart-vita kostexperter håller dock fortfarande fast vid åsikten att det inte finns någon anledning att undvika gluten om man inte har glutenintolerans (celiaki). Det är en tydlig, svart-vit, enkel och populistisk gränsdragning som många också vill höra för att rättfärdiga sitt brödberoende. Det som dessa kostexperter inte tar hänsyn till är de små ohälsoprocesser – ofta kroniska inflammationer – som kan förekomma i kroppen och som helt eller delvis kan vara grogrund till framtida sjukdom. Det är ett typiskt skolmedicinskt synsätt att se på kroppen som fullt frisk för att sedan över en natt drabbas av sjukdom. Ett mer funktionsmedicinskt synsätt (och mer överensstämmande med verkligheten) är att inse att dessa kroniska inflammationer bör motverkas på ett tidigt stadium för att undvika sjukdomar längre fram. Alla former av förhöjda värden på inflammationsmarkörer är därför relevant att beakta och försöka åtgärda. Och i det synsättet hör hemma att betydligt fler än de som har glutenintolerans bör undvika gluten och spannmål för optimal hälsa, eller åtminstone skära ner konsumtionen och hålla sig till ursprungliga spannmålssorter.

Ny studie
En välgjord och nypublicerad studie bekräftar återigen att gluten och spannmål orsakar immunologiska reaktioner hos fler personer än bara de som har glutenintolerans. I studien tog man 80 personer som upplevde sig känsliga mot gluten (och som inte hade glutenintolerans), antingen med symtom från mage och tarm eller från annanstans på kroppen. Dessa personer fick äta spannmålsfritt under 6 månader och symtomen försvann. De återinförde spannmålen under 1 månad och symtomen kom tillbaka. Som kontrollgrupp hade man 40 personer med glutenintolerans och 40 personer som var friska och inte upplevde sig känsliga mot gluten.

Resultat
Patienter med glutenintolerans uppvisade i blodprov förhöjda nivåer av IgA antikroppar mot transglutaminas 2 (främsta diagnoskriteriet för glutenintolerans) samt IgG och IgA antikroppar mot gliadin (en del av gluten). Inget konstigt med det. Men personer som upplevde sig känsliga mot gluten hade förhöjda värden av IgA, IgG och IgM antikroppar mot gliadin, men inte lika höga jämfört med personerna med glutenintolerans. Personer som upplevde sig känsliga mot gluten hade också förhöjda värden av LBP (Lipopolysackarid-Bindande Protein), CD14 och FABP2 (Fatty-Acid-Binding Protein 2). Utan att gå in i detalj så påvisar förekomst av LBP och CD14 en immunologisk respons och FABP2 skada på tarmslemhinnan. Slutligen såg man också andra förhöjda immunologiska värden hos personer som upplever sig känsliga mot gluten jämfört med friska personer, bland annat tecken på endotoxiner i blodet. LPS (LipoPolySackarider) definieras som ett toxin från tarmbakterier och har intressant nog visat sig binda till receptorer i hjärnans blodkärl, vilket leder till en frisättning lokalt av cytokiner som är immunförsvarets signaleringsämnen. Där har man en tydlig koppling mellan hjärna och tarm och ett bevis på att hjärnans miljö är beroende av mag-tarmhälsan.

F3.large

Slutsats
I studien drar man slutsatsen att personer som upplever sig känsliga mot gluten får en specifik immunologisk respons av intag av spannmål som skiljer sig från glutenintolerans. Denna slutsats dras eftersom man hos dessa personer inte ser förhöjda värden av just antikroppar mot transglutaminas 2 och deaminerat gliadin. NCWS är alltså ingen light-variant av glutenintolerans utan en självständig immunologisk reaktion.

Vidare diskuteras att den mekaniska skadan på tarmslemhinnan som kan inträffa hos personer med NCWS är placerad i jejunum (eftersom det är från dessa celler FABP2 frisätts) och inte i tolvfingertarmen som vid glutenintolerans. Så en person med NCWS som söker vård och genomgår en biopsiundersökning får med all sannolikhet ett falskt positivt svar, eftersom man undersöker på fel ställe i tarmen. Hos en person med NCWS kan näringsupptaget således fortfarande vara tillfredsställande medan näringsupptaget minskar drastiskt vid glutenintolerans. NCWS bör tas på allvar, eftersom det ofta handlar om små symtom som inte motiverar den enskilda individen att fullt ut undvika gluten och spannmål, vilket gör att den immunologiska reaktionen får fortgå.

 

Kemikaliecocktail bakom matintoleranser

Jag försöker laga mat från grunden, så gott det går – jag tror inte heller att det är bara gluten som ställer till det i våra kroppar – och de sk glutenfria produkterna som ska vara någon slags ersättning för pasta, bröd osv är ju tvättade på all näring och fibrer, så man mår sämre av att äta sånt.. man får verkligen fundera över vad man stoppar i sig, och vad det är gjort på – så naturligt och i så ren form som möjligt är bäst!

http://ullagabay.com/2015/08/10/kemikaliecocktail-bakom-matintoleranser/

Det råder rena börsyran på hälsomarknaden. Men kostråden är ofta dåligt underbyggda och kraftigt förenklade. Detta har skapat en lönsam nisch av ”fri från-mat” inom livsmedelshandeln. Tyvärr är denna industrimat inte bättre än de lättprodukter som togs fram på 1980-talet för att ”rädda oss” från fetma och hjärt-kärlsjukdomar. Snarare spär den på problemen med matintoleranser.

Glutenhypen är bara ett exempel på ett växande kostsyndrom. Gluten är en kedja av små proteiner i sädesslag och andra gräsväxter som numera anklagas för allt från autism och matintolerans till diabetes, cancer och andra sjukdomar. Men bakgrunden är mer komplicerad än så. Nyare forskning pekar på en syntetisk kemikaliecocktail i botten på dagens anstormning av matintoleranser och andra kroniska sjuktillstånd.

Tyst celiaki

Glutenallergi som orsakar en akut reaktion av immunförsvaret är en överkänslighet mot spannmål och ska inte förväxlas med fullt utvecklad glutenintolerans som är en autoimmun sjukdom, celiaki. Dessutom talas det alltmer om ”tyst celiaki” NCGS (Non Celiac Gluten Sensitivity) som byggs upp under lång tid.

I Sverige är det svårt att få gehör för den tysta celiakin inom sjukvården. Men antalet patienter ökar som vittnar om att de blivit bättre av att ta bort gluten fast de testat negativt för celiaki. Det är bara att hoppas att fler svenska doktorer följer överläkaren Eric Ronges exempel att ta begreppet NCGS på allvar.

Läckande tarm

Enligt forskaren Aristo Vojdani, professor i neuroimmunologi, kan stress, infektioner, miljögifter och mixen av kemiska tillsatser i maten skada ett matsmältningsenzym (DPP IV) som påverkar kroppens immunreglering och som behövs för nedbrytningen av gluten och mjölk. Det ger då inflammation i tunntarmens slemhinna med dålig matsmältning samt vitamin- mineral- och blodbrist som följd. Det här sker ofta i tysthet och under många år innan symtom visar sig i form av magsmärtor, gasbildning, illamående, diarré/förstoppning, viktpåverkan, muskel- och ledvärk, trötthet, hyperaktivitet, depression och humörsvängningar.

Inflammationerna kan till slut göra hål i tarmslemhinnans fogar mellan cellerna, tight junctions. Syndromet kallas för ”läckande tarm” (Leaky Gut Syndrome), där mikroskopiska matrester, kemikalier och annat kan slinka igenom och gå direkt ut i blodomloppet och skapa antigener. Då matens proteiner påminner om de i vår egen vävnad kan immunförsvaret på sikt ta fel och attackera även den egna kroppens organ och orsaka autoimmuna tillstånd som MS, reumatism, diabetes, Alzheimers, samt sjukdomar i hjärta, kärl, bindväv, sköldkörteln, mage och tarm mm.

 ”Du får inte Alzheimers i 70-årsåldern, sjukdomen startar decennier tidigare genom att hjärnceller dör på grund av autoimmuna reaktioner”, säger professor Aristo Vojdani.

Kemikaliemix ger autoimmunitet

Det här är den linje som alltfler forskare slår in på inför ökningen av matintoleranser och andra kroniskt autoimmuna sjukdomar. Men för att över huvud taget kunna drabbas av celiaki måste det till en svag gen som kan triggas igång av alla de miljögifter och syntetiska kemikalier vi omges av i vardagen. Inte minst de från maten som träffar tarmslemhinnan direkt.

Läkaren och forskaren inom gastroenterologi (matsmältningssystemet), Alessio Fasano, som specialiserat sig på autoimmunitet och celiaki menar att gluten är ett ”gift” för alla, men att inte alla blir sjuka av det. Han poängterar att det endast är ett fåtal som har genförutsättningar att drabbas av celiaki. I stället pekar även Fasano på kemikalierna i maten bakom en inflammation i slemhinnan som på sikt kan leda till läckande tarm. Med en autoimmun matintolerans som följd.

Grundproblemet verkar alltså inte ligga hos vissa av de proteiner vi äter, utan snarare i den kemikaliecocktail vi får i oss. Som sedan gör att vi utvecklar olika matintoleranser och autoimmuna sjukdomar.

Effektivt konsumenttryck

De som drabbas av celiaki måste givetvis hålla sig helt ifrån gluten. Detsamma gäller för alla som eventuellt lider av en tyst glutenintolerans. Men att försöka dämpa en inflammation i tarmen med livsmedelshandelns fri från-produkter, fulla av tillsatta kemikalier, blir detsamma som att försöka släcka en brand med bensin.

I USA där debatten runt kostsyndromet fördjupats, har konsumenttrycket fått globala industrijättar som Kellogg, Nestle och General Mills att börja fasa ut syntetiska färg- och smakämnen i sina produkter. Konsumenttryck måste även sättas på svenska myndigheter och politiker runt kemikalietillsatserna i maten om inte folkhälsan ska knäckas helt.

Ulla Gabay

July 2020
M T W T F S S
 12345
6789101112
13141516171819
20212223242526
2728293031